2015-10-08 14:59

2015-10-08 14:59

Världens största fågel trivs i Karl-Erics hagar

ISERUD: Kan vara ensam i kommunen om att ha strutsar

Lätt att hitta. Om man vid Skottlandas Ica-affär svänger vänster och åker någon kilometer till Iserud finns god chans att få se stora fåglar, som egentligen inte alls hör hemma i Sverige. Karl-Eric Henningsson skaffade sina första strutsar för cirka 15 år sedan.
– De kördes hit från Flen i en hästkärra.

Karl-Erics gård är hans föräldrahem. Han bodde i många år i Södermanland. 1964–83 arbetade han på mentalsjukhuset Karsudden i Katrineholm. Han drev senare i Flen ett sjukhem, som hade 30 vårdplatser som mest.

När föräldrarna gått bort pendlade Karl-Eric i flera år mellan husen i Värmland och Södermanland. Karl-Eric och hans sambo Berit Johansson gick i pension när de var 60 år och de blev senare permanentboende i Iserud.

Många djur

På gården finns katter, höns, myskankor, vaktlar – och strutsar. Det sistnämnda kan han vara ensam om i Kristinehamns kommun.

En stor del av hans tid går åt till att sköta om djuren.

– Har du förslag på vad man annars ska göra som pensionär? ler Karl-Eric.

Bland folk från trakten är strutsarna välkända och det händer att andra kommer förbi för att titta av ren nyfikenhet.

Nyfikna

Strutsar är mäktiga. Ett praktexemplar kan bli tre meter hög och väga 150 kilo. Karl-Eric säger att det var ett rent infall som gjorde att skaffade strutsar. I dag har han åtta stycken; sex hanar och två honor.

Karl-Eric har flera hagar som strutsarna kan gå omkring i. Ingen av dem har något namn. En av hanarna är far till många av de andra och han har en egen hage.

– Det skulle jag inte rekommendera, svarar Karl-Eric på frågan om man kan gå in till honom.

NKP får dock följa med in till de andra. De visar sig vara väldigt nyfikna och det är med skräckblandad förtjusning som man blir uppträngd mot stängslet medan strutsarna med näbben nappar tag i skärpet och den löst sittande jackan.

– Det händer att de tar min mössa och springer i väg, säger Karl-Eric.

Och strutsar kan verkligen springa, i hastigheter upp mot 70 kilometer i timmen.

Plötsligt lägger sig en struts ner och ger hals. Ett ihållande brummande hörs. Det låter som en motorsåg, som befinner sig en bra bit bort.

Ute året runt

Karl-Eric har inte haft några rovdjursangrepp och han skulle inte vara jätteorolig om en varg tog sig in i hagarna.

– Den tror jag de skulle klara.

En struts kan sparka som en häst. De sparkar inte bakåt, utan framåt. Att strutsen vid fara skulle gömma sitt huvud i sanden är en missuppfattning.

Strutsar klarar kyla bra och hos Karl-Eric går de ute året om.

– När det snöar kan de ligga ute och bli nersnöade. Det är ingen som dött av kyla och jag har inte sett att någon förfrusit något.

Kosten består i vilt tillstånd av främst gräs och korn, men hos Karl-Eric får de en sorts pellets. Var tredje månad inhandlar han pellets för 9 000 till 10 000 kronor.

1,8 kilo rekord

I boningshusets svala källare ligger ett tjugotal ägg.

– 1,5 kilo ägg, vet du. Det blir några sockerkakor, säger Karl-Eric som även använder äggen till omeletter, pannkakor och annat.

Rekordet för Iserud är 1,8 kilo.

Karl-Eric säger att en struts ger 40 till 50 kilo kött, men han har dem inte för köttets skull. Han har genom åren slaktat ytterst få och då på grund av att de varit sjuka eller skadade.

En struts kan bli över 50 år gammal, så det är ett långt åtagande.

Karl-Erics gård är hans föräldrahem. Han bodde i många år i Södermanland. 1964–83 arbetade han på mentalsjukhuset Karsudden i Katrineholm. Han drev senare i Flen ett sjukhem, som hade 30 vårdplatser som mest.

När föräldrarna gått bort pendlade Karl-Eric i flera år mellan husen i Värmland och Södermanland. Karl-Eric och hans sambo Berit Johansson gick i pension när de var 60 år och de blev senare permanentboende i Iserud.

Många djur

På gården finns katter, höns, myskankor, vaktlar – och strutsar. Det sistnämnda kan han vara ensam om i Kristinehamns kommun.

En stor del av hans tid går åt till att sköta om djuren.

– Har du förslag på vad man annars ska göra som pensionär? ler Karl-Eric.

Bland folk från trakten är strutsarna välkända och det händer att andra kommer förbi för att titta av ren nyfikenhet.

Nyfikna

Strutsar är mäktiga. Ett praktexemplar kan bli tre meter hög och väga 150 kilo. Karl-Eric säger att det var ett rent infall som gjorde att skaffade strutsar. I dag har han åtta stycken; sex hanar och två honor.

Karl-Eric har flera hagar som strutsarna kan gå omkring i. Ingen av dem har något namn. En av hanarna är far till många av de andra och han har en egen hage.

– Det skulle jag inte rekommendera, svarar Karl-Eric på frågan om man kan gå in till honom.

NKP får dock följa med in till de andra. De visar sig vara väldigt nyfikna och det är med skräckblandad förtjusning som man blir uppträngd mot stängslet medan strutsarna med näbben nappar tag i skärpet och den löst sittande jackan.

– Det händer att de tar min mössa och springer i väg, säger Karl-Eric.

Och strutsar kan verkligen springa, i hastigheter upp mot 70 kilometer i timmen.

Plötsligt lägger sig en struts ner och ger hals. Ett ihållande brummande hörs. Det låter som en motorsåg, som befinner sig en bra bit bort.

Ute året runt

Karl-Eric har inte haft några rovdjursangrepp och han skulle inte vara jätteorolig om en varg tog sig in i hagarna.

– Den tror jag de skulle klara.

En struts kan sparka som en häst. De sparkar inte bakåt, utan framåt. Att strutsen vid fara skulle gömma sitt huvud i sanden är en missuppfattning.

Strutsar klarar kyla bra och hos Karl-Eric går de ute året om.

– När det snöar kan de ligga ute och bli nersnöade. Det är ingen som dött av kyla och jag har inte sett att någon förfrusit något.

Kosten består i vilt tillstånd av främst gräs och korn, men hos Karl-Eric får de en sorts pellets. Var tredje månad inhandlar han pellets för 9 000 till 10 000 kronor.

1,8 kilo rekord

I boningshusets svala källare ligger ett tjugotal ägg.

– 1,5 kilo ägg, vet du. Det blir några sockerkakor, säger Karl-Eric som även använder äggen till omeletter, pannkakor och annat.

Rekordet för Iserud är 1,8 kilo.

Karl-Eric säger att en struts ger 40 till 50 kilo kött, men han har dem inte för köttets skull. Han har genom åren slaktat ytterst få och då på grund av att de varit sjuka eller skadade.

En struts kan bli över 50 år gammal, så det är ett långt åtagande.