2015-03-13 06:00

2015-03-13 09:58

WEBB-TV: Därför firas Pidagen

MATEMATISKT DATUM: Extra decimaler på årets pi-dag

Den 14 mars 2015 klockan 9.26.53 kommer att bli en högtidsstund för alla mattenördar. I alla fall om man skriver datumet internationellt med månaden först. Då blir datumet de nio första decimalerna på pi.

Lars Blomgren och Jenni Hedlund är mattelärare på Brogårdsgymnasiet. De förklarar varför den 14 mars i år är så speciell.

När man skriver datum i många länder skriver man inte 14/3 som i Sverige utan 3.14. Och tittar man på det på det sättet är det solklart att den 14 mars är en dag då man ska uppmärksamma Arkimedes konstant, eller som vi ofta kallar det – Pi. Vi träffas i ett klassrum och Jenni knackar i katedern och säger ”Penny, Penny”, en referens till tv-serien Big Bang Theory som handlar om några högt begåvade amerikanska studenter. Tvättäkta nördar.

Förklarar geometri

Pi är ett matematiskt begrepp som bland annat används för att räkna ut saker som är runda. För att få fram pi så tar man omkretsen på en cirkel och delar den med dess diameter.

– Det spelar ingen roll om man har en liten eller stor cirkel, det är alltid samma förhållande, säger Lars Blomgren.

Inget slut

Pi är 3,14. Eller nästan, än så länge har man lyckats räkna ut tio biljoner decimaler utan att komma till något slut.

I USA har många skolor en mattedag just den 14 mars och det finns tävlingar som går ut på att rabbla så många decimaler av talet som möjligt. Nördigt? Jajamensan.

Varken Lars eller Jenni är så inbitna att de lärt sig särskilt många decimaler. De kan några stycken.

– Vi har miniräknare, skrattar Jenni.

Både hon och Lars intygar att de flesta gymnasieelever har hygglig koll på hur man räknar med hjälp av pi. Ibland behöver de påminnas men för det mesta är det inga problem.

Inget mönster

Jenni förklarar att pi är ett irrationellt tal. Det innebär att man ännu inte har lyckats hitta något mönster i decimalerna, det är till synes slumpmässigt. Man kan inte heller skriva det som ett bråk. Det närmaste man kommer är 22 sjundedelar.

– Det är approximationen av pi som Arkimedes föreslog den. En del firar 22 juli och det kallas approximationsdagen av pi men det är för riktiga nördar, skrattar Lars.

Gillar matte

Inne i ett annat klassrum är luften tät av koncentration. Här har elever från det naturvetenskapliga programmet matte utöver det som utbildningen kräver. Ida Qvarfordt och Hanna Peper sitter vid ett bord. De tycker att matematik är roligt.

– Men förstår man inte grunden blir det inte kul, konstaterar hon.

– Det blir lite vad man gör det till, säger Ida.

De menar att man behöver matte i vardagen, fast kanske inte på den här nivån.

Bägge har siktet inställt på att ta ett sabbatsår efter gymnasiet för att sedan studera vidare. Någon form av civilingenjörsutbildning hägrar vilken har de dock inte bestämt sig för än.

Lars Blomgren och Jenni Hedlund är mattelärare på Brogårdsgymnasiet. De förklarar varför den 14 mars i år är så speciell.

När man skriver datum i många länder skriver man inte 14/3 som i Sverige utan 3.14. Och tittar man på det på det sättet är det solklart att den 14 mars är en dag då man ska uppmärksamma Arkimedes konstant, eller som vi ofta kallar det – Pi. Vi träffas i ett klassrum och Jenni knackar i katedern och säger ”Penny, Penny”, en referens till tv-serien Big Bang Theory som handlar om några högt begåvade amerikanska studenter. Tvättäkta nördar.

Förklarar geometri

Pi är ett matematiskt begrepp som bland annat används för att räkna ut saker som är runda. För att få fram pi så tar man omkretsen på en cirkel och delar den med dess diameter.

– Det spelar ingen roll om man har en liten eller stor cirkel, det är alltid samma förhållande, säger Lars Blomgren.

Inget slut

Pi är 3,14. Eller nästan, än så länge har man lyckats räkna ut tio biljoner decimaler utan att komma till något slut.

I USA har många skolor en mattedag just den 14 mars och det finns tävlingar som går ut på att rabbla så många decimaler av talet som möjligt. Nördigt? Jajamensan.

Varken Lars eller Jenni är så inbitna att de lärt sig särskilt många decimaler. De kan några stycken.

– Vi har miniräknare, skrattar Jenni.

Både hon och Lars intygar att de flesta gymnasieelever har hygglig koll på hur man räknar med hjälp av pi. Ibland behöver de påminnas men för det mesta är det inga problem.

Inget mönster

Jenni förklarar att pi är ett irrationellt tal. Det innebär att man ännu inte har lyckats hitta något mönster i decimalerna, det är till synes slumpmässigt. Man kan inte heller skriva det som ett bråk. Det närmaste man kommer är 22 sjundedelar.

– Det är approximationen av pi som Arkimedes föreslog den. En del firar 22 juli och det kallas approximationsdagen av pi men det är för riktiga nördar, skrattar Lars.

Gillar matte

Inne i ett annat klassrum är luften tät av koncentration. Här har elever från det naturvetenskapliga programmet matte utöver det som utbildningen kräver. Ida Qvarfordt och Hanna Peper sitter vid ett bord. De tycker att matematik är roligt.

– Men förstår man inte grunden blir det inte kul, konstaterar hon.

– Det blir lite vad man gör det till, säger Ida.

De menar att man behöver matte i vardagen, fast kanske inte på den här nivån.

Bägge har siktet inställt på att ta ett sabbatsår efter gymnasiet för att sedan studera vidare. Någon form av civilingenjörsutbildning hägrar vilken har de dock inte bestämt sig för än.

Fakta

Talet π (pi), även kallad Arkimedes konstant och Ludolphs tal, är en matematisk konstant som bland annat representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. Beteckningen π infördes troligen 1706, från det grekiska ordet för omkrets, periferi. Dess värde avrundat till 15 decimaler är 3,141592653589793.

De tidigaste kända uppskattningarna av pis värde kom för cirka fyra tusen år sedan då babylonierna använde värdet 25/8 = 3,125 och egyptierna uppskattade pi till 256/81 ≈3,16.

Arkimedes visade på 200-talet före Kristus att pis värde måste ligga mellan 223/71 och 22/7.

I dagligt bruk avrundas π ofta till 3,14.

Beteckningen π valdes 1706 av William Jones för att beteckna talet.

Huvudkaraktären i boken (och filmen) Berättelsen om Pi av författaren Yann Martel kallas Pi som smeknamn efter sin förmåga att räkna upp en imponerande mängd decimaler på pi.

Källa: Wikipedia