2018-05-12 06:00

2018-05-12 06:00

Vi behöver varandra

Under flera år har mantrat från politikerna varit ” Hela Sverige ska leva”. Det har också tillsats ett antal delegationer för att utreda vad glesbygden behöver.

Under början av 2000-talet deltog jag ett par år i den av regeringen inrättade Inlandsdelegationen. Vi tog fram ett stort antal förslag i samråd med inlandskommunerna. En del förslag genomfördes och det satsades en del medel för utveckling. Min uppfattning är att man från regeringshåll, oavsett regering, inte haft någon långsiktig strategi för glesbygdens utveckling. Medel har pytsats ut lite slumpmässigt.

För ett år sedan kom den så kallade Landsbygdskommittén med 75 olika förslag för att öka innovation, kulturinsatser, näringslivsutveckling samt ytterligare insatser från stort till smått. En av de viktigaste insatserna som småkommunerna behövde hjälp med var kompetensförsörjning. Här fanns förslag på nedskrivning av studielån. Det skulle säkerligen underlätta rekrytering av lärare och socionomer.

Nyligen höll statsminister Stefan Löven en presskonferens där han meddelade att regeringen stakat ut vägen för en livskraftig landsbygd. Vid presentationen av landsbygdspropositionen framhöll statsministern att landsbygden försummats under lång tid. De närmaste åren kommer därför regeringen att satsa 1,5 miljarder kronor på transporter och företagande. Därefter 400 miljoner årligen.

Förhoppningsvis ställer sig partierna i riksdagen positiva till förslaget trots att de borgerliga partierna valde att ställa sig utanför en uppgörelse i ett tidigt skede. Nu är förhoppningarna stora.

Det borde vara en självklarhet för alla att samtliga delar av landet behövs och att vi behöver varandra oavsett om vi bor på landet eller i stan. Tyvärr visar en studie från Södertörns högskola att den bild som ges i media av landsbygden oftast är negativ, exempelvis nedläggningar av myndigheter och olika verksamheter. Man kan inte bortse från att skolor, post och affärer läggs ned. Samtidigt vore det bra om medierna också beskrev städernas beroende av landsbygden.

Det är dags att omvärdera landsbygdens värde. Jobb, bostäder och studiemöjligheter måste finnas i alla delar av landet om man nu menar något med att hela Sverige ska leva.

En långsiktig och hållbar strategi för utveckling av landsbygden behövs.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Under början av 2000-talet deltog jag ett par år i den av regeringen inrättade Inlandsdelegationen. Vi tog fram ett stort antal förslag i samråd med inlandskommunerna. En del förslag genomfördes och det satsades en del medel för utveckling. Min uppfattning är att man från regeringshåll, oavsett regering, inte haft någon långsiktig strategi för glesbygdens utveckling. Medel har pytsats ut lite slumpmässigt.

För ett år sedan kom den så kallade Landsbygdskommittén med 75 olika förslag för att öka innovation, kulturinsatser, näringslivsutveckling samt ytterligare insatser från stort till smått. En av de viktigaste insatserna som småkommunerna behövde hjälp med var kompetensförsörjning. Här fanns förslag på nedskrivning av studielån. Det skulle säkerligen underlätta rekrytering av lärare och socionomer.

Nyligen höll statsminister Stefan Löven en presskonferens där han meddelade att regeringen stakat ut vägen för en livskraftig landsbygd. Vid presentationen av landsbygdspropositionen framhöll statsministern att landsbygden försummats under lång tid. De närmaste åren kommer därför regeringen att satsa 1,5 miljarder kronor på transporter och företagande. Därefter 400 miljoner årligen.

Förhoppningsvis ställer sig partierna i riksdagen positiva till förslaget trots att de borgerliga partierna valde att ställa sig utanför en uppgörelse i ett tidigt skede. Nu är förhoppningarna stora.

Det borde vara en självklarhet för alla att samtliga delar av landet behövs och att vi behöver varandra oavsett om vi bor på landet eller i stan. Tyvärr visar en studie från Södertörns högskola att den bild som ges i media av landsbygden oftast är negativ, exempelvis nedläggningar av myndigheter och olika verksamheter. Man kan inte bortse från att skolor, post och affärer läggs ned. Samtidigt vore det bra om medierna också beskrev städernas beroende av landsbygden.

Det är dags att omvärdera landsbygdens värde. Jobb, bostäder och studiemöjligheter måste finnas i alla delar av landet om man nu menar något med att hela Sverige ska leva.

En långsiktig och hållbar strategi för utveckling av landsbygden behövs.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.