2018-09-01 06:00

2018-09-01 06:00

För barnens bästa

LEDARE

År 2006 genomfördes en vårdnadsreform för att stärka barnperspektivet vid tvister mellan föräldrar vid skilsmässa. Barnens bästa skulle vara vägledande.

Det är sant att barn fått mer att säga till om i vårdnadstvister under de dryga 10 år sedan reformen genomfördes, men det finns ändå brister.

Tyvärr har också vårdnadstvisterna ökat kraftigt. Det rör sig om en fördubbling. Enligt Familjerättsbarometern 2016 sägs att vårdnadstvisterna har förändrats. Ett stort antal lyfter fram en hårdare ton i processen, vilket innebär svårare förutsättningar att nå kompromisser.

Sophie Palmgren Paulsson, advokat i Malmö, konstaterar att vårdnadstvisterna har en tendens att bli mycket infekterade. Hon lyfter fram generationsfrågan. Ofta finns en övertro på att man ska få som man vill. Dagens pappor framhärdar i att vara delaktiga, ha umgänge och boende med barnen. Hon säger vidare att samhällssituationen blivit mer komplicerad i och med att betydligt fler föräldrar har bakgrund i annan kultur.

Andra orsaker till svårlösta konflikter kan vara att parterna är arga och sårade. Man tror att advokaten kan lösa konflikten.

”Förr fanns prästen som man var tvungen att gå till innan man fick skilja sig. En liknande institution skulle behövas idag,” säger Marie Lagerlöf, grundare till Lagerlöfs advokatbyrå i Malmö. Obligatoriska samtal om man har barn under 16 år vore en tanke att begrunda.

En utredning av vårdnadsreformen överlämnades för en tid sedan till justitieminister Morgan Johansson. I denna sägs att det är troligt att reformen medfört att fler föräldrar ser möjligheten att få ensam vårdnad. Föräldrarna har också blivit mer ”konfliktdrivande”.

Om utvecklingen blivit sådan är risken stor för att konflikterna trappas upp. Det gäller att attackera partnern med diverse påståenden för att få enskild vårdnad. Tyvärr är det alltid barnen som står som förlorare.

Vuxna borde förstå att domstolarna inte är till för deras inbördes träta. Oförsonliga konflikter borde lösas på annat sätt.

Kanske är det dags att införa livskunskap och konflikthantering som ett ämne i skolan. Allt för barnens bästa.

 

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Det är sant att barn fått mer att säga till om i vårdnadstvister under de dryga 10 år sedan reformen genomfördes, men det finns ändå brister.

Tyvärr har också vårdnadstvisterna ökat kraftigt. Det rör sig om en fördubbling. Enligt Familjerättsbarometern 2016 sägs att vårdnadstvisterna har förändrats. Ett stort antal lyfter fram en hårdare ton i processen, vilket innebär svårare förutsättningar att nå kompromisser.

Sophie Palmgren Paulsson, advokat i Malmö, konstaterar att vårdnadstvisterna har en tendens att bli mycket infekterade. Hon lyfter fram generationsfrågan. Ofta finns en övertro på att man ska få som man vill. Dagens pappor framhärdar i att vara delaktiga, ha umgänge och boende med barnen. Hon säger vidare att samhällssituationen blivit mer komplicerad i och med att betydligt fler föräldrar har bakgrund i annan kultur.

Andra orsaker till svårlösta konflikter kan vara att parterna är arga och sårade. Man tror att advokaten kan lösa konflikten.

”Förr fanns prästen som man var tvungen att gå till innan man fick skilja sig. En liknande institution skulle behövas idag,” säger Marie Lagerlöf, grundare till Lagerlöfs advokatbyrå i Malmö. Obligatoriska samtal om man har barn under 16 år vore en tanke att begrunda.

En utredning av vårdnadsreformen överlämnades för en tid sedan till justitieminister Morgan Johansson. I denna sägs att det är troligt att reformen medfört att fler föräldrar ser möjligheten att få ensam vårdnad. Föräldrarna har också blivit mer ”konfliktdrivande”.

Om utvecklingen blivit sådan är risken stor för att konflikterna trappas upp. Det gäller att attackera partnern med diverse påståenden för att få enskild vårdnad. Tyvärr är det alltid barnen som står som förlorare.

Vuxna borde förstå att domstolarna inte är till för deras inbördes träta. Oförsonliga konflikter borde lösas på annat sätt.

Kanske är det dags att införa livskunskap och konflikthantering som ett ämne i skolan. Allt för barnens bästa.

 

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.