2015-10-16 06:00

2015-10-16 06:00

Polisen om tidiga varningssignaler

UNGDOMAR OCH NARKOTIKA: Prata med era ungdomar

Det finns en rad tidiga varningssignaler man ska vara observant på som förälder. Det menar Josef Duvenfeldt och Martin Carlsson som jobbar med ungdomar inom polisen. För att nå ut till fler föräldrar har de börjat medverka på skolornas föräldramöten i årskurs åtta.

Josef Duvenfeldt och Martin Carlsson från polisens ungdomsgrupp konstaterar att ungdomar i dag dricker mindre alkohol, samtidigt som de har blivit mer drogliberala. Därför är det viktigt att gå ut med information till föräldrar i ett tidigt skede.

– I åttan har ungdomarna gått ett år på högstadiet och kommit in i den nya miljön. De umgås kanske mer med äldre, men det finns fortfarande stor möjlighet att påverka dem, säger Josef Duvenfeldt.

– Det är inte polisens, skolans eller socialens ansvar. Men vi kan stötta och vill få med föräldrarna. Det är de som har ansvar för sina barn.

Få upp ögonen

Många har inställningen att ”det här gäller inte mitt barn”. Men polisen menar att man aldrig kan veta vem som väljer att prova droger. Tonåringen kanske har kompisar som testar, eller hamnar på en fest där droger förekommer. Då blir det kanske inte lika självklart att stå utanför.

– Det handlar absolut inte om misslyckad uppfostran. Ungdomarna är i en ålder då de har mycket runt sig och är mer mottagliga för nya saker. Det kan räcka att de hamnar på fel fest, säger Martin Carlsson.

Syftet med att träffa föräldrarna är att de ska få upp ögonen för symptom som är typiska för personer som tar droger.

– Det finns vissa varningssignaler som man ska vara vaksam på, säger Josef Duvenfeldt.

Varningssignaler kan vara byte av umgänge, att personen sover mer än vanligt, börjar skolka, lånar pengar eller tvärt om kanske har mer pengar än normalt.

– Det är helhetsbilden som är det viktiga och att man pratar öppet med sina barn hemma. Att man tar reda på vad de har för attityd till narkotika, menar Martin Carlsson.

Rådfråga

Ungdomspolisen tycker att det är viktigt att få kontakt med föräldrarna, så att de vet var de kan vända sig för att få hjälp och råd. De hoppas att föräldrarna ska agera när de får tips, eller misstänker att något inte står rätt till.

– Man kan ringa och prata med oss. Det kan räcka att man känner en oro och vill rådfråga. Det går bra att vara anonym om man vill det, säger Josef Duvenfeldt.

– Det handlar inte om att tjalla, utan betyder att man bryr sig. Vi behöver få reda på var narkotikan finns för att kunna jobba med ungdomarna. Ju tidigare vi får reda på det, desto större är chansen att man kan mota problemet, fortsätter Martin Carlsson.

Som poliser har de givetvis uppgiften att utreda om det förekommer något brott.

– Men huvudsaken är att de ska gå bra för ungdomen, inte att han eller hon ska få en dom på sig.

Ställ frågor

Om polisen misstänker att en ung människa tar droger åker man ofta hem till personen och ringer på. Polisen pratar med både föräldrarna och barnet.

– Vi berättar att personens namn förekommer i de här sammanhangen och att vi är oroliga. Under de här samtalen brukar det ofta krypa fram vad som har hänt och föräldrarna får samtidigt upp ögonen, säger Josef Duvenfeldt.

Om misstankegraden är hög kan det bli så att ungdomen får lämna ett prov. Att polisen kommer och knackar på kan kännas som en kalldusch för både föräldrar och barn, men många gånger ger det ett gott resultat.

Josef Duvenfeldt och Martin Carlsson betonar att man som förälder ska lägga sig i sin tonårings liv. Prata öppet och ställ frågor om kompisar, fester och liknande.

– Det handlar om att bry sig, anser de.

Polisen menar också att många föräldrar i dag är dåliga på att prata med varandra.

– Kanske kan man starta en Facebook-grupp för föräldrarna i klassen, tipsar de.

Nära samarbete

De uppmuntrar också föräldrarna att själva vara goda föredömen och hålla sig nyktra under helger som skolavslutningen och valborg då det som regel förekommer mycket ungdomsfylla.

– Så att de finns tillhands om det behövs. Vi tycker att det finns en poäng med att föräldrarna får komma ut till platsen och se miljön som ungdomarna befinner sig i, säger Josef Duvenfeldt.

