2018-07-28 06:00

2018-07-28 06:00

Vi får inte förlora hoppet

Klimatet

Under de tre senaste åren har koldioxidutsläppen legat stilla, men ökade under 2017.

Detta innebär ett stort bakslag för jordens befolkning.

Kina har en ökande industriell produktion och står för 30 procent av de globala utsläppen. Även Indien bidrar med ökade utsläpp. Flera afrikanska länder har också ökade utsläpp, men från låga nivåer. Utvecklingen har varit negativ för klimatet. Samtidigt har miljarder människor lyfts ur fattigdom, vilket ju är positivt. Detta påpekade Hans Rosling vid ett flertal tillfällen.

Under 2017 inträffade en rad extrema väderhändelser, kraftiga orkaner, värmeböljor med omkring 50 grader samt översvämningar. Även Sverige visar klimatförändringar med mycket höga temperaturer under lång tid samt att skyfallen blir allt vanligare. De kraftiga regnen kommer allt oftare och med större intensitet. Vem som ska betala för skadorna är oklart. Det man är överens om är att skyfall och översvämningar kostar samhället och fastighetsägarna hundratals miljoner kronor per år.

I en rapport i tidskriften The Lancet påpekar en forskargrupp att sjukvården måste slå larm om hur förödande konsekvenserna kan bli ur hälsosynpunkt för människor i hela världen. Klimatförändringarna undergräver ren luft, säkert dricksvatten, tillgång till näringsrik mat och möjlighet att få tak över huvudet.

Rapporten är en sammanställning av forskningsresultat från 24 universitet, forskningsinstitut och internationella institutioner. ” Det krävs en mycket större minskning av utsläppen om inte en miljard människor ska behöva fly undan stigande havsnivåer före seklets slut, inte bara i fattiga länder, utan från lågt liggande städer som London och New York,” säger Nick Watts, huvudförfattare till rapporten. ”Hur vi hejdar klimatförändringen är helt och hållet en politisk fråga. Vi vill visa på de stora hälsovinsterna som följer med minskade utsläpp,” säger han vidare.

Pär Holmgren, före detta meteorolog på SVT, har tidigt varnat för följderna av vårt levnadssätt. Han säger, att även om vi kraftigt minskar utsläppen, kommer klimatförändringen att fortsätta i många årtionden.

Han betonar dock vikten av att behålla hoppet om framtiden och tron på att vi kommer att lyckas med omställningen. Det behövs politisk handlingskraft.

Trots allt finns positiva trender. Teknikutvecklingen är på frammarsch och solceller, batterier och elbilar blir snabbt lönsamma. Samtidigt ökar vår kunskap om hållbarhetsfrågorna. Allt fler människor bryr sig om och vill ta ansvar för en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Medvetenheten om att vi måste hushålla med jordens resurser ökar ständigt.

Därför kan vi se ljuset i tunneln.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Detta innebär ett stort bakslag för jordens befolkning.

Kina har en ökande industriell produktion och står för 30 procent av de globala utsläppen. Även Indien bidrar med ökade utsläpp. Flera afrikanska länder har också ökade utsläpp, men från låga nivåer. Utvecklingen har varit negativ för klimatet. Samtidigt har miljarder människor lyfts ur fattigdom, vilket ju är positivt. Detta påpekade Hans Rosling vid ett flertal tillfällen.

Under 2017 inträffade en rad extrema väderhändelser, kraftiga orkaner, värmeböljor med omkring 50 grader samt översvämningar. Även Sverige visar klimatförändringar med mycket höga temperaturer under lång tid samt att skyfallen blir allt vanligare. De kraftiga regnen kommer allt oftare och med större intensitet. Vem som ska betala för skadorna är oklart. Det man är överens om är att skyfall och översvämningar kostar samhället och fastighetsägarna hundratals miljoner kronor per år.

I en rapport i tidskriften The Lancet påpekar en forskargrupp att sjukvården måste slå larm om hur förödande konsekvenserna kan bli ur hälsosynpunkt för människor i hela världen. Klimatförändringarna undergräver ren luft, säkert dricksvatten, tillgång till näringsrik mat och möjlighet att få tak över huvudet.

Rapporten är en sammanställning av forskningsresultat från 24 universitet, forskningsinstitut och internationella institutioner. ” Det krävs en mycket större minskning av utsläppen om inte en miljard människor ska behöva fly undan stigande havsnivåer före seklets slut, inte bara i fattiga länder, utan från lågt liggande städer som London och New York,” säger Nick Watts, huvudförfattare till rapporten. ”Hur vi hejdar klimatförändringen är helt och hållet en politisk fråga. Vi vill visa på de stora hälsovinsterna som följer med minskade utsläpp,” säger han vidare.

Pär Holmgren, före detta meteorolog på SVT, har tidigt varnat för följderna av vårt levnadssätt. Han säger, att även om vi kraftigt minskar utsläppen, kommer klimatförändringen att fortsätta i många årtionden.

Han betonar dock vikten av att behålla hoppet om framtiden och tron på att vi kommer att lyckas med omställningen. Det behövs politisk handlingskraft.

Trots allt finns positiva trender. Teknikutvecklingen är på frammarsch och solceller, batterier och elbilar blir snabbt lönsamma. Samtidigt ökar vår kunskap om hållbarhetsfrågorna. Allt fler människor bryr sig om och vill ta ansvar för en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Medvetenheten om att vi måste hushålla med jordens resurser ökar ständigt.

Därför kan vi se ljuset i tunneln.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.