2018-07-07 06:00

2018-07-07 12:17

Demenssjukdomar – en viktig framtidsfråga

LEDARE

För en tid sedan skrev samhällsdebattören Gunnar Wetterberg att politiken måste sluta blunda för demensen. Han uttryckte sina farhågor att demenssjukdomarna kommer att spränga de kommunala budgetarna.

I dag beräknar Socialstyrelsen att vården av dementa kommer att kosta 60 miljarder om året. Detta är mer än de samlade kostnaderna för cancer och hjärtsjukdomarna. Kostnaderna väntas också stiga de kommande åren. Antalet dementa uppskattas idag till cirka 160 000 och väntas stiga till 230 000 de närmaste 15 åren. Det är då efterkrigsgenerationen kommer upp i 80 års - åldern. Risken att insjukna blir allt större vid högre ålder. Över 90 år drabbas varannan person.

Forskarna menar nu att samhället behöver agera snabbt. Det behövs en samordnad europeisk plan och en nationell plan för den forskning som bedrivs. Forskningen måste inriktas mot att försöka klarlägga orsakerna till demens och att få fram bättre mediciner. Mer pengar behövs till forskning av demenssjukdomarna.

Tidigare ansågs demens som en del av åldrandet. Idag vet man bättre och att det är en sjukdom som i vissa fall kan fördröjas genom förebyggande medel. Dagens stillasittande och överkonsumtion är ett hot. Övervikt och typ-2-diabetes kan bidra till ett tidigare insjuknande. Professor Miia Kivipeltor, professor vid Karolinska institutet, säger till SvD att hennes forskargrupp nyligen kunde visa att kombinationsbehandling med kost, motion, minnesträning och medicinsk uppföljning förbättrade minnet och uppmärksamheten med 40 procent.

Demensproblematiken är naturligtvis inte bara ett ekonomiskt problem för kommunerna. Det innebär stora problem för den enskilde och anhöriga. Demens kallas ofta för ” de anhörigas sjukdom”, beroende på att den ofta påverkar hela livssituationen för de anhöriga. Politikerna måste därför vakna och ta problemet på allvar. Kan vi acceptera att det varje år insjuknar 25 000 personer i Sverige utan att göra något?

Jag tror att kommunerna måste inse inse hur viktigt folkhälsoarbetet är även för de äldre. Här kommer det behövas ökade resurser. Kostnaden på sikt kan annars bli ohanterlig.

Genom forskningen och folkhälsoupplysning vet vi att en sundare livsstil kan skjuta upp insjuknandet avsevärt. Förhoppningsvis inser politikerna vikten av att satsa redan nu. Demensen är en av våra viktigaste framtidsfrågor.

Det är ingen tillfällighet att Världshälsoorganisationen, (WHO), har klassat demens som en global utmaning.

 

Margareta Karlsson

Ledarskribent

I dag beräknar Socialstyrelsen att vården av dementa kommer att kosta 60 miljarder om året. Detta är mer än de samlade kostnaderna för cancer och hjärtsjukdomarna. Kostnaderna väntas också stiga de kommande åren. Antalet dementa uppskattas idag till cirka 160 000 och väntas stiga till 230 000 de närmaste 15 åren. Det är då efterkrigsgenerationen kommer upp i 80 års - åldern. Risken att insjukna blir allt större vid högre ålder. Över 90 år drabbas varannan person.

Forskarna menar nu att samhället behöver agera snabbt. Det behövs en samordnad europeisk plan och en nationell plan för den forskning som bedrivs. Forskningen måste inriktas mot att försöka klarlägga orsakerna till demens och att få fram bättre mediciner. Mer pengar behövs till forskning av demenssjukdomarna.

Tidigare ansågs demens som en del av åldrandet. Idag vet man bättre och att det är en sjukdom som i vissa fall kan fördröjas genom förebyggande medel. Dagens stillasittande och överkonsumtion är ett hot. Övervikt och typ-2-diabetes kan bidra till ett tidigare insjuknande. Professor Miia Kivipeltor, professor vid Karolinska institutet, säger till SvD att hennes forskargrupp nyligen kunde visa att kombinationsbehandling med kost, motion, minnesträning och medicinsk uppföljning förbättrade minnet och uppmärksamheten med 40 procent.

Demensproblematiken är naturligtvis inte bara ett ekonomiskt problem för kommunerna. Det innebär stora problem för den enskilde och anhöriga. Demens kallas ofta för ” de anhörigas sjukdom”, beroende på att den ofta påverkar hela livssituationen för de anhöriga. Politikerna måste därför vakna och ta problemet på allvar. Kan vi acceptera att det varje år insjuknar 25 000 personer i Sverige utan att göra något?

Jag tror att kommunerna måste inse inse hur viktigt folkhälsoarbetet är även för de äldre. Här kommer det behövas ökade resurser. Kostnaden på sikt kan annars bli ohanterlig.

Genom forskningen och folkhälsoupplysning vet vi att en sundare livsstil kan skjuta upp insjuknandet avsevärt. Förhoppningsvis inser politikerna vikten av att satsa redan nu. Demensen är en av våra viktigaste framtidsfrågor.

Det är ingen tillfällighet att Världshälsoorganisationen, (WHO), har klassat demens som en global utmaning.

 

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.