Ungdomspolisen har också ett nära samarbete med skolorna, fritidsgårdarna och socialförvaltningen.

– Vi jobbar gemensamt för barnens bästa, säger Martin Carlsson.

Josef Duvenfeldt och Martin Carlsson från polisens ungdomsgrupp konstaterar att ungdomar i dag dricker mindre alkohol, samtidigt som de har blivit mer drogliberala. Därför är det viktigt att gå ut med information till föräldrar i ett tidigt skede.

– I åttan har ungdomarna gått ett år på högstadiet och kommit in i den nya miljön. De umgås kanske mer med äldre, men det finns fortfarande stor möjlighet att påverka dem, säger Josef Duvenfeldt.

– Det är inte polisens, skolans eller socialens ansvar. Men vi kan stötta och vill få med föräldrarna. Det är de som har ansvar för sina barn.

Få upp ögonen

Många har inställningen att ”det här gäller inte mitt barn”. Men polisen menar att man aldrig kan veta vem som väljer att prova droger. Tonåringen kanske har kompisar som testar, eller hamnar på en fest där droger förekommer. Då blir det kanske inte lika självklart att stå utanför.

– Det handlar absolut inte om misslyckad uppfostran. Ungdomarna är i en ålder då de har mycket runt sig och är mer mottagliga för nya saker. Det kan räcka att de hamnar på fel fest, säger Martin Carlsson.

Syftet med att träffa föräldrarna är att de ska få upp ögonen för symptom som är typiska för personer som tar droger.

– Det finns vissa varningssignaler som man ska vara vaksam på, säger Josef Duvenfeldt.

Varningssignaler kan vara byte av umgänge, att personen sover mer än vanligt, börjar skolka, lånar pengar eller tvärt om kanske har mer pengar än normalt.

– Det är helhetsbilden som är det viktiga och att man pratar öppet med sina barn hemma. Att man tar reda på vad de har för attityd till narkotika, menar Martin Carlsson.

Rådfråga

Ungdomspolisen tycker att det är viktigt att få kontakt med föräldrarna, så att de vet var de kan vända sig för att få hjälp och råd. De hoppas att föräldrarna ska agera när de får tips, eller misstänker att något inte står rätt till.

– Man kan ringa och prata med oss. Det kan räcka att man känner en oro och vill rådfråga. Det går bra att vara anonym om man vill det, säger Josef Duvenfeldt.

– Det handlar inte om att tjalla, utan betyder att man bryr sig. Vi behöver få reda på var narkotikan finns för att kunna jobba med ungdomarna. Ju tidigare vi får reda på det, desto större är chansen att man kan mota problemet, fortsätter Martin Carlsson.

Som poliser har de givetvis uppgiften att utreda om det förekommer något brott.

– Men huvudsaken är att de ska gå bra för ungdomen, inte att han eller hon ska få en dom på sig.

Ställ frågor

Om polisen misstänker att en ung människa tar droger åker man ofta hem till personen och ringer på. Polisen pratar med både föräldrarna och barnet.

– Vi berättar att personens namn förekommer i de här sammanhangen och att vi är oroliga. Under de här samtalen brukar det ofta krypa fram vad som har hänt och föräldrarna får samtidigt upp ögonen, säger Josef Duvenfeldt.

Om misstankegraden är hög kan det bli så att ungdomen får lämna ett prov. Att polisen kommer och knackar på kan kännas som en kalldusch för både föräldrar och barn, men många gånger ger det ett gott resultat.

Josef Duvenfeldt och Martin Carlsson betonar att man som förälder ska lägga sig i sin tonårings liv. Prata öppet och ställ frågor om kompisar, fester och liknande.

– Det handlar om att bry sig, anser de.

Polisen menar också att många föräldrar i dag är dåliga på att prata med varandra.

– Kanske kan man starta en Facebook-grupp för föräldrarna i klassen, tipsar de.

Nära samarbete

De uppmuntrar också föräldrarna att själva vara goda föredömen och hålla sig nyktra under helger som skolavslutningen och valborg då det som regel förekommer mycket ungdomsfylla.

– Så att de finns tillhands om det behövs. Vi tycker att det finns en poäng med att föräldrarna får komma ut till platsen och se miljön som ungdomarna befinner sig i, säger Josef Duvenfeldt.

Ungdomspolisen har också ett nära samarbete med skolorna, fritidsgårdarna och socialförvaltningen.

– Vi jobbar gemensamt för barnens bästa, säger Martin Carlsson.