2018-10-08 10:09

2018-10-08 10:10

Kristinehamns kyrka jubilerar

KULTUR: Gunnar Edström guidar – del ett

Kristinehamns kyrka fyller 160 år den 10 oktober. I tre artiklar kommer Gunnar Edström att berätta om kyrkan och dess inventarier.

Kristinehamns kyrka intar en framträdande plats i svensk arkitekturhistoria. Den representerar nygotikens genombrott i Sverige genom arkitekten Carl-Georg Brunius (1792-1869). Brunius var professor i grekiska vid Lunds universitet och en arkitekt på modet vid tiden för kyrkans byggande.

Han fick i detta ståtliga byggnadsverk tillfälle att realisera sina kunskaper i den medeltida katedralens form- och tankevärld. Kyrkan är byggd med en medeltida katedral som förebild (Lunds domkyrka). Professor Bo Grandien skrev en doktorsavhandling om Brunius som arkitekt med titeln ”Drömmen om medeltiden”.

Brunius nygotiska kyrka är i dag i interiören mycket förändrad. Som syns av bilden, ett gammalt foto, var interiören enhetligt nygotisk som Brunius ville ha det:

Predikstol i ek (nu undanställd i ett rum i ett av tornen), korskrank i koret bakom vilket sakristian fanns, stort kors på altaret med evangelistymbolerna och stora kronor i trä, hängande från taket, och stora omålade korfönster.

Vid restaureringen 1936 till 1937 sattes barockpjäserna från den gamla kyrkan ”Brogårdskyrkan” in i den nygotiska kyrkan (ett stilbrott?). Arkitekt var då Bror Almqvist (som ritat Brogårdsskolans huvudbyggnad) och konsult och konstnärlig rådgivare till chefen för Värmlands museum Helge Kjellin.

Ståtlig predikstol

Predikstolen är säkerligen stiftets ståtligaste, tillverkad av den kände värmländske bildhuggaren Isak Schullström 1750, en gåva av brukspatron Anders Lostbom och hans hustru Anna-Lisa Kolthoff. Runt hela ”stolen” finns apostlabilder med sina attribut, somliga nytillverkade av framlidne kyrkvärden Folke Dahlander efter modell från Gräsmarks kyrka, som också har en predikstol av Schullström.

Predikstoltaket är fyllt av trumpetande änglar och överst Kristus stående på jordklotet och djävulen (draken) under sig. Taket är ett ljudtak, som skulle trycka ner ljudet vid predikningarna (det fanns ju inga högtalare).

Gåva från Lostbom

Altaruppsatsen skänktes 1717 av brukspatronen Gunnar Lostbom och hans andra hustru Elisabet Bratt (deras gravhäll ligger under pergolan på kyrkogårdens norra sida). De stora bilderna föreställer evangelisterna: Matteus, Markus, Lukas och Johannes med sina attribut.

Överst vilar Guds-lammet på jordklotet symbol för Kristus som världshärskare omgivet av allegoriska bilder för hoppet (ankaret) och tron (korset). Längre ner syns kärleken (hjärtat) och rättvisan (vågskålen). Den centrala målningen föreställer Jesus på korset, medaljongen ovanför skildrar uppståndelsen med den öppna graven.

Framför altaret ligger en kormatta tillverkad av Kristinehamnskonstnären Ethel Halvarsson och är vävd på Värmlands hemslöjd 1953. Den heter ”Advent” och bygger på texten om Jesu intåg i Jerusalem.

Glasmålningarna bakom altaruppsatsen tillkom vid sekelskiftet 1900 framställda av artisten K.R. Callmander och 1914 av glaskonstnär Hugo Schultz, Kristinehamn (sidofönstren) tillverkade vid Glava glasbruk.

Kristinehamns kyrka intar en framträdande plats i svensk arkitekturhistoria. Den representerar nygotikens genombrott i Sverige genom arkitekten Carl-Georg Brunius (1792-1869). Brunius var professor i grekiska vid Lunds universitet och en arkitekt på modet vid tiden för kyrkans byggande.

Han fick i detta ståtliga byggnadsverk tillfälle att realisera sina kunskaper i den medeltida katedralens form- och tankevärld. Kyrkan är byggd med en medeltida katedral som förebild (Lunds domkyrka). Professor Bo Grandien skrev en doktorsavhandling om Brunius som arkitekt med titeln ”Drömmen om medeltiden”.

Brunius nygotiska kyrka är i dag i interiören mycket förändrad. Som syns av bilden, ett gammalt foto, var interiören enhetligt nygotisk som Brunius ville ha det:

Predikstol i ek (nu undanställd i ett rum i ett av tornen), korskrank i koret bakom vilket sakristian fanns, stort kors på altaret med evangelistymbolerna och stora kronor i trä, hängande från taket, och stora omålade korfönster.

Vid restaureringen 1936 till 1937 sattes barockpjäserna från den gamla kyrkan ”Brogårdskyrkan” in i den nygotiska kyrkan (ett stilbrott?). Arkitekt var då Bror Almqvist (som ritat Brogårdsskolans huvudbyggnad) och konsult och konstnärlig rådgivare till chefen för Värmlands museum Helge Kjellin.

Ståtlig predikstol

Predikstolen är säkerligen stiftets ståtligaste, tillverkad av den kände värmländske bildhuggaren Isak Schullström 1750, en gåva av brukspatron Anders Lostbom och hans hustru Anna-Lisa Kolthoff. Runt hela ”stolen” finns apostlabilder med sina attribut, somliga nytillverkade av framlidne kyrkvärden Folke Dahlander efter modell från Gräsmarks kyrka, som också har en predikstol av Schullström.

Predikstoltaket är fyllt av trumpetande änglar och överst Kristus stående på jordklotet och djävulen (draken) under sig. Taket är ett ljudtak, som skulle trycka ner ljudet vid predikningarna (det fanns ju inga högtalare).

Gåva från Lostbom

Altaruppsatsen skänktes 1717 av brukspatronen Gunnar Lostbom och hans andra hustru Elisabet Bratt (deras gravhäll ligger under pergolan på kyrkogårdens norra sida). De stora bilderna föreställer evangelisterna: Matteus, Markus, Lukas och Johannes med sina attribut.

Överst vilar Guds-lammet på jordklotet symbol för Kristus som världshärskare omgivet av allegoriska bilder för hoppet (ankaret) och tron (korset). Längre ner syns kärleken (hjärtat) och rättvisan (vågskålen). Den centrala målningen föreställer Jesus på korset, medaljongen ovanför skildrar uppståndelsen med den öppna graven.

Framför altaret ligger en kormatta tillverkad av Kristinehamnskonstnären Ethel Halvarsson och är vävd på Värmlands hemslöjd 1953. Den heter ”Advent” och bygger på texten om Jesu intåg i Jerusalem.

Glasmålningarna bakom altaruppsatsen tillkom vid sekelskiftet 1900 framställda av artisten K.R. Callmander och 1914 av glaskonstnär Hugo Schultz, Kristinehamn (sidofönstren) tillverkade vid Glava glasbruk.

  • Gunnar Edström

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.