2017-11-13 16:09

2017-11-13 16:12

Dålig precision på nationella prov i läsning

KARLSTADS UNIVERSITET

En studie från Karlstads universitet visar på allvarliga kvalitetsbrister i de nationella proven i läsförmåga för årskurs nio.

Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet har publicerat en studie om nationella prov i svenska och svenska som andraspråk.

Kan man lita på de nationella proven?

– Nej, det kan man inte. I alla fall inte när det gäller det prov som vi tittat på, som handlar om läsförmåga och som utgör ett av tre delprov i svenska och svenska som andraspråk för i årskurs nio.

Vad är det för problem ni sett?

– Ett av problemen är att uppgifterna i provet inte med tillförlitlighet kan skilja på mer än två olika nivåer av läsförmåga. Det betyder att man inte kan använda det för att dela in eleverna i de sex olika betygsnivåerna.

Hur skulle provet behöva förändras?

– Provet spretar mer än man kan förvänta sig och det borde finnas fler uppgifter och på olika nivåer. För tillförlitlighet i läsprov finns det internationella standarder och de lever de svenska proven inte upp till. Det är t ex stor skillnad mot läsproven i PISA.

Hur stor betydelse lägger lärare vid nationella prov i dag för betygssättning?

– Det är väldigt olika. Vissa ser det som ett av flera prov andra lägger stor vikt vid det. Regeringen har lagt fram en proposition där man vill skärpa betydelsen av nationella prov.

Vad får otydligheten i proven för konsekvenser för eleverna?

– Vi har sett att det är stora skillnader i hur olika lärare bedömer elevsvar på provuppgifterna. Det gör att betyget påverkas av vilken lärare man har.

Du har gjort studien tillsammans med Gustaf B Skar som är verksam i Norge. Är situationen densamma i Norge?

– När det gäller samstämmigheten i bedömning gör vi en liknande studie för norska motsvarande prov. Där ges nationella läsprov i motsvarade årskurs sju. Då kan lärarna använda sig av resultatet för att forma undervisningen. I Sverige ges provet när eleverna är på väg att lämna skolan och blir ett verktyg för att sätta betyg.

Studien är publicerad i tidskriften Utbildning & Demokrati

Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet har publicerat en studie om nationella prov i svenska och svenska som andraspråk.

Kan man lita på de nationella proven?

– Nej, det kan man inte. I alla fall inte när det gäller det prov som vi tittat på, som handlar om läsförmåga och som utgör ett av tre delprov i svenska och svenska som andraspråk för i årskurs nio.

Vad är det för problem ni sett?

– Ett av problemen är att uppgifterna i provet inte med tillförlitlighet kan skilja på mer än två olika nivåer av läsförmåga. Det betyder att man inte kan använda det för att dela in eleverna i de sex olika betygsnivåerna.

Hur skulle provet behöva förändras?

– Provet spretar mer än man kan förvänta sig och det borde finnas fler uppgifter och på olika nivåer. För tillförlitlighet i läsprov finns det internationella standarder och de lever de svenska proven inte upp till. Det är t ex stor skillnad mot läsproven i PISA.

Hur stor betydelse lägger lärare vid nationella prov i dag för betygssättning?

– Det är väldigt olika. Vissa ser det som ett av flera prov andra lägger stor vikt vid det. Regeringen har lagt fram en proposition där man vill skärpa betydelsen av nationella prov.

Vad får otydligheten i proven för konsekvenser för eleverna?

– Vi har sett att det är stora skillnader i hur olika lärare bedömer elevsvar på provuppgifterna. Det gör att betyget påverkas av vilken lärare man har.

Du har gjort studien tillsammans med Gustaf B Skar som är verksam i Norge. Är situationen densamma i Norge?

– När det gäller samstämmigheten i bedömning gör vi en liknande studie för norska motsvarande prov. Där ges nationella läsprov i motsvarade årskurs sju. Då kan lärarna använda sig av resultatet för att forma undervisningen. I Sverige ges provet när eleverna är på väg att lämna skolan och blir ett verktyg för att sätta betyg.

Studien är publicerad i tidskriften Utbildning & Demokrati