2015-03-27 06:00

2015-03-27 08:02

"Meja ville vara starkare än Pippi"

KARLSTAD: Michael Alphov cyklar till Paris för Barncancerfonden

Tvååringar ska inte dö i cancer. Men det gjorde Michael Alphovs dotter Meja.
– Det är det värsta som kan hända. Jag saknar henne varje dag.

Sex dagar efter att Meja fyllde två år fick hon hög feber.

– Det var inte konstigt i februari – då är ju alla sjuka, säger Michael Alphov.

Men den höga febern släppte inte. Till slut hamnade hon på akuten på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Meja fick göra ett benmärgsprov.

– Vi väntade ett dygn på svaret. Det var 24 timmar av ren skräck, säger Michael Alphov.

– Sedan fick vi beskedet att det inte var leukemi. En stor sten föll från bröstet.

Guldmedicin

Men Meja blev sämre. In och ut från sjukhuset och fler prover.

– Under påsken började hon klaga på att hon hade ont i kroppen. Hon började gå dåligt. Hon låg på mitt bröst och var helt utslagen.

På sjukhuset togs ett nytt benmärgsprov.

– Den femte april fick vi diagnosen akut myeloisk leukemi. Plötsligt hade vi ett barn som hade cancer.

Mejas leukemi var mycket ovanlig, bara 10-15 barn drabbas varje år i Sverige.

– Den är extremt aggressiv. Annan leukemi behandlas under två och ett halvt år. Den här måste färdigbehandlas under sex månader.

Meja sövdes omedelbart och slangar för mediciner opererades in. Cytostatika, cellgifter, pumpades in i hennes kropp samma dag.

– Personalen på sjukhuset säger till barnen att de får guldmedicin, för det är medicinen som ska göra dem friska.

Stamcellstransplantation

Cancercellerna slog ut Mejas immunförsvar. Hon fick flera blodförgiftningar och olika sorters antibiotika hela tiden.

– Det såg ändå bra ut, hon svarade bra på de första behandlingarna.

Men sen hjälpte inte medicinerna längre.

– Då återstod bara en stamcellstransplantation. Det behövdes en donator.

Varken mamma, pappa eller storebror passade. Genom ett register hittades en donator i Tyskland.

– Men då hade Meja 80 procent cancerceller i kroppen och transplantationen fick stoppas.

Först i september kunde den genomföras.

– Det är den tuffaste behandlingen de kan erbjuda. Blodfabriken i kroppen byts ut. Själva transplantationen såg ut som en påse blod som droppade in i kroppen under en timme, säger Michael Alphov.

Till en början såg det bra ut. Sedan rasade allt. De sista tolv dagarna låg Meja nedsövd i en respirator. Hon dog på sjukhuset den 26 november 2013.

– Vi var där. Filip fick själv välja om han ville komma före eller efter att Meja blivit en ängel. Han kom före och låg även en stund hos henne i sängen efter att hon dött.

Kurragömma

Mejas sista tid i livet var tuff. Hud och naglar lossnade, hon gick sönder inne i kroppen. Men på barns vis kämpade hon på. Sista gången hon var hemma ville hon leka kurragömma.

– Hon orkade inte gå, men vi lyfte upp henne och ställde henne i ett hörn där hon stod med sin morfinpump i en liten väska och väntade på att vi skulle hitta henne.

Hur överlever man att förlora ett barn?

– Det är många som frågar hur man klarar det. Men man har ju inget val. Maria och jag bestämde oss för att inte bli bittra. Det är orättvist som fan, men att bli bittra hjälper inte oss, det hjälper inte Filip och framför allt får vi inte Meja tillbaka.

Storebror Filip är en hjälte, säger Michael Alphov.

– Filip var Mejas stora idol. Det här har varit otroligt tufft för honom. Men han har kämpat. Han pratar om Meja jätteofta, hon är med oss hela tiden.

Michael Alphov ska själv cykla till Paris med Team Rynkeby för att samla in pengar till Barncancerfonden.

– Jag vet vilken otrolig nytta och skillnad pengarna gör.

Hur har Mejas cancer påverkat dig?

– Jag prioriterar annorlunda. Det finns väldigt få måsten. Det som är viktigt är att må bra. Och det är inte tanken som räknas utan vad man gör. Vi har blivit tajtare som familj och försöker göra roliga saker tillsammans. Även om inte saknaden blir mindre för det.

Älskade Pippi

När Meja dog hade hon ingen cancer längre. Stamcellstransplantationen hade lyckats, men hennes lilla kropp klarade inte behandlingen.

Michael Alphov berättar att Meja älskade Pippi Långstrump.

– Hon fick Pippikläder när hon fyllde två år som hon var jättestolt över. Som hon knappt fick använda.

Meja begravdes den 20 december 2013. Då hade hon legat på sjukhus i 190 dygn och medicinerats nästan varje dag. Under 60 dagar fick hon cellgifter. Hon genomgick en stamcellstransplantation.

– Meja sa ofta att hon var starkare än Pippi. Och det var hon nog också.

Meja har en bild av Pippi Långstrump på sin gravsten.

Sex dagar efter att Meja fyllde två år fick hon hög feber.

– Det var inte konstigt i februari – då är ju alla sjuka, säger Michael Alphov.

Men den höga febern släppte inte. Till slut hamnade hon på akuten på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Meja fick göra ett benmärgsprov.

