2018-09-29 06:00

2018-09-29 06:00

Superbra Rävåselever

För några veckor sedan rapporterade lokaltidningarna att eleverna i klass 3 B på Rävåsskolan läst 143 böcker under sommaren.

De fick en topp tio placering i en nationell lästävling. Det gällde inte bara att läsa en bok utan också att skriva en bokrecension och betygsätta den.

Det framgick att barnen ofta fick läsläxa och tränade varje dag att läsa i skolan. Detta sätt att arbeta är mycket bra och skapar goda förutsättningar för eleverna att lyckas med skolarbetet i alla ämnen. Så en stor eloge till en så framsynt lärare som Susanne Skogsberg. Det är sådana lärare vi behöver i dagens skola.

Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska institutet, har forskat mycket kring läsutveckling. Han har skrivit ett antal ”arga debattartiklar” om hur lärare berövats sin ledarroll och att skolan inte längre ger eleverna en stabil kunskapsgrund. Hans starka engagemang i läsinlärning har antagligen sin grund i att han själv hade lässvårigheter som barn.

”Skolan måste ge alla förmågan att klara sig själva, vilket i ett modernt samhälle kräver läsande och skrivande. Då kan vi inte låta 25 procent av ungarna läsa knaggligt i sjunde klass. Det är samhällshotande,” säger Martin Ingvar.

I flera forskningsrapporter framkommer det att en tredjedel av eleverna knäcker läskoden och läser tidigt. En tredjedel behöver lite instruktion för att komma över det första trappsteget. Den sista tredjedelen behöver mycket systematisk undervisning. Här är det viktigt att veta när de passerat ett steg för att kunna gå vidare till nästa. För de barn som inte får den undervisningen läggs skolår till skolår utan att de kan ta till sig den fortsatta utbildningen. Därför är systematisk uppföljning av elevernas läsförmåga viktig.

Till Rävåseleverna och deras föräldrar kan jag bara säga att de kan skatta sig lyckliga över att ha lärare som förstått läsningens betydelse.

Läsning är grunden för tänkande och förståelse.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

De fick en topp tio placering i en nationell lästävling. Det gällde inte bara att läsa en bok utan också att skriva en bokrecension och betygsätta den.

Det framgick att barnen ofta fick läsläxa och tränade varje dag att läsa i skolan. Detta sätt att arbeta är mycket bra och skapar goda förutsättningar för eleverna att lyckas med skolarbetet i alla ämnen. Så en stor eloge till en så framsynt lärare som Susanne Skogsberg. Det är sådana lärare vi behöver i dagens skola.

Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska institutet, har forskat mycket kring läsutveckling. Han har skrivit ett antal ”arga debattartiklar” om hur lärare berövats sin ledarroll och att skolan inte längre ger eleverna en stabil kunskapsgrund. Hans starka engagemang i läsinlärning har antagligen sin grund i att han själv hade lässvårigheter som barn.

”Skolan måste ge alla förmågan att klara sig själva, vilket i ett modernt samhälle kräver läsande och skrivande. Då kan vi inte låta 25 procent av ungarna läsa knaggligt i sjunde klass. Det är samhällshotande,” säger Martin Ingvar.

I flera forskningsrapporter framkommer det att en tredjedel av eleverna knäcker läskoden och läser tidigt. En tredjedel behöver lite instruktion för att komma över det första trappsteget. Den sista tredjedelen behöver mycket systematisk undervisning. Här är det viktigt att veta när de passerat ett steg för att kunna gå vidare till nästa. För de barn som inte får den undervisningen läggs skolår till skolår utan att de kan ta till sig den fortsatta utbildningen. Därför är systematisk uppföljning av elevernas läsförmåga viktig.

Till Rävåseleverna och deras föräldrar kan jag bara säga att de kan skatta sig lyckliga över att ha lärare som förstått läsningens betydelse.

Läsning är grunden för tänkande och förståelse.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.