2018-07-21 06:00

2018-07-21 06:00

Fler barnmed diagnos

LEDARE

Antalet barn som får diagnosen adhd och autism har ökat kraftigt i flera delar av landet.

I Stockholm har antalet som vårdas inom landstinget mer än fördubblats. P4 Värmland rapporterade nyligen att barn med neuropsykiatrisk diagnos ökade med över 300 procent mellan 2006 och 2016.

Orsakerna till ökningen kan, enligt en forskare vid Centrum för samhällsmedicin i Stockholms läns landsting vara, att man blivit duktigare på att diagnosticera. Han pekar också på dagens samhällsklimat, som en bidragande faktor till att fler får diagnoser. Det kan också vara så att skolan har blivit svårare för vissa grupper att klara. Då kan en diagnos underlätta för stöd och hjälp.

Dessvärre kan en diagnos som ges i barndomen stänga dörrar senare i livet när det handlar om att ta körkort, bli polis eller göra sin värnplikt. Diagnoser vänds mot personer i stället för att förstå och ge tillgång till hjälp. En del forskare säger att barn med adhd kan bli symtomfria. För vissa barn och ungdomar lindras symtomen när de blir äldre. Det gäller framför allt vid överaktivitet.

Att få en diagnos återkallad är inte helt lätt. För det krävs en ny bedömning. Det är därför viktigt att en diagnos inte sätts alltför lättvindigt. Signaler om att feldiagnoserna ökar har också kommit på senare tid. Det kan leda till stort lidande för alla inblandade parter.

Medicinering med adhd-läkemedel har ökat kraftigt från 2016. Då fick 5,5 procent av pojkarna och 2,5 procent av flickorna adhd-läkemedel. I några kommuner i Norrbotten, Västerbotten och Örebro län fick 13 -14 procent av pojkarna läkemedel; i Jönköping och Kronoberg var motsvarande siffra 2 procent.

Varför det är så stora regionala skillnader vill regeringen nu ta reda på. Därför har Socialstyrelsen fått i uppdrag att utreda skillnaderna i diagnosticering och läkemedelsbehandling.

Initiativet är bra. Det är ett viktigt område att utforska för att göra livet drägligt för barn, ungdomar och deras anhöriga, men det är inte alldeles otänkbart att diagnoser ställs alltför lättvindigt. Man ska inte tro att en diagnos löser alla problem.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

I Stockholm har antalet som vårdas inom landstinget mer än fördubblats. P4 Värmland rapporterade nyligen att barn med neuropsykiatrisk diagnos ökade med över 300 procent mellan 2006 och 2016.

Orsakerna till ökningen kan, enligt en forskare vid Centrum för samhällsmedicin i Stockholms läns landsting vara, att man blivit duktigare på att diagnosticera. Han pekar också på dagens samhällsklimat, som en bidragande faktor till att fler får diagnoser. Det kan också vara så att skolan har blivit svårare för vissa grupper att klara. Då kan en diagnos underlätta för stöd och hjälp.

Dessvärre kan en diagnos som ges i barndomen stänga dörrar senare i livet när det handlar om att ta körkort, bli polis eller göra sin värnplikt. Diagnoser vänds mot personer i stället för att förstå och ge tillgång till hjälp. En del forskare säger att barn med adhd kan bli symtomfria. För vissa barn och ungdomar lindras symtomen när de blir äldre. Det gäller framför allt vid överaktivitet.

Att få en diagnos återkallad är inte helt lätt. För det krävs en ny bedömning. Det är därför viktigt att en diagnos inte sätts alltför lättvindigt. Signaler om att feldiagnoserna ökar har också kommit på senare tid. Det kan leda till stort lidande för alla inblandade parter.

Medicinering med adhd-läkemedel har ökat kraftigt från 2016. Då fick 5,5 procent av pojkarna och 2,5 procent av flickorna adhd-läkemedel. I några kommuner i Norrbotten, Västerbotten och Örebro län fick 13 -14 procent av pojkarna läkemedel; i Jönköping och Kronoberg var motsvarande siffra 2 procent.

Varför det är så stora regionala skillnader vill regeringen nu ta reda på. Därför har Socialstyrelsen fått i uppdrag att utreda skillnaderna i diagnosticering och läkemedelsbehandling.

Initiativet är bra. Det är ett viktigt område att utforska för att göra livet drägligt för barn, ungdomar och deras anhöriga, men det är inte alldeles otänkbart att diagnoser ställs alltför lättvindigt. Man ska inte tro att en diagnos löser alla problem.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.