2015-01-13 14:49

2015-01-20 22:52

Demokratin är till för alla

I spåren av massakern i Paris höjs röster att muslimer ska förbjudas att utöva sin religion, bära religiösa attribut och rent av förpassas tillbaka därifrån de en gång kom.

Det är en alltför enögd syn på sakernas tillstånd. Vad ska vi då göra med så kallade kristna, som vill förbjuda aborter eller homosexuella från att adoptera och gifta sig?

Fundamentalism är inte bunden till en enda religion utan finns där grumliga hjärnor agerar och låter sig utnyttjas.

Mycket kan politikerna styra i vår vardag, men de kan aldrig förhandla bort våra fri- och rättigheter. Vi har rätt att tycka vad vi vill, vi har rätt att utöva vilken religion vi eller helt enkelt låta bli att vara religiös. Vi har rätt att mötas och ingå i vilka föreningar vi vill.

Det är grundläggande rättigheter fastslagna i svenska grundlagar och i internationella överenskommelser.

Vår typ av demokrati brukar kallas liberal demokrati, besjälad av tolerans och pluralism. Olika politiska åsikter konkurrerar med varandra om makten, men alltid finns det en respekt för minoriteten och framför allt för medborgarnas fri- och rättigheter.

Vi ska se upp med grupper och partier som vill förbjuda och inskränka andras åsikter och religioner. De som attackerar religiösa byggnader, stör demonstrationer och hotar meningsmotståndare.

Grupper och personer som håller på med sådant där är demokratins fiender. De vill bara tillåta en åsikt - sin egen.

Demokrati och yttrandefrihet bygger på en respekt för andras åsikter. Det är när olika synsätt bryts och det uppstår en diskussion som demokratin växer, inte att man med hot och våld tystar andra.

Vi tar det för givet att så ska det vara. Tyvärr lever inte alla människor i sådana samhällen. I deras värld är det ett parti och en åsikt som styr, oftast med våld och förtryck. Den som tycker annorlunda spärras in eller helt enkelt röjs ur vägen.

Yttrandefriheten ska vara så vid att även obehagliga sanningar kan sägas, oegentligheter avslöjas och förhoppningsvis rättas till. En sann demokrat säger: ”Så här tycker jag, välkommen att dela min åsikt”.

I ett demokratiskt land får man häckla, ironisera och skoja med makten; biskopar och profeter, statsministrar, kungar, drottningar och presidenter.

Går man för långt finns det ett rättsväsende som ska avgöra vad som är fel och rätt. Den rätten tillkommer aldrig självutnämnda rättskipare i form av moskébrännare, självmordsterrorister eller skjutgalna fanatiker.

I spåren av massakern i Paris höjs röster att muslimer ska förbjudas att utöva sin religion, bära religiösa attribut och rent av förpassas tillbaka därifrån de en gång kom.

Det är en alltför enögd syn på sakernas tillstånd. Vad ska vi då göra med så kallade kristna, som vill förbjuda aborter eller homosexuella från att adoptera och gifta sig?

Fundamentalism är inte bunden till en enda religion utan finns där grumliga hjärnor agerar och låter sig utnyttjas.

Mycket kan politikerna styra i vår vardag, men de kan aldrig förhandla bort våra fri- och rättigheter. Vi har rätt att tycka vad vi vill, vi har rätt att utöva vilken religion vi eller helt enkelt låta bli att vara religiös. Vi har rätt att mötas och ingå i vilka föreningar vi vill.

Det är grundläggande rättigheter fastslagna i svenska grundlagar och i internationella överenskommelser.

Vår typ av demokrati brukar kallas liberal demokrati, besjälad av tolerans och pluralism. Olika politiska åsikter konkurrerar med varandra om makten, men alltid finns det en respekt för minoriteten och framför allt för medborgarnas fri- och rättigheter.

Vi ska se upp med grupper och partier som vill förbjuda och inskränka andras åsikter och religioner. De som attackerar religiösa byggnader, stör demonstrationer och hotar meningsmotståndare.

Grupper och personer som håller på med sådant där är demokratins fiender. De vill bara tillåta en åsikt - sin egen.

Demokrati och yttrandefrihet bygger på en respekt för andras åsikter. Det är när olika synsätt bryts och det uppstår en diskussion som demokratin växer, inte att man med hot och våld tystar andra.

Vi tar det för givet att så ska det vara. Tyvärr lever inte alla människor i sådana samhällen. I deras värld är det ett parti och en åsikt som styr, oftast med våld och förtryck. Den som tycker annorlunda spärras in eller helt enkelt röjs ur vägen.

Yttrandefriheten ska vara så vid att även obehagliga sanningar kan sägas, oegentligheter avslöjas och förhoppningsvis rättas till. En sann demokrat säger: ”Så här tycker jag, välkommen att dela min åsikt”.

I ett demokratiskt land får man häckla, ironisera och skoja med makten; biskopar och profeter, statsministrar, kungar, drottningar och presidenter.

Går man för långt finns det ett rättsväsende som ska avgöra vad som är fel och rätt. Den rätten tillkommer aldrig självutnämnda rättskipare i form av moskébrännare, självmordsterrorister eller skjutgalna fanatiker.