2015-02-19 06:00

2015-02-19 21:29

Husen som Karlstadsborna älskar och hatar

KARLSTAD: Bibliotekshuset, museet och semis...

Många vill tycka till om byggnaderna i stan och meningarna går i sär. Men ett är säkert – husen omkring oss väcker känslor!

Bibliotekshuset verkar lämna få oberörda. Är det ”tidstypiskt, sammanhållet och tungt” – eller ”en tråkig öststatsbyggnad”? Välj själva!

Vi tog med byggnadsantikvarien Andreas Hansen på Värmlands Museum på en promenad genom stan. Han berättar att många av de hus som vi i dag sätter en fulstämpel på är relativt nya och uppfördes under den stora samhällsbyggnadsepoken i mitten av 1900-talet.

– Målet var att öka den sociala standarden och man byggde i en omfattning som aldrig tidigare gjorts.

Man planerade för ett idealsamhälle men vissa förändringar var svåra att förutse, även för en stadsplanerare.

– Bilismen exploderade i stadskärnorna vilket gjorde att alla tomma ytor som fanns blev aktuella för bilparkering. För att återupprätta torgen började man under 60-talet att bygga parkeringshus, som Ahlmarkshuset i Karlstad, säger han.

Om ett hus är fult eller snyggt ligger i betraktarens öga, men Andreas Hansen tycker att hus från alla tider har sin givna plats.

– De är en del av stadens historia. När människorna är borta finns husen kvar och kan berätta, säger han.

Det är lätt att bli hemmablind, men om man tar sig tid och stanna upp och titta en gång till så kan man bli riktigt överraskad av fina detaljer i en fasad. Prova själva!

 

Andreas Hansen om Värmlands Museum...

”Arkitekten Carl Nyrén arbetade mycket med hur den nya delen skulle förhålla sig till det ursprungliga museet. Det nya huset är sjukantigt och har inåtbuktande fasader, vilket är ett sätt att skapa en stor byggnad utan att den ser stor ut. Den faluröda träfasaden anknyter till svenskt och värmländskt och går bra ihop med färgen på den gamla byggnaden. Utbyggnaden tar inte överhanden, men den har ett tydligt formspråk och är en bra och spännande kontrast till Cyrillus Johanssons ursprungliga byggnad som är som ett stort block med tydlig tempelkänsla, som nästan står ute vid vattnet.”

...Bibliotekshuset

”Bibliotekshuset invigdes 1973 och är ritat av arkitekten Janne Feldt. Det är en förlängning av folkhemstanken. När standarden i våra hem hade höjts ville man hjälpa den andliga välfärden på traven. Det är ett typiskt 70-talshus med en blockliknande form, en sluten byggnad med borgliknande karaktär. Som kontrast till betongen finns glaset och den brun-oranga träfasaden. Per Thorlins Livsströmmen flyter fram längs byggnaden. Konstverket är jättehäftigt och rytmen av de runda betongpelarna längs med husets sidor lättar upp och skapar perspektiv.”

...Karlstads teater

”Karlstads teater är lätt att älska med tydlig arkitektur. Förr låg det jättestora trämagasin här. Det var en handelsplats men i och med teatern förvandlades området till ett av stans representativa rum. Byggnaden stod klar 1893 och är ritad av den kände teaterarkitekten Axel-Johan Anderberg som bland annat låg bakom ritningarna till Kungliga operan och Oscarsteatern i Stockholm. Utbyggnaden har en rund form. Man vill visa att det är en utbyggnad och färgen har en annan nyans än huset i övrigt.” .

...Karolinen

”Karolinen har en pampig entré från syd som vill signalera tyngd och monumentalitet. Blocket över ingången har maximal tyngd och ska signalera förtroende. Huset är en del av Karlstads historia. I och med utlokaliseringen av statliga verk tillkom det jättemånga jobb, samtidigt påminner byggnaden om kalla kriget. Sidan mot parken har påkostade kopparfält och mellan de repeterande utskjutande huskropparna bildas små innergårdar. Karolinen byggdes i två omgångar som stod färdiga 1976 respektive 1978. Arkitekt var Gösta Edberg.”

...Ahlmarkshuset

”Ahlmarkshuset är en vacker byggnad, särskilt parkeringsdelen. Huset har fantastiska linjer och det rundade hörnet är ett av dess särdrag. Kontorsdelen uppfördes 1958 efter ritningar av arkitekt Uno Asplund. Parkeringshuset tillkom 1965 och är ritat av arkitekt J.A. Bodin. Båda arkitekterna arbetade vid Wästlunds arkitektkontor.”

