2015-10-14 12:01

2015-10-14 12:01

Bara 4 av tio får proffshjälp

NEUROLOGISKA DIAGNOSER: Rehabilitering

Över 500 000 har en neurologisk diagnos. Endast 39 procent får professionell rehabilitering i Värmland

För det flesta är rehabilitering och vuxenhabilitering nödvändigt för att kunna arbeta, ta hand om familjen samt delta i samhället. I Neuroförbundets nya neurorapport om rehabilitering, ser vi att resurserna inom rehabiliteringen minskar och att allt större ansvar för rehabiliteringen flyttas över till patienterna själva. Något som sker samtidigt som fler uppger att de inte får tillräcklig information om rehabilitering, från cirka hälften år 2006 till bara en tredjedel i år. Utvecklingen är tydligt, fler personer med neurologisk diagnos tvingas hantera livsnödvändig rehabilitering på egen hand. Något som påverkar arbete, familj och möjligheten att delta i samhällslivet. Det är ett slöseri med resurser och inte acceptabelt.

Det har skett dramatiska förändringar de senaste åren inom rehabiliteringen för personer med neurologisk diagnos. Av Neuroförbundets medlemmar som hade rehabilitering år 2006 var det 72 procent som fick hjälp av en kunnig sjukgymnast (idag fysioterapeut). I år är siffran nere på 31 procent. Av de som hade rehabilitering år 2006 var det 28 procent som tränade själv. Nu är siffran uppe 57,2 procent. Här i Värmlands landsting får endast 39 procent professionell hjälp av fysioterapeut.

Tillsammans måste vi nu vända utvecklingen. Neuroförbundet presenterar några konkreta föreslag i Neurorapporten rehabilitering på hur Värmlands landsting kan ta förbättra rehabiliteringen för personer med neurologisk diagnoser. Ett av förslagen är att Värmlands landsting kan börja arbeta aktivt för att alla som har behov av rehabilitering får en individuell rehabiliteringsplan. Att öka siffran i Värmlands landsting från dagens 14 procent till 100 procent.

Även regeringen måste bidra till att vända utvecklingen inom rehabilitering. Därför vill Neuroförbundet att hälso- och sjukvårdsministern Gabriel Wikström tillsätter en rehabiliteringsutredning som har en bred parlamentarisk förankring. En rehabiliteringsutredning som behandlar det samlade behovet samt kartlägger utbudet av rehabilitering. Det bör även ingå hur hälso- och sjukvården kan förbättra patientmedverkan och kvalitetssäkring av rehabilitering. Till sist måste utredningen komma med förslag som tydliggöra ansvarsområden, gränsdragningar och finansiering mellan kommuner, landsting/regioner samt staten.

Ingen ska behöva uppleva, som en av Neuroförbundets medlemmar utrycker det i Neurorapporten, ”min vårdcentralsdoktor tycker att jag har alla krav som ställs, sökt två gånger och fått svar att det inte finns ekonomiska resurser för mitt behov”.

Marina Holmgren

Ordförande för Neuroförbundet Kristinehamn östra Värmland

Lise Lidbäck

Förbundsordförande Neuroförbundet

För det flesta är rehabilitering och vuxenhabilitering nödvändigt för att kunna arbeta, ta hand om familjen samt delta i samhället. I Neuroförbundets nya neurorapport om rehabilitering, ser vi att resurserna inom rehabiliteringen minskar och att allt större ansvar för rehabiliteringen flyttas över till patienterna själva. Något som sker samtidigt som fler uppger att de inte får tillräcklig information om rehabilitering, från cirka hälften år 2006 till bara en tredjedel i år. Utvecklingen är tydligt, fler personer med neurologisk diagnos tvingas hantera livsnödvändig rehabilitering på egen hand. Något som påverkar arbete, familj och möjligheten att delta i samhällslivet. Det är ett slöseri med resurser och inte acceptabelt.

Det har skett dramatiska förändringar de senaste åren inom rehabiliteringen för personer med neurologisk diagnos. Av Neuroförbundets medlemmar som hade rehabilitering år 2006 var det 72 procent som fick hjälp av en kunnig sjukgymnast (idag fysioterapeut). I år är siffran nere på 31 procent. Av de som hade rehabilitering år 2006 var det 28 procent som tränade själv. Nu är siffran uppe 57,2 procent. Här i Värmlands landsting får endast 39 procent professionell hjälp av fysioterapeut.

Tillsammans måste vi nu vända utvecklingen. Neuroförbundet presenterar några konkreta föreslag i Neurorapporten rehabilitering på hur Värmlands landsting kan ta förbättra rehabiliteringen för personer med neurologisk diagnoser. Ett av förslagen är att Värmlands landsting kan börja arbeta aktivt för att alla som har behov av rehabilitering får en individuell rehabiliteringsplan. Att öka siffran i Värmlands landsting från dagens 14 procent till 100 procent.

Även regeringen måste bidra till att vända utvecklingen inom rehabilitering. Därför vill Neuroförbundet att hälso- och sjukvårdsministern Gabriel Wikström tillsätter en rehabiliteringsutredning som har en bred parlamentarisk förankring. En rehabiliteringsutredning som behandlar det samlade behovet samt kartlägger utbudet av rehabilitering. Det bör även ingå hur hälso- och sjukvården kan förbättra patientmedverkan och kvalitetssäkring av rehabilitering. Till sist måste utredningen komma med förslag som tydliggöra ansvarsområden, gränsdragningar och finansiering mellan kommuner, landsting/regioner samt staten.

Ingen ska behöva uppleva, som en av Neuroförbundets medlemmar utrycker det i Neurorapporten, ”min vårdcentralsdoktor tycker att jag har alla krav som ställs, sökt två gånger och fått svar att det inte finns ekonomiska resurser för mitt behov”.

Marina Holmgren

Ordförande för Neuroförbundet Kristinehamn östra Värmland

Lise Lidbäck

Förbundsordförande Neuroförbundet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.