2015-02-09 18:30

2015-02-09 18:51

Socialsekreterare överväger annat arbete

VÄRMLAND: Det administrativa tar över

Merparten av socialsekreterarna i Värmland funderar på att byta jobb. Och hitta erfaren personal blir allt svårare. Och det kan drabba människor på lång sikt.

Enligt en undersökning gjord av Novus svarar sju av tio socialsekreterare i Värmland att de överväger att söka arbete utanför socialtjänsten.

Ökad arbetsbelastning. Fler sjukskrivningar. Stress. Det är några av punkterna som det pekas på. Hur kan det ha blivit så?

– Det är svårt att peka ut en orsak, men en del är att en stor del av jobbet, precis som inom andra människovårdande yrken, går till administrativt arbete, säger Jörgen Widing, ordförande för Akademikerförbundets SSR-förening i Karlstad.

– Det tror jag är en av anledningarna, att man inte gör det man trodde att man skulle göra.

Har det varit så här länge?

– Det är något som har pågått under en längre tid, men kommer frågorna upp blir det allvarligt.

För vilka är det värst?

– Det är nog samma för alla inom utredningsbiten, men är man ny och inte hittat sin roll är det nog tuffare, säger Jörgen Widing.

I undersökningen uppger åtta av tio tillfrågade att arbetsbelastningen innebär svårigheter att göra ett bra jobb.

Hur påverkar det här de som söker hjälp?

– Akut tror jag inte det drabbar något, där har man koll. Men långsiktigt kan människor drabbas, sådana som behöver mer längsiktig hjälp. Det är synd, men så är det inom sjukvården också till exempel.

Måste uppvärderas

Att rekrytera personal blir också svårare i och med att arbetsbelastningen ökar. Nästan 70 procent av de tillfrågade socialsekreterarna i länet säger att det är svårt att få erfaren personal på grund av arbetsbelastningen. Jörgen Widing bekräftar detta.

– Det blir svårare. Här i Karlstad har vi inte svårt att rekrytera, men det är svårt att hitta erfaren personal. De tar andra jobb som inte är myndighetsutövning, utan mer samtal med människor.

Akademikerförbundet SSR kräver nu bättre arbetsvillkor för socialtjänsten. Detta görs med en nationell handlingsplan som leder till minskad arbetsbelastning, bättre introduktion i yrket, fler utvecklingsmöjligheter och inte minst höjda löner. Det senaste är det som flest säger skulle få dem att inte lämna socialtjänsten.

– Våra medlemmar är felavlönade och deras arbete måste uppvärderas. Annars blir det svårt, om inte omöjligt, att komma till rätta med den höga personalomsättningen, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR, i ett pressmeddelande.

Så här säger Jörgen Widing om den lokala situationen:

– I Karlstad tittar vi på det här och försöker komma till rätta med frågorna, bland annat genom att lyfta löner, men det är inte hela biten.

Finns det några sätt att hjälpa till att minska problemen?

– Det är att debattera de här frågorna. Så är det för människovårdande yrken över lag, att man tittar på de faktiska förhållandena.

I Värmlands län omfattar undersökningen 101 intervjuer.

Enligt en undersökning gjord av Novus svarar sju av tio socialsekreterare i Värmland att de överväger att söka arbete utanför socialtjänsten.

Ökad arbetsbelastning. Fler sjukskrivningar. Stress. Det är några av punkterna som det pekas på. Hur kan det ha blivit så?

– Det är svårt att peka ut en orsak, men en del är att en stor del av jobbet, precis som inom andra människovårdande yrken, går till administrativt arbete, säger Jörgen Widing, ordförande för Akademikerförbundets SSR-förening i Karlstad.

– Det tror jag är en av anledningarna, att man inte gör det man trodde att man skulle göra.

Har det varit så här länge?

– Det är något som har pågått under en längre tid, men kommer frågorna upp blir det allvarligt.

För vilka är det värst?

– Det är nog samma för alla inom utredningsbiten, men är man ny och inte hittat sin roll är det nog tuffare, säger Jörgen Widing.

I undersökningen uppger åtta av tio tillfrågade att arbetsbelastningen innebär svårigheter att göra ett bra jobb.

Hur påverkar det här de som söker hjälp?

– Akut tror jag inte det drabbar något, där har man koll. Men långsiktigt kan människor drabbas, sådana som behöver mer längsiktig hjälp. Det är synd, men så är det inom sjukvården också till exempel.

Måste uppvärderas

Att rekrytera personal blir också svårare i och med att arbetsbelastningen ökar. Nästan 70 procent av de tillfrågade socialsekreterarna i länet säger att det är svårt att få erfaren personal på grund av arbetsbelastningen. Jörgen Widing bekräftar detta.

– Det blir svårare. Här i Karlstad har vi inte svårt att rekrytera, men det är svårt att hitta erfaren personal. De tar andra jobb som inte är myndighetsutövning, utan mer samtal med människor.

Akademikerförbundet SSR kräver nu bättre arbetsvillkor för socialtjänsten. Detta görs med en nationell handlingsplan som leder till minskad arbetsbelastning, bättre introduktion i yrket, fler utvecklingsmöjligheter och inte minst höjda löner. Det senaste är det som flest säger skulle få dem att inte lämna socialtjänsten.

– Våra medlemmar är felavlönade och deras arbete måste uppvärderas. Annars blir det svårt, om inte omöjligt, att komma till rätta med den höga personalomsättningen, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR, i ett pressmeddelande.

Så här säger Jörgen Widing om den lokala situationen:

– I Karlstad tittar vi på det här och försöker komma till rätta med frågorna, bland annat genom att lyfta löner, men det är inte hela biten.

Finns det några sätt att hjälpa till att minska problemen?

– Det är att debattera de här frågorna. Så är det för människovårdande yrken över lag, att man tittar på de faktiska förhållandena.

I Värmlands län omfattar undersökningen 101 intervjuer.