2015-08-03 06:00

2015-08-03 06:00

"Vi kan inte garantera hur botten är"

BAD: Luddiga regler kring bryggorna i skärgården

Det finns både privatägda bryggor och kommunägda bryggor i skärgården. Men vad finns det för regler kring dessa? Kristinehamnare har under veckan som gått diskuterat på sociala medier huruvida det får badas eller inte från bryggorna.

Vid de privatägda bryggorna i skärgården sitter det många skyltar om att badning är förbjuden. Men på kommunens bryggor saknas det skyltar.

– Kommunens bryggor hyrs av allmänheten men det är båtbryggor och inga badbryggor. Det bästa är att använda sig av de badplatser vi har i stället, till exempel Skymningen. Där finns det en badbrygga, säger Kenneth Skan på Kristinehamns kommun.

Han menar också att det kan vara väldigt dumt att hoppa ifrån bryggorna av säkerhetssynpunkt.

– Vi på kommunen kan inte garantera hur botten är. Vi tar upp bryggorna varje år och det kan skilja några millimeter när vi lägger i dem igen och vi kan ju inte lova att det inte sticker upp något, säger han.

Pär Gustafsson, som jobbar med strandskydd på länsstyrelsen i Värmland, menar att det kan vara svårt att skilja på reglerna kring bryggor på allmän plats.

– Det är svårt rent generellt. Det är inte en självklarhet vem som får använda sig av bryggorna och inte. Om man byggt en anläggning själv och gjort det lagligt samt äger marken så är bryggan privat. Då bestämmer ägaren. Men handlar det till exempel om olika öar där det finns naturreservat så brukar oftast vem som helst få gå i land och nyttja bryggorna. Men även på naturreservat finns det privata bryggor och då gäller andra regler, säger han.

När det kommer till att lägga till sin båt på en privat brygga är det enligt Naturvårdsverket inte förbjudet om det handlar om tillfällig förtöjning, om ägaren inte hindras i sin användning.

Hur pass länge en båt får vara förtöjd vid en annans strandtomt är dock oklart. Skulle strandägaren bli förhindrad från att använda sin egen båtplats är det tänkbart att intrånget kan straffas som egenmäktigt förfarande.

Vid de privatägda bryggorna i skärgården sitter det många skyltar om att badning är förbjuden. Men på kommunens bryggor saknas det skyltar.

– Kommunens bryggor hyrs av allmänheten men det är båtbryggor och inga badbryggor. Det bästa är att använda sig av de badplatser vi har i stället, till exempel Skymningen. Där finns det en badbrygga, säger Kenneth Skan på Kristinehamns kommun.

Han menar också att det kan vara väldigt dumt att hoppa ifrån bryggorna av säkerhetssynpunkt.

– Vi på kommunen kan inte garantera hur botten är. Vi tar upp bryggorna varje år och det kan skilja några millimeter när vi lägger i dem igen och vi kan ju inte lova att det inte sticker upp något, säger han.

Pär Gustafsson, som jobbar med strandskydd på länsstyrelsen i Värmland, menar att det kan vara svårt att skilja på reglerna kring bryggor på allmän plats.

– Det är svårt rent generellt. Det är inte en självklarhet vem som får använda sig av bryggorna och inte. Om man byggt en anläggning själv och gjort det lagligt samt äger marken så är bryggan privat. Då bestämmer ägaren. Men handlar det till exempel om olika öar där det finns naturreservat så brukar oftast vem som helst få gå i land och nyttja bryggorna. Men även på naturreservat finns det privata bryggor och då gäller andra regler, säger han.

När det kommer till att lägga till sin båt på en privat brygga är det enligt Naturvårdsverket inte förbjudet om det handlar om tillfällig förtöjning, om ägaren inte hindras i sin användning.

Hur pass länge en båt får vara förtöjd vid en annans strandtomt är dock oklart. Skulle strandägaren bli förhindrad från att använda sin egen båtplats är det tänkbart att intrånget kan straffas som egenmäktigt förfarande.