2015-01-09 06:00

2015-02-09 14:41

Rika fynd av gamla Karlstad vid Mercurius-bygget

KARLSTAD: Arkeologerna hittade husrester, en brunn och många bruksföremål

Innan den nya Mercurius-gallerian ska börja byggas har Värmlands museum undersökt den centralt belägna tomten vid Drottninggatan.
– Vi har bland annat hittat rester av två hus, en intakt brunn, kritpipor, tallrikar, ja till och med en helt bevarad supkopp, säger Björn Wallbom.

Det är på platsen där tidigare Jägers gamla bakgård låg, ödetomten som varit ett sår i Karlstads stadsbild i ungefär 20 år, som Värmlands museum har genomfört en arkeologisk utgrävning.

– Under perioden 30 oktober till 17 november har vi grävt ut ett 100 kvadratmeter stort område, den delen av tomten som inte var förstörd av modern bebyggelse. Det handlar om det som var tomt 151 på 1713 års karta över Karlstad, berättar arkeologen Björn Wallbom.

Stadsbor med djur

Han och kollegorna har trots den begränsade ytan och den korta tiden ändå gjort många fynd från framför allt 1600- och 1700-talen. Då låg det här området i utkanten av den lilla staden Karlstad.

– Vi har hittat rester av två husgrunder. Det ena huset var 16 meter långt. På den tiden bestod byggnaderna av små gårdar och i utkanten av stan hade man uthus på innergårdarna med djur och det fanns även odlingsmark i anslutning till dem. Därför har vi även funnit plogspår och de är de äldsta fynden på platsen.

Arkeologerna har tagit sig ungefär en meter ner i jorden och hittat en lång rad nyttoföremål.

– Det handlar bland annat om rester av tallrikar med växtornamentik och grytor, fajans, kritpipor där en har en litet ansikte och till och med en helt bevarad supkopp. Det är väldigt ovanligt att vi hittar oskadad keramik och glas, säger Björn Wallbom.

Silvermynt i brunnen

Intill husen hittades dessutom en stensatt innergård från 1800-talet, en intakt brunn som är nästan två meter djup. Det var längst ner i den som supkoppen upptäcktes tillsammans med bland annat tallrikar, slaktavfall, några silvermynt från 1700-talet och en kritpipa som kan dateras från samma århundrade.

– Det som också var intressant att se var att de som bodde i husen hade gått runt knuten och slängt sina matrester. Där har vi funnit tjocka lager med slakteriavfall, bland annat rester av horn och inne i husen låg det mängder med fiskfjäll. Renlighet var väl ingen direkt dygd på den tiden, skrattar Björn Wallbom.

Nu ska arkeologerna på Värmlands museum börja analysera materialet och skriva en rapport. Dessutom ska jordprover analyseras för att man ska se vad man odlade på markytorna. Utgrävningen är en av flera som har genomförts i centrala Karlstad under de senaste åren inför uppförandet av nya byggnader.

Hittade en smedja

– Vi har tack vare det fått allt fler pusselbitar till hur dåtidens Karlstadsbor bodde och levde. 2006 hittades en smedja på en annan del av den tomt vi nu har undersökt som visar på den hantverksmiljö som fanns. Och inför om- och tillbyggnaden av Rådhuset stötte vi bland annat på ett välbevarat trägolv.

– Drömmen är därför att hitta fler sådana orörda miljöer som vi kan undersöka. En idé vore att på utgrävda platser sätta upp koder som kan avläsas av mobiltelefonen där man kan få upp text och bilder om vad som har funnits här tidigare.

Under 2015 ska arkeologerna på Värmlands museum bland annat göra en förundersökning av by- och gårdstomter inför byggandet av den nya kyrkogården norr om Lorensberg i Karlstad. En undersökning av området vid Västra Sund utanför Arvika inför dammbygget ska också ske.

Det är på platsen där tidigare Jägers gamla bakgård låg, ödetomten som varit ett sår i Karlstads stadsbild i ungefär 20 år, som Värmlands museum har genomfört en arkeologisk utgrävning.

– Under perioden 30 oktober till 17 november har vi grävt ut ett 100 kvadratmeter stort område, den delen av tomten som inte var förstörd av modern bebyggelse. Det handlar om det som var tomt 151 på 1713 års karta över Karlstad, berättar arkeologen Björn Wallbom.

Stadsbor med djur

Han och kollegorna har trots den begränsade ytan och den korta tiden ändå gjort många fynd från framför allt 1600- och 1700-talen. Då låg det här området i utkanten av den lilla staden Karlstad.

– Vi har hittat rester av två husgrunder. Det ena huset var 16 meter långt. På den tiden bestod byggnaderna av små gårdar och i utkanten av stan hade man uthus på innergårdarna med djur och det fanns även odlingsmark i anslutning till dem. Därför har vi även funnit plogspår och de är de äldsta fynden på platsen.

Arkeologerna har tagit sig ungefär en meter ner i jorden och hittat en lång rad nyttoföremål.

– Det handlar bland annat om rester av tallrikar med växtornamentik och grytor, fajans, kritpipor där en har en litet ansikte och till och med en helt bevarad supkopp. Det är väldigt ovanligt att vi hittar oskadad keramik och glas, säger Björn Wallbom.

Silvermynt i brunnen

Intill husen hittades dessutom en stensatt innergård från 1800-talet, en intakt brunn som är nästan två meter djup. Det var längst ner i den som supkoppen upptäcktes tillsammans med bland annat tallrikar, slaktavfall, några silvermynt från 1700-talet och en kritpipa som kan dateras från samma århundrade.

– Det som också var intressant att se var att de som bodde i husen hade gått runt knuten och slängt sina matrester. Där har vi funnit tjocka lager med slakteriavfall, bland annat rester av horn och inne i husen låg det mängder med fiskfjäll. Renlighet var väl ingen direkt dygd på den tiden, skrattar Björn Wallbom.

Nu ska arkeologerna på Värmlands museum börja analysera materialet och skriva en rapport. Dessutom ska jordprover analyseras för att man ska se vad man odlade på markytorna. Utgrävningen är en av flera som har genomförts i centrala Karlstad under de senaste åren inför uppförandet av nya byggnader.

Hittade en smedja

– Vi har tack vare det fått allt fler pusselbitar till hur dåtidens Karlstadsbor bodde och levde. 2006 hittades en smedja på en annan del av den tomt vi nu har undersökt som visar på den hantverksmiljö som fanns. Och inför om- och tillbyggnaden av Rådhuset stötte vi bland annat på ett välbevarat trägolv.

– Drömmen är därför att hitta fler sådana orörda miljöer som vi kan undersöka. En idé vore att på utgrävda platser sätta upp koder som kan avläsas av mobiltelefonen där man kan få upp text och bilder om vad som har funnits här tidigare.

Under 2015 ska arkeologerna på Värmlands museum bland annat göra en förundersökning av by- och gårdstomter inför byggandet av den nya kyrkogården norr om Lorensberg i Karlstad. En undersökning av området vid Västra Sund utanför Arvika inför dammbygget ska också ske.