2015-04-14 06:00

2015-04-14 06:00

Vem orsakade branden?

KARLSTAD: Ville rätten skydda bagarmästaren?

I det rättsliga efterspelet till 1865 års brand, som förstörde nästan hela Karlstad, dömdes en bagargesäll som skyldig till att ha orsakat branden. Men arkivpedagogen Olle Nilsson har nu funnit nya rön som gör att domen kan ifrågasättas.

Söndagen 2 juli 1865 klockan 20 minuter över elva, mitt under högmässan, började den brand som kom att förstöra nästan alla Karlstads hus och som gjorde nästan 5 000 människor hemlösa och utan ägodelar. Branden började i Erikssons bageri i hörnet Skepparegatan och Södra torggatan.

På lördagen hade man bakat i bakugnen och sedan lagt in ved i en torkugn, ved som sedan skulle användas till lysved. På söndagsförmiddagen tog en gesäll och en lärling ut veden, slängde den på golvet och gick därifrån. En del av veden var då så varm att den hade färgats brun och det var det som orsakade branden.

Redan två dagar efter branden började en omfattande rättegång. Bagare Eriksson, gesällen och en lärling anklagades för att genom oaktsamhet och försummelse ha orsakat den förödande branden. När domen föll i november frikändes bagarmästaren och lärlingen. Gesällen ansågs ensam skyldig.

Misstankar

Olle Nilsson, som är arkivpedagog på Arkivcentrum Värmland har ägnat mycket tid åt att forska i arkiven om branden och han anser att det finns anledning att tvivla på om domen var rättvis.

– Rätten ägnade ett stort intresse åt vedtorkningen, berättar Nilsson. Var det verkligen en vanlig metod att hantera ved på detta riskfyllda sätt.

Gesällen och även lärlingen hävdade att så hade man alltid gjort. Bagarmästaren hävdade i stället att detta inte var något som han hade sagt till om. Samma sak hävdade också andra borgare som vittnade. När man torkade ved gjorde man det på ett annat sätt.

Nya uppgifter

Olle Nilsson har också grävt fram uppgifter om att det förekom bråk mellan gesällen och folk i ett grannhus. Det kastades ut uppgifter om både mordhot och om att gesällen varit självmordsbenägen. Dessutom brann det på samma sätt redan tidigare men då kunde branden släckas.

Men det som verkligen fick Nilsson att fundera var när han upptäckte att en av rättens ledamöter bara två år tidigare hade gjort Eriksson till bagarmästare. Kan det ha varit så att gesällen bara gjort som bagarmästaren sagt åt honom och att rättens borgare sedan skyddade en av sina egna.

Ingen kan veta säkert – men misstanken finns där.

Söndagen 2 juli 1865 klockan 20 minuter över elva, mitt under högmässan, började den brand som kom att förstöra nästan alla Karlstads hus och som gjorde nästan 5 000 människor hemlösa och utan ägodelar. Branden började i Erikssons bageri i hörnet Skepparegatan och Södra torggatan.

På lördagen hade man bakat i bakugnen och sedan lagt in ved i en torkugn, ved som sedan skulle användas till lysved. På söndagsförmiddagen tog en gesäll och en lärling ut veden, slängde den på golvet och gick därifrån. En del av veden var då så varm att den hade färgats brun och det var det som orsakade branden.

Redan två dagar efter branden började en omfattande rättegång. Bagare Eriksson, gesällen och en lärling anklagades för att genom oaktsamhet och försummelse ha orsakat den förödande branden. När domen föll i november frikändes bagarmästaren och lärlingen. Gesällen ansågs ensam skyldig.

Misstankar

Olle Nilsson, som är arkivpedagog på Arkivcentrum Värmland har ägnat mycket tid åt att forska i arkiven om branden och han anser att det finns anledning att tvivla på om domen var rättvis.

– Rätten ägnade ett stort intresse åt vedtorkningen, berättar Nilsson. Var det verkligen en vanlig metod att hantera ved på detta riskfyllda sätt.

Gesällen och även lärlingen hävdade att så hade man alltid gjort. Bagarmästaren hävdade i stället att detta inte var något som han hade sagt till om. Samma sak hävdade också andra borgare som vittnade. När man torkade ved gjorde man det på ett annat sätt.

Nya uppgifter

Olle Nilsson har också grävt fram uppgifter om att det förekom bråk mellan gesällen och folk i ett grannhus. Det kastades ut uppgifter om både mordhot och om att gesällen varit självmordsbenägen. Dessutom brann det på samma sätt redan tidigare men då kunde branden släckas.

Men det som verkligen fick Nilsson att fundera var när han upptäckte att en av rättens ledamöter bara två år tidigare hade gjort Eriksson till bagarmästare. Kan det ha varit så att gesällen bara gjort som bagarmästaren sagt åt honom och att rättens borgare sedan skyddade en av sina egna.

Ingen kan veta säkert – men misstanken finns där.

Karlstads brand 2 juli 1865

Som många andra gamla städer har Karlstad drabbats av stora bränder. Den 2 juli 1865 ödelades nästan hela staden. Endast 7 av 241 gårdar återstod och till de byggnader som kunde räddas och som fortfarande står kvar hör Biskopsgården, Domkyrkan, även om taket och tornet förstördes, och några hus i kvarteret Almen. Bland andra byggnader som klarade branden märks Gamla gymnasiet. Nästan 5 000 människor blev hemlösa och av med alla sina ägodelar.

Källa: Wikipedia