2015-06-08 06:00

2015-06-08 10:08

Stadens grönska ska ses över

KARLSTAD: Gröna sköna stad?

Bostäderna blir allt fler. Det gör i sin tur att grönytorna blir färre. Eller?
– Vi ska förtäta utan att försämra tillgången på dem, säger stadsbyggnadsarkitekt Maria Lindström.

Statistiska centralbyrån (SCB) har undersökt grönstrukturen i 37 av Sveriges tätorter. Karlstad hamnar i mitten på listan.

Som grönytor har man räknat bland annat parker, överblivna ytor vid byggnationer och de gröna stråken. Alla spelar de roll i samspelet mellan stad och natur.

– Små ytor kan vara nog så viktiga. Det beror på var de ligger och vilka funktioner de har, säger Maria Lindström, stadsbyggnadsarkitekt på Karlstads kommun.

– Ytorna inne i stan fyller andra funktioner är de i utkanten.

Hur tänker kommunen kring grönområden i tätorten?

– De styrdokument vi har nu pratar om att det är viktigt med grönområden och att vi ska förtäta utan att försämra tillgången på dem.

Strukturplan på gång

Karlstads kommun håller för närvarande på att ta fram en grönstrukturplan, som ska fungera som kunskapsunderlag för framtiden.

– Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att titta på stadens grönområden. Hur allt hänger ihop, vilka stråk som är viktiga och på vilket sätt de har ett värde, säger Maria Lindström

– Tanken är att blicka framåt och se hur staden kan utvecklas på det området.

Finns det fredade grönytor som aldrig kommer att bebyggas?

– Det finns en del områden inne i stan som i detaljplanen är planlagda för parkmark, som Stadsträdgården och Sandgrundsparken, men det finns alltid en möjlighet att ändra detaljplanen.

– Men vi ska generellt sett vara försiktiga med exploatering i grönområden.

Samspelet viktigt

På SCB har man bland annat tittat på hur nära invånarna har till grönytor. För ju närmare man har till det gröna, ju mer utnyttjar man naturen.

– Det finns ett mål i miljö- och klimatstrategin, där står att boende ska ha 100 meter till ett mindre grönområde, 300 meter till ett större och 30 minuter till ett strövområde, säger Maria Lindström.

Infrias detta i dag?

– Det är det vi ska titta på i grönstrukturplanen. Är det brist i några stadsdelar eller uppfyller vi målet.

Att Karlstad har som mål att få 100 000 invånare är väl känt. Det innebär såklart att staden måste förtätas.

– Det är viktigt att i samband med förtätningen titta på grönstrukturen. Kan man utveckla de befintliga grönytorna eller måste man göra nya?

Vems är ansvaret för att det finns grönytor när det byggs nytt?

– Det varierar. I vissa områden kan det finnas en gräns för hårdjord utan grönytor. Det är inte alltid vi ställer de kraven, men vi för en dialog så långt det är möjligt. Men det händer ju att man måste kompromissa för att få till en bra helhet.

Hur ser ni på samspelet mellan bostäder och gröna ytor?

– Det är väldigt viktigt, ju tätare staden blir, ju större behov finns det av grönytor med bra kvalité.

Hur tänker ni kring grönytor i framtiden?

– Det gäller att få till alternativa lösningar, som gröna tak, fasader och gårdar, säger Maria Lindström.

SCB-studien har gjorts utifrån satellitbilder tagna sommaren 2010.

Statistiska centralbyrån (SCB) har undersökt grönstrukturen i 37 av Sveriges tätorter. Karlstad hamnar i mitten på listan.

Som grönytor har man räknat bland annat parker, överblivna ytor vid byggnationer och de gröna stråken. Alla spelar de roll i samspelet mellan stad och natur.

– Små ytor kan vara nog så viktiga. Det beror på var de ligger och vilka funktioner de har, säger Maria Lindström, stadsbyggnadsarkitekt på Karlstads kommun.

– Ytorna inne i stan fyller andra funktioner är de i utkanten.

Hur tänker kommunen kring grönområden i tätorten?

– De styrdokument vi har nu pratar om att det är viktigt med grönområden och att vi ska förtäta utan att försämra tillgången på dem.

Strukturplan på gång

Karlstads kommun håller för närvarande på att ta fram en grönstrukturplan, som ska fungera som kunskapsunderlag för framtiden.

– Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att titta på stadens grönområden. Hur allt hänger ihop, vilka stråk som är viktiga och på vilket sätt de har ett värde, säger Maria Lindström

– Tanken är att blicka framåt och se hur staden kan utvecklas på det området.

Finns det fredade grönytor som aldrig kommer att bebyggas?

– Det finns en del områden inne i stan som i detaljplanen är planlagda för parkmark, som Stadsträdgården och Sandgrundsparken, men det finns alltid en möjlighet att ändra detaljplanen.

– Men vi ska generellt sett vara försiktiga med exploatering i grönområden.

Samspelet viktigt

På SCB har man bland annat tittat på hur nära invånarna har till grönytor. För ju närmare man har till det gröna, ju mer utnyttjar man naturen.

– Det finns ett mål i miljö- och klimatstrategin, där står att boende ska ha 100 meter till ett mindre grönområde, 300 meter till ett större och 30 minuter till ett strövområde, säger Maria Lindström.

Infrias detta i dag?

– Det är det vi ska titta på i grönstrukturplanen. Är det brist i några stadsdelar eller uppfyller vi målet.

Att Karlstad har som mål att få 100 000 invånare är väl känt. Det innebär såklart att staden måste förtätas.

– Det är viktigt att i samband med förtätningen titta på grönstrukturen. Kan man utveckla de befintliga grönytorna eller måste man göra nya?

Vems är ansvaret för att det finns grönytor när det byggs nytt?

– Det varierar. I vissa områden kan det finnas en gräns för hårdjord utan grönytor. Det är inte alltid vi ställer de kraven, men vi för en dialog så långt det är möjligt. Men det händer ju att man måste kompromissa för att få till en bra helhet.

Hur ser ni på samspelet mellan bostäder och gröna ytor?

– Det är väldigt viktigt, ju tätare staden blir, ju större behov finns det av grönytor med bra kvalité.

Hur tänker ni kring grönytor i framtiden?

– Det gäller att få till alternativa lösningar, som gröna tak, fasader och gårdar, säger Maria Lindström.

SCB-studien har gjorts utifrån satellitbilder tagna sommaren 2010.

De äger marken

Enskild person 366

Offentliga institutioner 1 012

Aktiebolag 134

Bostadsrättsföreningar och kommunala bostadsföretag 117

Övriga och okänd ägare 72

Total grönyta 1 702

Siffrorna, som är i hektar, är från 2010.

Strävan har varit att beskriva situationen per 31 december 2010. Av undersökningstekniska skäl har det inte varit möjligt att strikt hålla fast vid referenstiden. Dateringen av satellitbilderna som använts som underlag för undersökningen ligger inom intervallet 2010-06-28-2013-08-27.

Källa: SCB.se