2018-10-10 12:04

2018-10-10 12:04

Edström guidare vidare i kyrkan

SISTA DELEN: Kristinehamns kyrka fyller 160 år under onsdagen

Dopfunten i södra sidoskeppets dopkapell är kyrkans äldsta inventarium, från 1200-talet, gjord av sandsten och tillvaratagen från medeltidskyrkan.
Under fönstret mot söder finns en Maria-ikon utförd av ikonmålaren Kjellaug Nordsjö, Arvika, uppsatt i anslutning till Stiftsmötet i Kristinehamn i oktober 2002.

På väggen mot sydost sitter ett krucifix från 1300-talet. Den lidande Kristus solidarisk med de människor som drabbats av den fruktansvärda pesten ”digerdöden”. Under krucifixet ser vi en mosaiktavla från 1972 i natursten av konstnären Akke Hugh Malmeström, föreställande Josef, Maria och Jesusbarnet.

I södra sidoskeppet hänger flera ljuskronor, de två ståtliga kronorna närmast altaret är från 1600-talet. Den största av dem från 1687, den mindre från 1684. Övriga kronor är nytillverkade av Fongs Gelbgjuteri, Gränna, och uppsatta vid restaureringen 1985 till 1986.

Längre ner hänger ett votivskepp. Det är Broströmrederiets första fartyg Galeasen Mathilda från 1865. En modell tillverkad av civilingenjören Lennart Hyllén och skänkt av Broströmsrederiet 1991.

Längst ner mot västra väggen i en nisch finns en tavla ”Herdarnas tillbedjan” med en intressant historia. Tavlan hittades på hembygdsgårdens vind, blev restaurerad på Värmlands museum och uppsatt den 18 december 2005. Tavlan är förmodligen en kopia av en italiensk mästare, målad ”af Jonas bergsten”. Tavlans ursprung är ovisst. Möjligen kommer den från Gustafsviks herrgård och kan ha tillhört de så kallade Alsterlundska samlingarna. Tavlan är omnämnd i en förteckning över föremål som skulle överföras till Karlstads museum.

Vi ställer oss nu i mittgången och ser mot väster och den stilfulla orgelfasaden. Bakom denna finns orgelverket i ett rum som en ordinär trerumslägenhet. Fasadpiporna är blindpipor. Orgeln är byggd 1921 av firma Zetterqvist & son Örebro och är helt i ursprungligt skick, vilket gör den unik bland landets kyrkorglar.

Vi kan tacka framlidna organisten Ellen Ullén-Graaf för att orgeln aldrig blev ombyggd, vilket var modet på 1940 och 1950-talet. Hon ville bevara sin lärare professor Otto Olssons verk intakt. Orgeln har 43 stämmor, tre manualer och pedal. Den kan ”låta” mycket och är disponerad och intonerad av Otto Olsson.

En orgel av en helt annan typ än läktarorgeln är kororgeln vänd mot södra sidoskeppet. Det är en så kallad klassisk orgel med direktverkande mekanik och kan med fördel användas för 1700-talsmusik och särskils J.S Bach. Den kom till 1994 och är ritad och disponerad av Carl Gustaf Lewenhaupt. Byggd av Nye orgelbryggeri Småland (som numera heter Bergenblad & Jonsson AB). Orgeln har 15 stämmor, två manualer och pedal. Även fasadpiporna är ljudande på denna typ av orgel. En grundplåt för orgelns finansiering lades genom generös donation av framlinda kyrkvärden och kyrkokörsmedlemmen Ingrid Bohed.

Vi går nu upp på museiläktaren genom sakristian. Här finns ett intressant museum med undanställda föremål såsom textilier (fragment av en profan bonad från 1400-talet, mässhakar från 1500-talet och framåt) och utställningsmontrar för kyrkliga böcker. Speciell är en mycket sällsynt bibelutgåva som har tillhört Karl XII:s livsmedicus doktor Belov och kan ha varit med i slaget i Poltava. Här finns också kyrkans ritningar i kopia, ett originellt dopställ av Isak Schullström från 1700-talet med en silverskål från 1864 och många andra intressanta föremål som den intresserade kan ta del av.

Till sist några ord om kyrkans många gravminnen så kallade epitafier eller begravningsvapen. På museiläktaren finns bland annat gravminne över kammarherre Axel Linroth, Gustafsvik, 1762 och överstelöjtnanten Niclas Nordensvärd också död 1762, en av de mera framstående karolinerna hos Karl XII. Läs hans spännande levnadshistoria i ett tryck i museet. Hans gravhäll finns bland Nordenfledtsgravarna på kyrkogården. På norra sidoskeppets västra vägg hänger Jonas Stockhaus epitafium, arrendator vid Kroppa och Storfors bruk död 1696. I mitten av epitafiet finns en pieta-bild i relief omgiven av ett rikt snidat akantusbladverk och allegoriska figurer. Flera andra gravminnen och minnestavlir finns med utrymme tillåter inte att jag skriver om dem.

