2018-03-31 06:00

2018-03-31 06:00

En viktig valfråga

Utbildning. Få frågor engagerar svenska folket mer än skolan. Åsikterna är många och olika förslag för att förbättra skolresultaten kommer med jämna mellanrum från skolministern.

Häromveckan kunde man höra en intressant debatt i TV, som behandlade studiemiljön i skolan. Debatten hade initierats av Riksdagens utbildningsutskott. I panelen fanns representanter för lärare, rektorer, elever, fack samt forskare. Representanter för Skolinspektionen fanns också på plats. Från inspektionens sida betonade man att många skolor i landet har stora problem att tillskapa arbetsro för eleverna.

Detta har även framkommit i internationella undersökningar, i vilka man påtalat oro i klassrummet, sena ankomster och allmän stökighet.

Deltagarna var rörande överens om att något måste göras. Vikten av att ha en gemensam värdegrund på skolan och att man hade tydliga strukturer i klassrummet betonades starkt. Alla måste veta vad som gäller. Man pratade till och med om ordningsregler och disciplinära åtgärder. Detta var särskilt intressant eftersom det under lång tid varit tabu att prata om ordningsregler. Att det är lugn och ro i inlärningssituationen är särskilt viktig för barn, som lever i en stökig miljö i vardagssituationen.

Trygghet betonades också. Många barn känner stor otrygghet i skolan, enligt Skolinspektionens undersökningar. I en skola i Botkyrka hade man infört vuxna, så kallade trygghetspersoner. Varje barn visste vem de skulle vända sig till om det uppstod problem.

De forskare som deltog i debatten menade att ansvaret för att upprätthålla studiero och trygghet ligger på alla; lärare, skolledare, elever, föräldrar, elevhälsa samt övrig personal. Alla har ett ansvar. Eleverna måste också kunna lita på att vuxna ingriper om det uppstår problem.

Ett gott exempel visade en 1-6 skola i Rosengård i Malmö. Denna skola hade tidigare omtalats i termer av stökighet, oro och otrygghet. Sedan en tid hade man skiftat inriktning. Nu gällde tydlighet. Tydlighet var ledordet. Eleverna visste exakt vad som gällde under lektionerna och under annan tid i skolan. Eleverna var delaktiga i diskussionerna i olika frågor och kunde tala om vilket behov av hjälp de hade. Nyligen besökte Skolinspektionen skolan och kunde konstatera att den fått ”grönt ljus” på samtliga områden.

Det var härligt att höra med vilken stolthet resultatet redovisades. Rosengårdsskolan i Malmö visade att det går att vända en negativ utveckling.

Idag arbetar säkert en hel del skolor på ett liknande sätt, men inte alla. Vi tjänar på att få en trygg och säker skola. Vi kan inte acceptera något annat.

Ett faktum kan vi konstatera. Diskussionerna om skolan kommer att fortsätta och bli en viktig valfråga.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Häromveckan kunde man höra en intressant debatt i TV, som behandlade studiemiljön i skolan. Debatten hade initierats av Riksdagens utbildningsutskott. I panelen fanns representanter för lärare, rektorer, elever, fack samt forskare. Representanter för Skolinspektionen fanns också på plats. Från inspektionens sida betonade man att många skolor i landet har stora problem att tillskapa arbetsro för eleverna.

Detta har även framkommit i internationella undersökningar, i vilka man påtalat oro i klassrummet, sena ankomster och allmän stökighet.

Deltagarna var rörande överens om att något måste göras. Vikten av att ha en gemensam värdegrund på skolan och att man hade tydliga strukturer i klassrummet betonades starkt. Alla måste veta vad som gäller. Man pratade till och med om ordningsregler och disciplinära åtgärder. Detta var särskilt intressant eftersom det under lång tid varit tabu att prata om ordningsregler. Att det är lugn och ro i inlärningssituationen är särskilt viktig för barn, som lever i en stökig miljö i vardagssituationen.

Trygghet betonades också. Många barn känner stor otrygghet i skolan, enligt Skolinspektionens undersökningar. I en skola i Botkyrka hade man infört vuxna, så kallade trygghetspersoner. Varje barn visste vem de skulle vända sig till om det uppstod problem.

De forskare som deltog i debatten menade att ansvaret för att upprätthålla studiero och trygghet ligger på alla; lärare, skolledare, elever, föräldrar, elevhälsa samt övrig personal. Alla har ett ansvar. Eleverna måste också kunna lita på att vuxna ingriper om det uppstår problem.

Ett gott exempel visade en 1-6 skola i Rosengård i Malmö. Denna skola hade tidigare omtalats i termer av stökighet, oro och otrygghet. Sedan en tid hade man skiftat inriktning. Nu gällde tydlighet. Tydlighet var ledordet. Eleverna visste exakt vad som gällde under lektionerna och under annan tid i skolan. Eleverna var delaktiga i diskussionerna i olika frågor och kunde tala om vilket behov av hjälp de hade. Nyligen besökte Skolinspektionen skolan och kunde konstatera att den fått ”grönt ljus” på samtliga områden.

Det var härligt att höra med vilken stolthet resultatet redovisades. Rosengårdsskolan i Malmö visade att det går att vända en negativ utveckling.

Idag arbetar säkert en hel del skolor på ett liknande sätt, men inte alla. Vi tjänar på att få en trygg och säker skola. Vi kan inte acceptera något annat.

Ett faktum kan vi konstatera. Diskussionerna om skolan kommer att fortsätta och bli en viktig valfråga.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.