2015-07-10 06:00

2015-07-10 08:57

"De värmländska konsumenterna avgör länets framtid"

KARLSTAD: Gårdsbutiker vanligaste försäljningskanalen för närodlat

Framåtandan och de positiva vindarna är något som lantbrukarna i Grava utanför Karlstad känner igen sig i. Samtidigt som kundernas intresse ökar så frodas idéerna och sammanhållningen bland producenterna.

I takt med att allt fler svenska konsumenter efterfrågar närodlade varor har gårdsförsäljning seglat upp som den vanligaste försäljningskanalen för lokala livsmedel, det visar färska siffror från Lantbrukarnas riksförbund. Bara i Värmland finns ett 50-tal gårdsbutiker och producenterna i Grava ser många fördelar i mötet med kunden.

– När folk ser vilka vi är och vilket jobb som ligger bakom produkterna vet de vad de betalar för. Efter besöket känner de igen varorna i sin matbutik, säger Lena-Marie Andersson som i åtta år har drivit Solbergets bagarstuga.

– När jag började för 28 år sedan var jag yngst och det fanns 40 potatisodlare i länet. Idag är vi runt tio – och jag är fortfarande yngst, säger Hans Andersson som driver Mossens gård och skrattar, men det han snuddar vid är allvar.

Anna Wiléns jordgubbsland på Ängebäck trädgård dignar, men hon har sålt sin sista potatis. Självplocket finns visserligen kvar, men de stora potatisodlingarna har hon avvecklat. Näringen är ingen självklar framtid.

– Vi har nått ett vägskäl – och det är de värmländska kunderna som avgör framtiden för hela länet, säger Lena-Marie Andersson.

Per Wallin som driver Hertzöga gamla skola håller med:

– Utan lantbrukare blir det inga öppna landskap i Värmland, bara skog. Det är inte så gott att äta gran...

Parallella trender

Men intresse och nyfikenhet finns bland konsumenterna och lantbrukarna märker av flera parallella trender. Eko, närodlat, ett växande intresse för natur – och upplevelser. Till Solbergets bagarstuga kommer exempelvis grupper för att lära sig baka surdegsbröd och äta värmländska delikatesser.

– Framförallt är det de unga barnfamiljerna som kommer till gårdsbutikerna. Unga vuxna bryr sig om vad barnen äter och är måna om att de ska få uppleva landsbygdsmiljö. Men det kommer också företag hit för att baka och ha trevligt med sina personalgrupper, säger Lena-Marie Andersson.

Gravarundan

För att dela med sig av livsandan på landsbygden öppnar gänget utanför Skåre i helgen upp sina gårdar under Gravarundan. Fokus ligger på mat och konst. Förra året kom 2000 besökare och i år hoppas man på ännu fler. Minst 10 000 gissar Per Wallin.

– Nej gud, då måste jag baka mer bröd! skrattar Lena-Marie. Fast dubbelt upp mot förra året tar jag gärna emot!

I takt med att allt fler svenska konsumenter efterfrågar närodlade varor har gårdsförsäljning seglat upp som den vanligaste försäljningskanalen för lokala livsmedel, det visar färska siffror från Lantbrukarnas riksförbund. Bara i Värmland finns ett 50-tal gårdsbutiker och producenterna i Grava ser många fördelar i mötet med kunden.

– När folk ser vilka vi är och vilket jobb som ligger bakom produkterna vet de vad de betalar för. Efter besöket känner de igen varorna i sin matbutik, säger Lena-Marie Andersson som i åtta år har drivit Solbergets bagarstuga.

– När jag började för 28 år sedan var jag yngst och det fanns 40 potatisodlare i länet. Idag är vi runt tio – och jag är fortfarande yngst, säger Hans Andersson som driver Mossens gård och skrattar, men det han snuddar vid är allvar.

Anna Wiléns jordgubbsland på Ängebäck trädgård dignar, men hon har sålt sin sista potatis. Självplocket finns visserligen kvar, men de stora potatisodlingarna har hon avvecklat. Näringen är ingen självklar framtid.

– Vi har nått ett vägskäl – och det är de värmländska kunderna som avgör framtiden för hela länet, säger Lena-Marie Andersson.

Per Wallin som driver Hertzöga gamla skola håller med:

– Utan lantbrukare blir det inga öppna landskap i Värmland, bara skog. Det är inte så gott att äta gran...

Parallella trender

Men intresse och nyfikenhet finns bland konsumenterna och lantbrukarna märker av flera parallella trender. Eko, närodlat, ett växande intresse för natur – och upplevelser. Till Solbergets bagarstuga kommer exempelvis grupper för att lära sig baka surdegsbröd och äta värmländska delikatesser.

– Framförallt är det de unga barnfamiljerna som kommer till gårdsbutikerna. Unga vuxna bryr sig om vad barnen äter och är måna om att de ska få uppleva landsbygdsmiljö. Men det kommer också företag hit för att baka och ha trevligt med sina personalgrupper, säger Lena-Marie Andersson.

Gravarundan

För att dela med sig av livsandan på landsbygden öppnar gänget utanför Skåre i helgen upp sina gårdar under Gravarundan. Fokus ligger på mat och konst. Förra året kom 2000 besökare och i år hoppas man på ännu fler. Minst 10 000 gissar Per Wallin.

– Nej gud, då måste jag baka mer bröd! skrattar Lena-Marie. Fast dubbelt upp mot förra året tar jag gärna emot!