På väggen mot sydost sitter ett krucifix från 1300-talet. Den lidande Kristus solidarisk med de människor som drabbats av den fruktansvärda pesten ”digerdöden”. Under krucifixet ser vi en mosaiktavla från 1972 i natursten av konstnären Akke Hugh Malmeström, föreställande Josef, Maria och Jesusbarnet.

I södra sidoskeppet hänger flera ljuskronor, de två ståtliga kronorna närmast altaret är från 1600-talet. Den största av dem från 1687, den mindre från 1684. Övriga kronor är nytillverkade av Fongs Gelbgjuteri, Gränna, och uppsatta vid restaureringen 1985 till 1986.

Längre ner hänger ett votivskepp. Det är Broströmrederiets första fartyg Galeasen Mathilda från 1865. En modell tillverkad av civilingenjören Lennart Hyllén och skänkt av Broströmsrederiet 1991.

Längst ner mot västra väggen i en nisch finns en tavla ”Herdarnas tillbedjan” med en intressant historia. Tavlan hittades på hembygdsgårdens vind, blev restaurerad på Värmlands museum och uppsatt den 18 december 2005. Tavlan är förmodligen en kopia av en italiensk mästare, målad ”af Jonas bergsten”. Tavlans ursprung är ovisst. Möjligen kommer den från Gustafsviks herrgård och kan ha tillhört de så kallade Alsterlundska samlingarna. Tavlan är omnämnd i en förteckning över föremål som skulle överföras till Karlstads museum.

Vi ställer oss nu i mittgången och ser mot väster och den stilfulla orgelfasaden. Bakom denna finns orgelverket i ett rum som en ordinär trerumslägenhet. Fasadpiporna är blindpipor. Orgeln är byggd 1921 av firma Zetterqvist & son Örebro och är helt i ursprungligt skick, vilket gör den unik bland landets kyrkorglar.

Vi kan tacka framlidna organisten Ellen Ullén-Graaf för att orgeln aldrig blev ombyggd, vilket var modet på 1940 och 1950-talet. Hon ville bevara sin lärare professor Otto Olssons verk intakt. Orgeln har 43 stämmor, tre manualer och pedal. Den kan ”låta” mycket och är disponerad och intonerad av Otto Olsson.

En orgel av en helt annan typ än läktarorgeln är kororgeln vänd mot södra sidoskeppet. Det är en så kallad klassisk orgel med direktverkande mekanik och kan med fördel användas för 1700-talsmusik och särskils J.S Bach. Den kom till 1994 och är ritad och disponerad av Carl Gustaf Lewenhaupt. Byggd av Nye orgelbryggeri Småland (som numera heter Bergenblad & Jonsson AB). Orgeln har 15 stämmor, två manualer och pedal. Även fasadpiporna är ljudande på denna typ av orgel. En grundplåt för orgelns finansiering lades genom generös donation av framlinda kyrkvärden och kyrkokörsmedlemmen Ingrid Bohed.

Vi går nu upp på museiläktaren genom sakristian. Här finns ett intressant museum med undanställda föremål såsom textilier (fragment av en profan bonad från 1400-talet, mässhakar från 1500-talet och framåt) och utställningsmontrar för kyrkliga böcker. Speciell är en mycket sällsynt bibelutgåva som har tillhört Karl XII:s livsmedicus doktor Belov och kan ha varit med i slaget i Poltava. Här finns också kyrkans ritningar i kopia, ett originellt dopställ av Isak Schullström från 1700-talet med en silverskål från 1864 och många andra intressanta föremål som den intresserade kan ta del av.

Till sist några ord om kyrkans många gravminnen så kallade epitafier eller begravningsvapen. På museiläktaren finns bland annat gravminne över kammarherre Axel Linroth, Gustafsvik, 1762 och överstelöjtnanten Niclas Nordensvärd också död 1762, en av de mera framstående karolinerna hos Karl XII. Läs hans spännande levnadshistoria i ett tryck i museet. Hans gravhäll finns bland Nordenfledtsgravarna på kyrkogården. På norra sidoskeppets västra vägg hänger Jonas Stockhaus epitafium, arrendator vid Kroppa och Storfors bruk död 1696. I mitten av epitafiet finns en pieta-bild i relief omgiven av ett rikt snidat akantusbladverk och allegoriska figurer. Flera andra gravminnen och minnestavlir finns med utrymme tillåter inte att jag skriver om dem.

  • Gunnar Edström

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.