2015-07-09 17:33

2015-07-09 17:33

Skräpigt lagbrott som få bötas för

VÄRMLAND: Står inte högt på polisens prioriteringslista

Enligt miljöbalkens regler är det förbjudet att skräpa ner utomhus. Men allt färre får böter för just nedskräpning - trots att nedskräpningen ökar.

Det finns två typer av nedskräpningsbrott. Nedskräpning, som kan ge böter eller fängelse i upp till ett år, eller nedskräpningsförseelse. Det senare ger av lindrigare grad, men kan ändå ge böter på 800 kronor. Lagen trädde i kraft 2011, då bötfälldes 23 personer i Värmland. Förra året hade antalet minskat till 15 och i år har bara 5 personer fått boten hittills - i hela region Bergslagen.

– Vi skräpar ner mer, det är bara att titta sig om. Det kan bero på att vi har ett helt annat konsumtionssamhälle nu än för till exempel 50 år sedan. Sen har vi även fått en urbanisering, jag vet inte om det är därför vi tar mindre ansvar för stadsmiljön och naturen, säger Johanna Ragnartz, vd, Håll Sverige Rent.

Stort miljöproblem

Förutom att det ger ett skräpigt intryck kan det även upplevas som en otrygg miljö om det är skräpigt.

– Det är ett stort miljöproblem, men så enkelt att åtgärda. Det är bara att slänga sitt skräp i en papperskorg eller ta med det hem.

Allt skräp på land har dessutom en risk att till slut hamna i haven, där det är svårare att få upp.

– Det säger något om oss själva att vi inte bryr oss. Djur kan bli skadade, men det är framför allt en moralisk fråga.

Hos polisen handlar det mycket om låg prioritering och resurser.

– Allting har ju en prioriteringslista. Och för att kunna böta måste man ju se vem som slänger skräpet. I storstaden kanske det finns mer patrullerande poliser, men det är svårare att se från en bil. Men det kan nog skilja sig mer vart man är, säger vakthavande befäl Jan-Åke Sjöström.

Att det blev fler böter 2011 när lagen kom, tror han kan bero på att det var i sin linda.

Det finns två typer av nedskräpningsbrott. Nedskräpning, som kan ge böter eller fängelse i upp till ett år, eller nedskräpningsförseelse. Det senare ger av lindrigare grad, men kan ändå ge böter på 800 kronor. Lagen trädde i kraft 2011, då bötfälldes 23 personer i Värmland. Förra året hade antalet minskat till 15 och i år har bara 5 personer fått boten hittills - i hela region Bergslagen.

– Vi skräpar ner mer, det är bara att titta sig om. Det kan bero på att vi har ett helt annat konsumtionssamhälle nu än för till exempel 50 år sedan. Sen har vi även fått en urbanisering, jag vet inte om det är därför vi tar mindre ansvar för stadsmiljön och naturen, säger Johanna Ragnartz, vd, Håll Sverige Rent.

Stort miljöproblem

Förutom att det ger ett skräpigt intryck kan det även upplevas som en otrygg miljö om det är skräpigt.

– Det är ett stort miljöproblem, men så enkelt att åtgärda. Det är bara att slänga sitt skräp i en papperskorg eller ta med det hem.

Allt skräp på land har dessutom en risk att till slut hamna i haven, där det är svårare att få upp.

– Det säger något om oss själva att vi inte bryr oss. Djur kan bli skadade, men det är framför allt en moralisk fråga.

Hos polisen handlar det mycket om låg prioritering och resurser.

– Allting har ju en prioriteringslista. Och för att kunna böta måste man ju se vem som slänger skräpet. I storstaden kanske det finns mer patrullerande poliser, men det är svårare att se från en bil. Men det kan nog skilja sig mer vart man är, säger vakthavande befäl Jan-Åke Sjöström.

Att det blev fler böter 2011 när lagen kom, tror han kan bero på att det var i sin linda.