2015-08-27 06:00

2015-08-27 13:30

Svårlöst kaos i stökig klass

VÄRMLAND: Stökiga elever förstör för alla inblandade

Alla elever har rätt till trygghet och studiero i skolan. Men vad gör man när det är kaos i klassen och bristen på ordning och reda omöjliggör undervisning? Den pågående rättegången mot den värmländske lärarvikarien väcker många frågor utan enkla svar.

Lektionen präglas av totalt kaos. Ingen lyssnar på läraren. I stället slängs kränkande glåpord mot läraren. Någon sliter åt sig pekpinnen, springer runt i klassrummet och slår den i bänkarna. Stolar och bord välts under skrik och hånskratt. Könsord skrivs på svarta tavlan. En mikrofon skickas runt bland eleverna, som gör oljud i den. Ett försök att utvisa den stökigaste eleven misslyckas.

Ungefär så såg en helt vanlig lektion ut för den lärarvikarie som nu står åtalad misstänkt för misshandel av elev i den aktuella högstadieklassen. Rättegången fortsatte på onsdagen.

Ingen kontroll

En betydligt mer erfaren och välutbildad lärarvikarie vittnar också om att all tid i den aktuella klassen gick åt till disciplinära diskussioner och handgripliga ingripanden. Elever sprang in och ut genom dörrar och fönster. Provokationerna avlöste varandra. En Epa-traktor parkerades utanför salen och spelade musik på högsta volym. Och så vidare.

Komplex fråga

Så vad gör man som lärare för att få bukt med ett sådant kaos? För allas skull! Det är själva 10 000-kronors-frågan.

Thomas Carlsson är regionchef på Lärarförbundet i Värmland-Örebro. Han betonar att det ovan beskrivna är mer undantag än regel, även om liknande fall förekommer.

– Det här en komplex fråga, där man måste titta på bakomliggande orsaker och jobba förebyggande. Ett generellt problem är att stödfunktionerna i skolan har skurits ner under ett antal år. Det krävs professionella lärare för att skapa studiero i skolan och därför kan man vara orolig för den tilltagande lärarbristen.

– Det man som lärare ska göra i den konkreta situationen är att prata med sin chef. Skolledningens uppgift är stötta läraren till exempel genom att dela klassen eller sätta in mer personal, säger han.

Behöver testa

Björn Åstrand, chef för lärarutbildningen vid Karlstads universitet, håller med om att det är viktigt att en utsatt lärare inte lämnas ensam i den besvärliga situationen.

– Hur man skapar ordning och reda i klassen är svårt att träna på under utbildningen, även om vi jobbar med konflikthantering och ledarskapsfrågor. Jag menar att lärarfortbildningen borde ha mer fokus på detta. Här krävs nationella resurser som garanterar likvärdighet i fortbildningen.

Oro i svenska klasser

I en stor europeisk OECD-studie från 2013 kallad Talis, fokuseras på lärarnas arbetsmiljö och yrkesvardag. Här stärks bilden av att det är oroligt i svenska skolor. Det är jämförelsevis vanligt med hot och glåpord, störande beteende och ogiltig frånvaro. Samtidigt säger 90 procent av de svenska lärarna att de trivs med jobbet och de är nöjda med sin insats.

Ovanligt tilltag

Om ett fåtal elever uppträder väldigt störande drabbas hela klassen. Enligt skollagen har alla elever rätt till trygghet och studiero. Rektor eller lärare har lov att ta till tillfälliga åtgärder som utvisning, kvarsittning, omplacering och omhändertagande av föremål.

– Men bara om det står rimlig proportion till problemet. Generellt är det inte så vanligt förekommande, säger Sharon Lejderman, jurist på Skolinspektionen.

Lektionen präglas av totalt kaos. Ingen lyssnar på läraren. I stället slängs kränkande glåpord mot läraren. Någon sliter åt sig pekpinnen, springer runt i klassrummet och slår den i bänkarna. Stolar och bord välts under skrik och hånskratt. Könsord skrivs på svarta tavlan. En mikrofon skickas runt bland eleverna, som gör oljud i den. Ett försök att utvisa den stökigaste eleven misslyckas.

Ungefär så såg en helt vanlig lektion ut för den lärarvikarie som nu står åtalad misstänkt för misshandel av elev i den aktuella högstadieklassen. Rättegången fortsatte på onsdagen.

Ingen kontroll

En betydligt mer erfaren och välutbildad lärarvikarie vittnar också om att all tid i den aktuella klassen gick åt till disciplinära diskussioner och handgripliga ingripanden. Elever sprang in och ut genom dörrar och fönster. Provokationerna avlöste varandra. En Epa-traktor parkerades utanför salen och spelade musik på högsta volym. Och så vidare.

Komplex fråga

Så vad gör man som lärare för att få bukt med ett sådant kaos? För allas skull! Det är själva 10 000-kronors-frågan.

Thomas Carlsson är regionchef på Lärarförbundet i Värmland-Örebro. Han betonar att det ovan beskrivna är mer undantag än regel, även om liknande fall förekommer.

– Det här en komplex fråga, där man måste titta på bakomliggande orsaker och jobba förebyggande. Ett generellt problem är att stödfunktionerna i skolan har skurits ner under ett antal år. Det krävs professionella lärare för att skapa studiero i skolan och därför kan man vara orolig för den tilltagande lärarbristen.

– Det man som lärare ska göra i den konkreta situationen är att prata med sin chef. Skolledningens uppgift är stötta läraren till exempel genom att dela klassen eller sätta in mer personal, säger han.

Behöver testa

Björn Åstrand, chef för lärarutbildningen vid Karlstads universitet, håller med om att det är viktigt att en utsatt lärare inte lämnas ensam i den besvärliga situationen.

– Hur man skapar ordning och reda i klassen är svårt att träna på under utbildningen, även om vi jobbar med konflikthantering och ledarskapsfrågor. Jag menar att lärarfortbildningen borde ha mer fokus på detta. Här krävs nationella resurser som garanterar likvärdighet i fortbildningen.

Oro i svenska klasser

I en stor europeisk OECD-studie från 2013 kallad Talis, fokuseras på lärarnas arbetsmiljö och yrkesvardag. Här stärks bilden av att det är oroligt i svenska skolor. Det är jämförelsevis vanligt med hot och glåpord, störande beteende och ogiltig frånvaro. Samtidigt säger 90 procent av de svenska lärarna att de trivs med jobbet och de är nöjda med sin insats.

Ovanligt tilltag

Om ett fåtal elever uppträder väldigt störande drabbas hela klassen. Enligt skollagen har alla elever rätt till trygghet och studiero. Rektor eller lärare har lov att ta till tillfälliga åtgärder som utvisning, kvarsittning, omplacering och omhändertagande av föremål.

– Men bara om det står rimlig proportion till problemet. Generellt är det inte så vanligt förekommande, säger Sharon Lejderman, jurist på Skolinspektionen.