2018-06-11 06:00

2018-06-14 07:50

Undersökning visar utbrett motstånd mot Mumin

KARLSTAD: Opinionsundersökning Muminland på Skutberget

Sex av tio Karlstadsbor är negativa till ett Muminland på Skutberget. Det visar den opinionsundersökning som NWT och SVT Nyheter Värmland beställt.

Av 1 000 slumpvis utvalda Karlstadsbor över 18 år har:

• 61 procent svarat att de är negativa till ett Muminland på Skutberget. 47 procent av dessa är mycket negativa.

• 18 procent svarar att de är positivt inställda varav åtta procent är mycket positiva till Muminlandet på Skutberget.

• 18 procent svarar varken eller och tre procent att de inte vet.

Att frågan om Muminlandet är känd för Karlstadsborna framgår då 56 procent svarat att de känner till den ganska eller mycket väl, 25 procent varken eller medan resterande 19 procent har låg eller ingen kännedom.

– Att en majoritet av Karlstadsborna uppger att de känner till planerna visar på ett bra genomslag för en enda fråga. I specifika frågor är det ofta avgränsade grupper som känner till den, men här verkar många allmänt känna till att det pågår något därute på Skutberget, säger Thomas Denk, professor i statskunskap vid Örebro universitet, som tagit del av resultatet.

Så hur massivt är motståndet mot ett Muminland på Skutberget utifrån det här resultatet?

– Det är en betydande majoritet som är negativa så det får betraktas som ett ganska utbrett motstånd. Att 47 procent är mycket negativa är en stark markering i en fråga, vilket inte är vanligt att svenskar är. Man reagerar lite på det. Något som kan jämföras med opinionen mot en moské på Rud i Karlstad, säger Thomas Denk.

Svaren före och efter

Undersökningen gjordes perioden 2-20 maj. Det betyder att cirka 80 procent svarade på den innan och cirka 20 procent efter att politikerna i Karlstads kommun presenterade detaljplanen för Muminlandet samt visionen för resten av Skutbergets friluftsområde.

Vid en jämförelse av svaren före och efter visar siffrorna att kategorin ”mycket negativ” minskar med 13 procent och att kategorin ”varken eller” ökar med tio procent och ganska positiv ökar med fyra procent. Resterande kategorier har likvärdiga siffror.

Kan man då säga att Karlstadsborna blivit mer positiva till Muminlandet efter att detaljplanen och visionen presenterades?

– Det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan inställningen till Muminlandet före och efter planen presenterades. Undersökningen visar dock inte om det är en effekt av detaljplanen eller inte, säger Thomas Denk.

– Intressant är att kännedomen om Muminlandet inte har ökat efter presentationen. Det var 57 procent innan och 46 procent efter. Så detaljplanen var inte avgörande för att få kännedom om Muminlandet. Karlstadsborna är fortfarande i stor uträckning negativa medan kategorin varken eller har ökat. Den samlade reflektionen är att man är mindre negativ efter presentationen. I kommunhuset tänker de kanske att nu vet medborgarna mer om planerna så nu tänker de som vi, fortsätter han.

En attraktiv oas

Karlstadsborna fick även möjligheten att med egna ord beskriva vad de tycker är positivt respektive negativt med ett Muminland på Skutberget utifrån hur de svarade tidigare.

Av de som är positiva svarar nästan hälften att det kan generera ökad turism och att det gör Karlstad mer attraktivt. En knapp tredjedel tycker att platsen är fin för ett Muminland och att det gör att fler nyttjar Skutberget. Resterande svarar att det kommer generera arbetstillfällen och att det är en rolig aktivitet för barnfamiljer.

Av de som är negativa till placeringen har drygt 40 procent svarat att den förstör fin mark, natur, miljö och grönområdet. Resterande har svarat att Skutberget ska bevaras som det är i dag, en oas för Karlstadborna som inte ska kommersialiseras. Och att hela Skutberget inte blir tillgängligt för alla utan att för stora delar stängs av för allmänheten.

Av 1 000 slumpvis utvalda Karlstadsbor över 18 år har:

• 61 procent svarat att de är negativa till ett Muminland på Skutberget. 47 procent av dessa är mycket negativa.

• 18 procent svarar att de är positivt inställda varav åtta procent är mycket positiva till Muminlandet på Skutberget.

• 18 procent svarar varken eller och tre procent att de inte vet.

Att frågan om Muminlandet är känd för Karlstadsborna framgår då 56 procent svarat att de känner till den ganska eller mycket väl, 25 procent varken eller medan resterande 19 procent har låg eller ingen kännedom.

– Att en majoritet av Karlstadsborna uppger att de känner till planerna visar på ett bra genomslag för en enda fråga. I specifika frågor är det ofta avgränsade grupper som känner till den, men här verkar många allmänt känna till att det pågår något därute på Skutberget, säger Thomas Denk, professor i statskunskap vid Örebro universitet, som tagit del av resultatet.

Så hur massivt är motståndet mot ett Muminland på Skutberget utifrån det här resultatet?

– Det är en betydande majoritet som är negativa så det får betraktas som ett ganska utbrett motstånd. Att 47 procent är mycket negativa är en stark markering i en fråga, vilket inte är vanligt att svenskar är. Man reagerar lite på det. Något som kan jämföras med opinionen mot en moské på Rud i Karlstad, säger Thomas Denk.

Svaren före och efter

Undersökningen gjordes perioden 2-20 maj. Det betyder att cirka 80 procent svarade på den innan och cirka 20 procent efter att politikerna i Karlstads kommun presenterade detaljplanen för Muminlandet samt visionen för resten av Skutbergets friluftsområde.

Vid en jämförelse av svaren före och efter visar siffrorna att kategorin ”mycket negativ” minskar med 13 procent och att kategorin ”varken eller” ökar med tio procent och ganska positiv ökar med fyra procent. Resterande kategorier har likvärdiga siffror.

Kan man då säga att Karlstadsborna blivit mer positiva till Muminlandet efter att detaljplanen och visionen presenterades?

– Det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan inställningen till Muminlandet före och efter planen presenterades. Undersökningen visar dock inte om det är en effekt av detaljplanen eller inte, säger Thomas Denk.

– Intressant är att kännedomen om Muminlandet inte har ökat efter presentationen. Det var 57 procent innan och 46 procent efter. Så detaljplanen var inte avgörande för att få kännedom om Muminlandet. Karlstadsborna är fortfarande i stor uträckning negativa medan kategorin varken eller har ökat. Den samlade reflektionen är att man är mindre negativ efter presentationen. I kommunhuset tänker de kanske att nu vet medborgarna mer om planerna så nu tänker de som vi, fortsätter han.

En attraktiv oas

Karlstadsborna fick även möjligheten att med egna ord beskriva vad de tycker är positivt respektive negativt med ett Muminland på Skutberget utifrån hur de svarade tidigare.

Av de som är positiva svarar nästan hälften att det kan generera ökad turism och att det gör Karlstad mer attraktivt. En knapp tredjedel tycker att platsen är fin för ett Muminland och att det gör att fler nyttjar Skutberget. Resterande svarar att det kommer generera arbetstillfällen och att det är en rolig aktivitet för barnfamiljer.

Av de som är negativa till placeringen har drygt 40 procent svarat att den förstör fin mark, natur, miljö och grönområdet. Resterande har svarat att Skutberget ska bevaras som det är i dag, en oas för Karlstadborna som inte ska kommersialiseras. Och att hela Skutberget inte blir tillgängligt för alla utan att för stora delar stängs av för allmänheten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.