2018-05-05 06:00

2018-05-05 06:00

Åldersgräns på sociala medier

LEDARE

Ansvar. Den 25 maj i år införs en ny dataskyddsförordning. Denna har EU beslutat om för att stärka skyddet för personuppgifter.

Stora krav ställs på hur myndigheter och företag hanterar exempelvis namn, telefonnummer, e-postadresser och fingeravtryck. De allra flesta företag lagrar personuppgifter. Den nya lagen ökar kraven på samtycke från personerna vars uppgifter skall registreras. Uppgifter som inte är relevanta måste rensas ut. Dessutom måste ett stort antal lagar anpassas till EU-kraven. Arbetet med dessa förändringarna medför ett enormt arbete för myndigheter och företag.

Något som få har uppmärksammat är att dataskyddsförordningen också medför en åldersgräns för användning av internet. Det innebär att barn och ungdomar under 16 år behöver målsmans tillstånd för att registrera sig på sajter som lagrar personuppgifter. Exempel på sociala medier som berörs är Snapchat och Facebook. Varje EU-land kan dock sänka åldersgränsen till 13 år.

Målsättningen för EU:s åldersbestämmelser är att öka skyddet mot mobbning och trakasserier samt öka barns trygghet på nätet.

Justitieminister Morgan Johansson säger att åldersgränsen kan vara svår att bevaka. Han säger också att det kan vara av stort värde för tonåringen att kunna delta i det sociala utbytet som finns i sociala medier.

Det är svårt att säga om ungdomarna kan skyddas från att råka ut för brott eller begå brott genom den nya lagen. Nätet är ingen ofarlig plats. Många gånger förstår inte ungdomarna att de gjort något fel, när de delar filmer med pornografiskt innehåll på exempelvis Facebook. Det är betydligt lättare att bete sig kriminellt på nätet än i den verkliga världen.

Troligen löser den nya lagen inga problem i sig. Det måste alltid vara föräldrarna som är medvetna om vad ungdomarna håller på med och sätter gränser.

Lagen sätter ändå fingret på problematiken med att barn och ungdomar kommer in på sajter där de inte ska befinna sig. Då har den ändå haft något positivt med sig.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Stora krav ställs på hur myndigheter och företag hanterar exempelvis namn, telefonnummer, e-postadresser och fingeravtryck. De allra flesta företag lagrar personuppgifter. Den nya lagen ökar kraven på samtycke från personerna vars uppgifter skall registreras. Uppgifter som inte är relevanta måste rensas ut. Dessutom måste ett stort antal lagar anpassas till EU-kraven. Arbetet med dessa förändringarna medför ett enormt arbete för myndigheter och företag.

Något som få har uppmärksammat är att dataskyddsförordningen också medför en åldersgräns för användning av internet. Det innebär att barn och ungdomar under 16 år behöver målsmans tillstånd för att registrera sig på sajter som lagrar personuppgifter. Exempel på sociala medier som berörs är Snapchat och Facebook. Varje EU-land kan dock sänka åldersgränsen till 13 år.

Målsättningen för EU:s åldersbestämmelser är att öka skyddet mot mobbning och trakasserier samt öka barns trygghet på nätet.

Justitieminister Morgan Johansson säger att åldersgränsen kan vara svår att bevaka. Han säger också att det kan vara av stort värde för tonåringen att kunna delta i det sociala utbytet som finns i sociala medier.

Det är svårt att säga om ungdomarna kan skyddas från att råka ut för brott eller begå brott genom den nya lagen. Nätet är ingen ofarlig plats. Många gånger förstår inte ungdomarna att de gjort något fel, när de delar filmer med pornografiskt innehåll på exempelvis Facebook. Det är betydligt lättare att bete sig kriminellt på nätet än i den verkliga världen.

Troligen löser den nya lagen inga problem i sig. Det måste alltid vara föräldrarna som är medvetna om vad ungdomarna håller på med och sätter gränser.

Lagen sätter ändå fingret på problematiken med att barn och ungdomar kommer in på sajter där de inte ska befinna sig. Då har den ändå haft något positivt med sig.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.