2015-10-08 06:25

2015-10-08 08:47

Norrsken synligt över Värmland

Uppstår när energirika elektroner från rymden faller in mot jordatmosfärens övre del

Norrsken – eller polarsken – är en företeelse som är förbehållen de som bor i de norra delarna av Sverige. Om förutsättningarna är de rätta går det dock att få se på andra håll landet – som i Kristinehamn till exempel.

Anton Berghamre tog bilden på det här norrskenet på Djurgårdsvägen vid 22.40-tiden på onsdagen.

Och han är inte ensam om att ha sett norrskenet som desenaste nätterna kunnat ses i stora delar av landet.

Norrsken uppstår när energirika elektroner från rymden faller in mot jordatmosfärens övre del. Elektronerna följer magnetiska fältlinjer från de yttre delarna av magnetosfären och träffar atmosfären längs en excentrisk oval runt vardera magnetiska polen, norrskensovalen. Denna oval, som anger norrskenets geografiska fördelning vid en viss tidpunkt, ligger normalt på cirka 67° magnetisk latitud på nattsidan av jorden och cirka 80° på dagsidan.

Det finns både norrsken och sydsken, även kallade Aurora borealis respektive Aurora australis, eller gemensamt polarsken. Det är ljusfenomen som alltså är vanligast i jordens polarområden.

Polarsken är ofta gulgröna till färgen men de kan också vara helt röda eller skifta i rödviolett i underkanten. Med blotta ögat kan man endast se dem på natten, för att observera fenomenet i dagsljus krävs särskilda instrument.

Förekomsten av polarsken varierar i takt med solens aktivitet och är därför knutet till den så kallade solfläckcykeln, som är cirka 11 år lång. Norr- och sydsken bidrar för övrigt till de höga temperaturerna i jonosfären, där skenet förekommer.

I Sverige inträffar magnetisk midnatt omkring klockan 22 och norrsken kan då ofta ses i de allra nordligaste delarna av landet. Vid ökad solaktivitet och magnetiska stormar vidgas hela ovalen och förskjuts därmed mot söder, samtidigt som norrskenen blir intensivare. Vid sådana tillfällen kan man se norrsken även i mellersta och södra Sverige.

Norrskenet har olika karaktär i olika delar av ovalen. I den del som syns före magnetisk midnatt är lugna bågar vanligast, omkring midnatt bryter norrskenet ofta upp i aktiva strukturer, och på morgonsidan uppträder diffusa, fläckvisa och stundtals pulserande norrsken.

Källa: ne.se, smhi.se och Wikipedia

Anton Berghamre tog bilden på det här norrskenet på Djurgårdsvägen vid 22.40-tiden på onsdagen.

Och han är inte ensam om att ha sett norrskenet som desenaste nätterna kunnat ses i stora delar av landet.

Norrsken uppstår när energirika elektroner från rymden faller in mot jordatmosfärens övre del. Elektronerna följer magnetiska fältlinjer från de yttre delarna av magnetosfären och träffar atmosfären längs en excentrisk oval runt vardera magnetiska polen, norrskensovalen. Denna oval, som anger norrskenets geografiska fördelning vid en viss tidpunkt, ligger normalt på cirka 67° magnetisk latitud på nattsidan av jorden och cirka 80° på dagsidan.

Det finns både norrsken och sydsken, även kallade Aurora borealis respektive Aurora australis, eller gemensamt polarsken. Det är ljusfenomen som alltså är vanligast i jordens polarområden.

Polarsken är ofta gulgröna till färgen men de kan också vara helt röda eller skifta i rödviolett i underkanten. Med blotta ögat kan man endast se dem på natten, för att observera fenomenet i dagsljus krävs särskilda instrument.

Förekomsten av polarsken varierar i takt med solens aktivitet och är därför knutet till den så kallade solfläckcykeln, som är cirka 11 år lång. Norr- och sydsken bidrar för övrigt till de höga temperaturerna i jonosfären, där skenet förekommer.

I Sverige inträffar magnetisk midnatt omkring klockan 22 och norrsken kan då ofta ses i de allra nordligaste delarna av landet. Vid ökad solaktivitet och magnetiska stormar vidgas hela ovalen och förskjuts därmed mot söder, samtidigt som norrskenen blir intensivare. Vid sådana tillfällen kan man se norrsken även i mellersta och södra Sverige.

Norrskenet har olika karaktär i olika delar av ovalen. I den del som syns före magnetisk midnatt är lugna bågar vanligast, omkring midnatt bryter norrskenet ofta upp i aktiva strukturer, och på morgonsidan uppträder diffusa, fläckvisa och stundtals pulserande norrsken.

Källa: ne.se, smhi.se och Wikipedia