2018-09-08 06:00

2018-09-08 06:00

Senfärdig reaktion

LEDARE

Strax före jul 2017 kom Försvarsberedningens rapport om Sveriges civilförsvar och totalförsvar inför en krissituation.

Budskapet var inte upplyftande. I princip sa man att Sverige inte hade någon beredskap vid exempelvis strömavbrott eller om ett större antal personer skadas och är i behov av sjukvård. Hur det står till med beredskapen inför svår torka och bränder fick vi ett brutalt uppvaknande i somras. Detta trots att ett stort antal forskare slagit larm om att vi har väderförändringar att vänta med omväxlande svår torka och skyfall.

Skogsbränderna i Västmanland 2014 borde ha väckt oss alla, inte minst de personer som arbetar på regeringsnivå och inom olika myndigheter. Visserligen tillsattes en utredning efter konstaterandet från den dåvarande regeringen att rutiner och beredskap borde bli betydligt bättre. Man bestämde att

behoven skulle kartläggas och förslag på åtgärder skulle redovisas. Några månader senare lades utredningen ner och i stället gick uppdraget till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Myndigheten skulle även utvärdera insatserna vid branden.

Tyvärr verkade man inte kommit särskilt långt eftersom MSB vid bränderna i sommar inte ens hade tillräckligt med brandslangar. Det var visserligen en exceptionell situation med den långvariga torkan och värmen, men helt klart återstår det mycket att göra. Sommarens situation kommer med all sannolikhet att upprepas. Då får vi inte stå oförberedda och vara beroende av hjälp från andra länder.

Det var ändå helt fantastiskt att se så många länder ställa upp med flyg, brandmän och brandutrustning. Här hade vi nytta av att vara med i EU.

Mest fascinerande var Polens insats med att hjälpa Sverige. Polen, ett land som i början av 2000- talet var i stort behov av hjälp för att komma ur fattigdomen. Det kändes skönt att se att människor ställer upp för varandra när utsattheten är stor.

Nyligen tillsatte regeringen fem olika utredningar för att stärka Sveriges beredskap inför kommande extrema väderhändelser. Bland annat kommer socialtjänstens och sjukvårdens förmåga att hantera höga temperaturer att granskas. Att man sätter in olika åtgärder är bra, men utredningarna får inte dras i långbänk.

Enrico Ronchi, brandsäkerhetsforskare vid Lunds tekniska högskola, påpekar att det inte räcker att köpa nya flygplan och göra andra dyra materialinvesteringar. Det är också viktigt att analysera sårbarheten i olika områden i Sverige samt inte minst människors beteenden vid brand.

Nästa sommar kan vi stå inför samma situation som i år. Då måste vi ha beredskap.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

 

Budskapet var inte upplyftande. I princip sa man att Sverige inte hade någon beredskap vid exempelvis strömavbrott eller om ett större antal personer skadas och är i behov av sjukvård. Hur det står till med beredskapen inför svår torka och bränder fick vi ett brutalt uppvaknande i somras. Detta trots att ett stort antal forskare slagit larm om att vi har väderförändringar att vänta med omväxlande svår torka och skyfall.

Skogsbränderna i Västmanland 2014 borde ha väckt oss alla, inte minst de personer som arbetar på regeringsnivå och inom olika myndigheter. Visserligen tillsattes en utredning efter konstaterandet från den dåvarande regeringen att rutiner och beredskap borde bli betydligt bättre. Man bestämde att

behoven skulle kartläggas och förslag på åtgärder skulle redovisas. Några månader senare lades utredningen ner och i stället gick uppdraget till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Myndigheten skulle även utvärdera insatserna vid branden.

Tyvärr verkade man inte kommit särskilt långt eftersom MSB vid bränderna i sommar inte ens hade tillräckligt med brandslangar. Det var visserligen en exceptionell situation med den långvariga torkan och värmen, men helt klart återstår det mycket att göra. Sommarens situation kommer med all sannolikhet att upprepas. Då får vi inte stå oförberedda och vara beroende av hjälp från andra länder.

Det var ändå helt fantastiskt att se så många länder ställa upp med flyg, brandmän och brandutrustning. Här hade vi nytta av att vara med i EU.

Mest fascinerande var Polens insats med att hjälpa Sverige. Polen, ett land som i början av 2000- talet var i stort behov av hjälp för att komma ur fattigdomen. Det kändes skönt att se att människor ställer upp för varandra när utsattheten är stor.

Nyligen tillsatte regeringen fem olika utredningar för att stärka Sveriges beredskap inför kommande extrema väderhändelser. Bland annat kommer socialtjänstens och sjukvårdens förmåga att hantera höga temperaturer att granskas. Att man sätter in olika åtgärder är bra, men utredningarna får inte dras i långbänk.

Enrico Ronchi, brandsäkerhetsforskare vid Lunds tekniska högskola, påpekar att det inte räcker att köpa nya flygplan och göra andra dyra materialinvesteringar. Det är också viktigt att analysera sårbarheten i olika områden i Sverige samt inte minst människors beteenden vid brand.

Nästa sommar kan vi stå inför samma situation som i år. Då måste vi ha beredskap.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

 

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.