Bibliotekshuset verkar lämna få oberörda. Är det ”tidstypiskt, sammanhållet och tungt” – eller ”en tråkig öststatsbyggnad”? Välj själva!

Vi tog med byggnadsantikvarien Andreas Hansen på Värmlands Museum på en promenad genom stan. Han berättar att många av de hus som vi i dag sätter en fulstämpel på är relativt nya och uppfördes under den stora samhällsbyggnadsepoken i mitten av 1900-talet.

– Målet var att öka den sociala standarden och man byggde i en omfattning som aldrig tidigare gjorts.

Man planerade för ett idealsamhälle men vissa förändringar var svåra att förutse, även för en stadsplanerare.

– Bilismen exploderade i stadskärnorna vilket gjorde att alla tomma ytor som fanns blev aktuella för bilparkering. För att återupprätta torgen började man under 60-talet att bygga parkeringshus, som Ahlmarkshuset i Karlstad, säger han.

Om ett hus är fult eller snyggt ligger i betraktarens öga, men Andreas Hansen tycker att hus från alla tider har sin givna plats.

– De är en del av stadens historia. När människorna är borta finns husen kvar och kan berätta, säger han.

Det är lätt att bli hemmablind, men om man tar sig tid och stanna upp och titta en gång till så kan man bli riktigt överraskad av fina detaljer i en fasad. Prova själva!

 

Andreas Hansen om Värmlands Museum...

”Arkitekten Carl Nyrén arbetade mycket med hur den nya delen skulle förhålla sig till det ursprungliga museet. Det nya huset är sjukantigt och har inåtbuktande fasader, vilket är ett sätt att skapa en stor byggnad utan att den ser stor ut. Den faluröda träfasaden anknyter till svenskt och värmländskt och går bra ihop med färgen på den gamla byggnaden. Utbyggnaden tar inte överhanden, men den har ett tydligt formspråk och är en bra och spännande kontrast till Cyrillus Johanssons ursprungliga byggnad som är som ett stort block med tydlig tempelkänsla, som nästan står ute vid vattnet.”

...Bibliotekshuset

”Bibliotekshuset invigdes 1973 och är ritat av arkitekten Janne Feldt. Det är en förlängning av folkhemstanken. När standarden i våra hem hade höjts ville man hjälpa den andliga välfärden på traven. Det är ett typiskt 70-talshus med en blockliknande form, en sluten byggnad med borgliknande karaktär. Som kontrast till betongen finns glaset och den brun-oranga träfasaden. Per Thorlins Livsströmmen flyter fram längs byggnaden. Konstverket är jättehäftigt och rytmen av de runda betongpelarna längs med husets sidor lättar upp och skapar perspektiv.”

...Karlstads teater

”Karlstads teater är lätt att älska med tydlig arkitektur. Förr låg det jättestora trämagasin här. Det var en handelsplats men i och med teatern förvandlades området till ett av stans representativa rum. Byggnaden stod klar 1893 och är ritad av den kände teaterarkitekten Axel-Johan Anderberg som bland annat låg bakom ritningarna till Kungliga operan och Oscarsteatern i Stockholm. Utbyggnaden har en rund form. Man vill visa att det är en utbyggnad och färgen har en annan nyans än huset i övrigt.” .

...Karolinen

”Karolinen har en pampig entré från syd som vill signalera tyngd och monumentalitet. Blocket över ingången har maximal tyngd och ska signalera förtroende. Huset är en del av Karlstads historia. I och med utlokaliseringen av statliga verk tillkom det jättemånga jobb, samtidigt påminner byggnaden om kalla kriget. Sidan mot parken har påkostade kopparfält och mellan de repeterande utskjutande huskropparna bildas små innergårdar. Karolinen byggdes i två omgångar som stod färdiga 1976 respektive 1978. Arkitekt var Gösta Edberg.”

...Ahlmarkshuset

”Ahlmarkshuset är en vacker byggnad, särskilt parkeringsdelen. Huset har fantastiska linjer och det rundade hörnet är ett av dess särdrag. Kontorsdelen uppfördes 1958 efter ritningar av arkitekt Uno Asplund. Parkeringshuset tillkom 1965 och är ritat av arkitekt J.A. Bodin. Båda arkitekterna arbetade vid Wästlunds arkitektkontor.”