– Vi väntade ett dygn på svaret. Det var 24 timmar av ren skräck, säger Michael Alphov.

– Sedan fick vi beskedet att det inte var leukemi. En stor sten föll från bröstet.

Guldmedicin

Men Meja blev sämre. In och ut från sjukhuset och fler prover.

– Under påsken började hon klaga på att hon hade ont i kroppen. Hon började gå dåligt. Hon låg på mitt bröst och var helt utslagen.

På sjukhuset togs ett nytt benmärgsprov.

– Den femte april fick vi diagnosen akut myeloisk leukemi. Plötsligt hade vi ett barn som hade cancer.

Mejas leukemi var mycket ovanlig, bara 10-15 barn drabbas varje år i Sverige.

– Den är extremt aggressiv. Annan leukemi behandlas under två och ett halvt år. Den här måste färdigbehandlas under sex månader.

Meja sövdes omedelbart och slangar för mediciner opererades in. Cytostatika, cellgifter, pumpades in i hennes kropp samma dag.

– Personalen på sjukhuset säger till barnen att de får guldmedicin, för det är medicinen som ska göra dem friska.

Stamcellstransplantation

Cancercellerna slog ut Mejas immunförsvar. Hon fick flera blodförgiftningar och olika sorters antibiotika hela tiden.

– Det såg ändå bra ut, hon svarade bra på de första behandlingarna.

Men sen hjälpte inte medicinerna längre.

– Då återstod bara en stamcellstransplantation. Det behövdes en donator.

Varken mamma, pappa eller storebror passade. Genom ett register hittades en donator i Tyskland.

– Men då hade Meja 80 procent cancerceller i kroppen och transplantationen fick stoppas.

Först i september kunde den genomföras.

– Det är den tuffaste behandlingen de kan erbjuda. Blodfabriken i kroppen byts ut. Själva transplantationen såg ut som en påse blod som droppade in i kroppen under en timme, säger Michael Alphov.

Till en början såg det bra ut. Sedan rasade allt. De sista tolv dagarna låg Meja nedsövd i en respirator. Hon dog på sjukhuset den 26 november 2013.

– Vi var där. Filip fick själv välja om han ville komma före eller efter att Meja blivit en ängel. Han kom före och låg även en stund hos henne i sängen efter att hon dött.

Kurragömma

Mejas sista tid i livet var tuff. Hud och naglar lossnade, hon gick sönder inne i kroppen. Men på barns vis kämpade hon på. Sista gången hon var hemma ville hon leka kurragömma.

– Hon orkade inte gå, men vi lyfte upp henne och ställde henne i ett hörn där hon stod med sin morfinpump i en liten väska och väntade på att vi skulle hitta henne.

Hur överlever man att förlora ett barn?

– Det är många som frågar hur man klarar det. Men man har ju inget val. Maria och jag bestämde oss för att inte bli bittra. Det är orättvist som fan, men att bli bittra hjälper inte oss, det hjälper inte Filip och framför allt får vi inte Meja tillbaka.

Storebror Filip är en hjälte, säger Michael Alphov.

– Filip var Mejas stora idol. Det här har varit otroligt tufft för honom. Men han har kämpat. Han pratar om Meja jätteofta, hon är med oss hela tiden.

Michael Alphov ska själv cykla till Paris med Team Rynkeby för att samla in pengar till Barncancerfonden.

– Jag vet vilken otrolig nytta och skillnad pengarna gör.

Hur har Mejas cancer påverkat dig?

– Jag prioriterar annorlunda. Det finns väldigt få måsten. Det som är viktigt är att må bra. Och det är inte tanken som räknas utan vad man gör. Vi har blivit tajtare som familj och försöker göra roliga saker tillsammans. Även om inte saknaden blir mindre för det.

Älskade Pippi

När Meja dog hade hon ingen cancer längre. Stamcellstransplantationen hade lyckats, men hennes lilla kropp klarade inte behandlingen.

Michael Alphov berättar att Meja älskade Pippi Långstrump.

– Hon fick Pippikläder när hon fyllde två år som hon var jättestolt över. Som hon knappt fick använda.

Meja begravdes den 20 december 2013. Då hade hon legat på sjukhus i 190 dygn och medicinerats nästan varje dag. Under 60 dagar fick hon cellgifter. Hon genomgick en stamcellstransplantation.

– Meja sa ofta att hon var starkare än Pippi. Och det var hon nog också.

Meja har en bild av Pippi Långstrump på sin gravsten.

Michael Alphov

Ålder: 40 år

Familj: Fru Maria, sonen Filip, snart 7 år, dottern Meja i himlen.

Bor: Mölndal utanför Göteborg. Född och uppvuxen i Uddeholm.

Gör: Föreläser och utbildar i effektiva arbetsmetoder.

Ett barn om dagen

I Sverige insjuknar ett barn om dagen i cancer.

Barn och vuxna har olika cancer. Vuxnas cancer har ofta samband med livsstil och ålder. Så är det inte med barn och forskarna kan ofta inte förklara varför ett barn får cancer.

Barncancerfonden finansierar forskning och utbildning och stöttar drabbade barn och deras familjer.

Fonden får inga bidrag från kommuner, stat eller landsting.

Barncancerfondens plusgiro: 90 20 90-0

Bankgiro: 902-0900

Team Rynkeby Göteborgs insamling: http://www.barncancerfonden.se/1309369653

Källa: Barncancerfonden