2015-02-20 19:11

2015-02-20 20:31

Språkprojekt gav flera jobb

VÄRMLAND

Åtta deltagare har fått jobb eller praktik. Ännu flera självförtroenden har växt.
– Mitt språk utvecklades jättemycket, säger Chimiddorj Ranjin, en av de som fått jobb.

Under fredagen hölls ett seminarium på Karlstads universitet där metodutvecklingsprojektet På lika villkor avhandlades. Projektet har hållit på i två år i Karlstad och Kil, men går nu mot sitt slut.

– När vi började var det 22 stycken som var med. Totalt har vi varit 32 och av dem har åtta fått jobb eller praktik, säger Devote Mukeshimana, projektledare.

Målgruppen har i första hand varit nyanlända anhöriginvandrare, från åtta olika länder, och all undervisning och information under projektets gång har skett på svenska.

– Jag trodde inte att det skulle fungera utan tolk, men det visade sig att de ville prata svenska.

Öppnade dörrar

Chimiddorj Ranjin från Mongoliet har varit en av deltagarna. Hon har bott i Kil i fyra år. Så här säger hon om tiden i projektet:

– Jag har utvecklat mitt självförtroende, mitt svenska språk och fått vänner.

Hon berättar att innan På lika villkor spenderade hon sin tid hemma med familjen och i skolan.

– Jag gjorde inget annat.

I Mongoliet var hon en social och modig person säger hon, men i Sverige var hon inte samma Chimiddorj. Men så en dag fick hon en lapp med information om projektet och det öppnade dörrar.

– Nu har jag fått vänner jag kan diskutera med och jag har fått mindre stress, mitt språk utvecklades jättemycket.

Hon vågade prata mer med sina grannar och tack vare dem sökte hon ett jobb som ledde till att hon nu har en fast anställning som personlig assistent inom Kils kommun.

Mentorskap

Ett av projektets ben var att samliga deltagare skulle få en mentor. Chimiddorj Ranjins mentor jobbar inom vården.

– Det är viktigt för mig att lära mig yrkesspråket och i höst ska jag studera till undersköterska.

Behövs det flera sådana här projekt?

– Ja, absolut, säger Chimiddorj Ranjin.

Vad händer när projektet är nu är slut?

– Det händer ingenting, men vi har lovat varandra att ses så vi träffas nog någon gång, säger Devote Mukeshimana.

Seminariet avslutades med en paneldebatt med politiker och berörda av projektet. Journalisten Annika Lindqvist var moderator och ställde inledningsvis frågan ”Vilken är den viktigaste åtgärden för integration?”

– Utveckla språket, komma i jobb och vara lyhörd, sa politikern Niklas Wikström (FP).

– Kontakter, att man inte lämnar någon vind för våg, sa politikern Jonas Gunnarsson (S).

– Individanpassade insatser, sa forskaren Lena Grip.

– Att mötas och se hur folk utvecklas, sa Devote Mukeshimana.

– Viljan, sa projektdeltagaren Mina Amirian.

Under fredagen hölls ett seminarium på Karlstads universitet där metodutvecklingsprojektet På lika villkor avhandlades. Projektet har hållit på i två år i Karlstad och Kil, men går nu mot sitt slut.

– När vi började var det 22 stycken som var med. Totalt har vi varit 32 och av dem har åtta fått jobb eller praktik, säger Devote Mukeshimana, projektledare.

Målgruppen har i första hand varit nyanlända anhöriginvandrare, från åtta olika länder, och all undervisning och information under projektets gång har skett på svenska.

– Jag trodde inte att det skulle fungera utan tolk, men det visade sig att de ville prata svenska.

Öppnade dörrar

Chimiddorj Ranjin från Mongoliet har varit en av deltagarna. Hon har bott i Kil i fyra år. Så här säger hon om tiden i projektet:

– Jag har utvecklat mitt självförtroende, mitt svenska språk och fått vänner.

Hon berättar att innan På lika villkor spenderade hon sin tid hemma med familjen och i skolan.

– Jag gjorde inget annat.

I Mongoliet var hon en social och modig person säger hon, men i Sverige var hon inte samma Chimiddorj. Men så en dag fick hon en lapp med information om projektet och det öppnade dörrar.

– Nu har jag fått vänner jag kan diskutera med och jag har fått mindre stress, mitt språk utvecklades jättemycket.

Hon vågade prata mer med sina grannar och tack vare dem sökte hon ett jobb som ledde till att hon nu har en fast anställning som personlig assistent inom Kils kommun.

Mentorskap

Ett av projektets ben var att samliga deltagare skulle få en mentor. Chimiddorj Ranjins mentor jobbar inom vården.

– Det är viktigt för mig att lära mig yrkesspråket och i höst ska jag studera till undersköterska.

Behövs det flera sådana här projekt?

– Ja, absolut, säger Chimiddorj Ranjin.

Vad händer när projektet är nu är slut?

– Det händer ingenting, men vi har lovat varandra att ses så vi träffas nog någon gång, säger Devote Mukeshimana.

Seminariet avslutades med en paneldebatt med politiker och berörda av projektet. Journalisten Annika Lindqvist var moderator och ställde inledningsvis frågan ”Vilken är den viktigaste åtgärden för integration?”

– Utveckla språket, komma i jobb och vara lyhörd, sa politikern Niklas Wikström (FP).

– Kontakter, att man inte lämnar någon vind för våg, sa politikern Jonas Gunnarsson (S).

– Individanpassade insatser, sa forskaren Lena Grip.

– Att mötas och se hur folk utvecklas, sa Devote Mukeshimana.

– Viljan, sa projektdeltagaren Mina Amirian.

På lika villkor

I projektet fanns tre viktiga steg: Samhällsinformation, Dramapedagogik/estetiska lärprocesser och Mentorskap.

Projektet har letts av Studieförbundet Vuxenskolan med pengar från Europeiska integrationsfonden.

Källa: