2015-09-07 18:02

2015-09-07 18:02

Glassabotaget som hotar daghemmet

KARLSTAD: "Man blir så ledsen"

Vem är det som vill ha bort daghemsbarnen på Orrholmen?
Bara i höst har personalen plockat krossat glas fem gånger.
– Det är fruktansvärt, säger föreståndaren Inger Karlsson.

Förra veckan var det dags igen. När barnen skulle ut och leka på torsdagen upptäckte man krossat glas på asfalten, i gräset och runt bänkarna.

– Grönt glas i grönt gräs... säger Inger Karlsson och suckar.

Hon är en av två föreståndare på föräldrakooperativet Bojen på Orrholmen i Karlstad.

Det nyss nämnda börjar bli en, minst sagt, tråkig vana.

Bara i höst handlar det om fem tillfällen som man fått plocka glas i en av de lekparker som barnen är i. Sett över hela året handlar det om uppemot tio tillfällen och sedan det började, för två år sedan – ja, då har man tappat räkningen.

– Man blir så ledsen. Nu senast var det nästan så att jag grinade när jag satt där och plockade glas. Man tappar sugen, säger Inger Karlsson.

Det har också satts upp lappar, som talar sitt tydliga språk: ”Flytta denna verksamhet nu, tack”

– Vi kan ju inte vara säkra på att det är samma person, eller personer, men det är svårt att tro något annat.

Så vem är det som vill barnen på Bojen på illa?

– Någon sjuk människa, säger Inger Karlsson. Hur kan man vilja skada barn? Varför kan inte den här personen komma och prata med oss i stället, så vi vet om vi kan göra något?

När NWT besöker verksamheten är barnen ute och leker. Men all lek är förlagd till den södra av de två lekplatser som ligger knappt 50 meter från varandra i lägenhetsområdet på Västra raden. Glaskrosset har alltid lagts i den norra lekparken.

– Den har varit avstängd i omgångar, säger Inger Karlsson. En gång fick KBAB byta all sand vilket kostade 30 000 kronor.

Lyckligtvis har man hittills klarat sig från allvarliga skador. Den enda gången någon skadat sig handlade det om mindre skärsår på händerna.

– Man är så rädd att det ska hända något. Vi i personalen står ju upp, men barnen som springer, kryper och ramlar – usch, det kan gå riktigt illa.

Sabotage har polisanmälts i omgångar. Men hittills har utredningarna varit resultatlösa.

Förra veckan var det dags igen. När barnen skulle ut och leka på torsdagen upptäckte man krossat glas på asfalten, i gräset och runt bänkarna.

– Grönt glas i grönt gräs... säger Inger Karlsson och suckar.

Hon är en av två föreståndare på föräldrakooperativet Bojen på Orrholmen i Karlstad.

Det nyss nämnda börjar bli en, minst sagt, tråkig vana.

Bara i höst handlar det om fem tillfällen som man fått plocka glas i en av de lekparker som barnen är i. Sett över hela året handlar det om uppemot tio tillfällen och sedan det började, för två år sedan – ja, då har man tappat räkningen.

– Man blir så ledsen. Nu senast var det nästan så att jag grinade när jag satt där och plockade glas. Man tappar sugen, säger Inger Karlsson.

Det har också satts upp lappar, som talar sitt tydliga språk: ”Flytta denna verksamhet nu, tack”

– Vi kan ju inte vara säkra på att det är samma person, eller personer, men det är svårt att tro något annat.

Så vem är det som vill barnen på Bojen på illa?

– Någon sjuk människa, säger Inger Karlsson. Hur kan man vilja skada barn? Varför kan inte den här personen komma och prata med oss i stället, så vi vet om vi kan göra något?

När NWT besöker verksamheten är barnen ute och leker. Men all lek är förlagd till den södra av de två lekplatser som ligger knappt 50 meter från varandra i lägenhetsområdet på Västra raden. Glaskrosset har alltid lagts i den norra lekparken.

– Den har varit avstängd i omgångar, säger Inger Karlsson. En gång fick KBAB byta all sand vilket kostade 30 000 kronor.

Lyckligtvis har man hittills klarat sig från allvarliga skador. Den enda gången någon skadat sig handlade det om mindre skärsår på händerna.

– Man är så rädd att det ska hända något. Vi i personalen står ju upp, men barnen som springer, kryper och ramlar – usch, det kan gå riktigt illa.

Sabotage har polisanmälts i omgångar. Men hittills har utredningarna varit resultatlösa.