2015-02-11 06:00

2015-02-12 11:43

Åke Asplund

TILL MINNE

Förre landstingsrådet, mångårige HSB-ordföranden och den socialdemokratiske politikern Åke Asplund har gått bort 89 år gammal. I maj skulle han ha fyllt 90.

1956 kom han in i politiken i Kristinehamn och kom sedan att prägla partiets politik, både i länet och i hemstaden Kristinehamn. I yrkeslivet började han som svarvare och fortsatte som planeringsman och ritare. Yrkestiteln blev med tiden tekniker och industrikonsult. Han hade fyra svenska patent och två brittiska och amerikanska, allt inom entreprenadmaskiner. Han var ordförande i Bro idéutveckling, en underavdelning inom Svenska uppfinnarföreningen. Föreningen arbetade helt ideellt för att hjälpa uppfinnare att få fram prototyper som kan bli en färdig produkt. ”Kristinehamn är en industrikommun och vi vill att den ska utvecklas”, sade Åke då.

Men mest var Åke känd för allmänheten som politiker. Under 1980-talet var han landstingsråd i Värmland län, ordförande i personalnämnden, ledamot av förvaltningsutskottet, ordförande i Erress och LUAB, landstingsutveckling AB.

Det var områden där hans sakliga och analyserande förmåga kom väl till pass. Även lokalt i kommunpolitiken var han resonerande och kunde prata sig fram till en lösning, som båda lägren kunde acceptera.

Åke hade genom politiken en brett kontaktnät, även utomlands i socialdemokratiska kretsar. Han engagerade sig personligen för nyanlända så att de skulle få en så bra start i Sverige som möjligt. Han var ett tag internationell sekreterare för arbetarrörelsen i Värmland.

1989 vände han tillbaka till lokalpolitiken och blev den nyinrättade tekniska nämndens allra första ordförande. Han var då den enda ordföranden som såg till att det blev gemensam information till pressen och kunde servera underlag till bra nyheter efter varje nämnd, även om de inte alla var så positiva för Åke och hans parti. Sådant skulle inte undanhållas.

Två bestående saker drev han igenom; gågatan, som dess för innan diskuterats i årtionden, samt Sveriges första centralt belägna fyrvägsstopp. Protesterna var många och fyrvägsstoppet blev enda stridsfrågan i valet 1991. I dag är det ingen som vill vara utan gågata och fyrvägsstopp.

När andra ledande lokala politiker för femton år sedan var tysta i samband med opinionsmötet mot nedläggningen av sjukhuset sade Åke ifrån: ” Det finns inga sakskäl för den nedläggning man avser att göra. Så länge vi har dyrare vård på Centralsjukhuset i Karlstad är det där pengarna först ska hämtas hem”.

1994 lämnade Åke Asplund tekniska nämnden. Året efter belönades han med Tage Erlander-medaljen för mångårigt engagemang inom partiet.

Längsta uppdraget hade Åke Asplund inom HSB Kristinehamn, där han var ordförande i 33 år. Curt Nord var verkställande ledamot och arbetade med Åke i 25 år: ”Han var en skicklig ordförande, alltid förberedd och påläst, och han var aktad inom hela HSB-rörelsen”.

Han sörjes närmast av makan Barbro, döttrarna och barnbarnen.

1956 kom han in i politiken i Kristinehamn och kom sedan att prägla partiets politik, både i länet och i hemstaden Kristinehamn. I yrkeslivet började han som svarvare och fortsatte som planeringsman och ritare. Yrkestiteln blev med tiden tekniker och industrikonsult. Han hade fyra svenska patent och två brittiska och amerikanska, allt inom entreprenadmaskiner. Han var ordförande i Bro idéutveckling, en underavdelning inom Svenska uppfinnarföreningen. Föreningen arbetade helt ideellt för att hjälpa uppfinnare att få fram prototyper som kan bli en färdig produkt. ”Kristinehamn är en industrikommun och vi vill att den ska utvecklas”, sade Åke då.

Men mest var Åke känd för allmänheten som politiker. Under 1980-talet var han landstingsråd i Värmland län, ordförande i personalnämnden, ledamot av förvaltningsutskottet, ordförande i Erress och LUAB, landstingsutveckling AB.

Det var områden där hans sakliga och analyserande förmåga kom väl till pass. Även lokalt i kommunpolitiken var han resonerande och kunde prata sig fram till en lösning, som båda lägren kunde acceptera.

Åke hade genom politiken en brett kontaktnät, även utomlands i socialdemokratiska kretsar. Han engagerade sig personligen för nyanlända så att de skulle få en så bra start i Sverige som möjligt. Han var ett tag internationell sekreterare för arbetarrörelsen i Värmland.

1989 vände han tillbaka till lokalpolitiken och blev den nyinrättade tekniska nämndens allra första ordförande. Han var då den enda ordföranden som såg till att det blev gemensam information till pressen och kunde servera underlag till bra nyheter efter varje nämnd, även om de inte alla var så positiva för Åke och hans parti. Sådant skulle inte undanhållas.

Två bestående saker drev han igenom; gågatan, som dess för innan diskuterats i årtionden, samt Sveriges första centralt belägna fyrvägsstopp. Protesterna var många och fyrvägsstoppet blev enda stridsfrågan i valet 1991. I dag är det ingen som vill vara utan gågata och fyrvägsstopp.

När andra ledande lokala politiker för femton år sedan var tysta i samband med opinionsmötet mot nedläggningen av sjukhuset sade Åke ifrån: ” Det finns inga sakskäl för den nedläggning man avser att göra. Så länge vi har dyrare vård på Centralsjukhuset i Karlstad är det där pengarna först ska hämtas hem”.

1994 lämnade Åke Asplund tekniska nämnden. Året efter belönades han med Tage Erlander-medaljen för mångårigt engagemang inom partiet.

Längsta uppdraget hade Åke Asplund inom HSB Kristinehamn, där han var ordförande i 33 år. Curt Nord var verkställande ledamot och arbetade med Åke i 25 år: ”Han var en skicklig ordförande, alltid förberedd och påläst, och han var aktad inom hela HSB-rörelsen”.

Han sörjes närmast av makan Barbro, döttrarna och barnbarnen.