2018-03-10 06:00

2018-03-10 06:00

Brist på kunskap

Studier. Nu larmar flera universitetslärare om sämre förkunskaper hos de studenter som antas till vissa utbildningar.

Paul Sjöblom, studierektor vid historiska institutionen på Stockholms universitet, anser i en debattartikel i Svenska Dagbladet att förkunskaperna generellt sett har försämrats successivt de senaste tio åren.

Många studenter har problem att uttrycka sig begripligt på ett godtagbart skriftspråk. Följden blir att universitetslärarna måste hjälpa många studenter med att hålla en röd tråd i en text samt med meningsbyggnad och läsförståelse.

En undersökning vid Lunds universitet visade att cirka 20 procent av studenterna hade stora problem att uttrycka sig i skrift. Antingen måste kraven höjas, eller också måste universiteten få medel för att lära studenterna att skriva begripligt. Rapporten handlar om studenter som läser vid humanistiska och teologiska fakulteten, där blivande lärare, historiker och samhällsdebattörer utbildas. Alltså personer som har svenska språket som sitt arbetsredskap.

Lundaprofessorn Dick Harrysson anser att universiteten i Sverige drabbats av samma betygsinflation som gymnasieskolan. I en uppmärksammad artikel skrev han att kunskapskraven drastiskt har sänkts och att han uppmanats att göra kurserna lättare. Dessutom hade några studenter anklagat honom för mobbning för att han krävt att de skulle delta aktivt i diskussioner i ämnet.

Rektor Torbjörn von Schantz svarar att man inte kan skylla låg utbildningskvalitet på studenterna. Många har lyft frågan om den försämrade kvalitén på utbildningen, men rektorn menar att det är finansieringsmodellen som är orsaken. Utbildningsanslagen har minskat med 15 miljarder kronor samtidigt som utbildningsplatserna ökat med 50 procent från 1997- 2013.

Oavsett vem som har rätt i denna diskussion är situationen bekymmersam. Det kan inte vara rimligt att universiteten ska behöva anordna stödkurser i grammatik och grundläggande kurser i svenska på gymnasienivå för att studenterna ska klara studierna. Det blir ett personligt misslyckande för studenten. Universiteten har ställts inför ett faktum att försöka korrigera tidigare misslyckanden med läs-och skrivinlärning i grundskolan och i gymnasieskolan.

Nu krävs en genomgripande diskussion bland politikerna för att rätta till problemen. Som jag tidigare skrivit räcker det inte att dela ut paddor till alla grundskoleelever. Här krävs en betydligt djupare analys hur man löser den sjunkande läs-och skrivkunskapen hos studenterna. Detta är inte ett problem som endast berör universiteten.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Paul Sjöblom, studierektor vid historiska institutionen på Stockholms universitet, anser i en debattartikel i Svenska Dagbladet att förkunskaperna generellt sett har försämrats successivt de senaste tio åren.

Många studenter har problem att uttrycka sig begripligt på ett godtagbart skriftspråk. Följden blir att universitetslärarna måste hjälpa många studenter med att hålla en röd tråd i en text samt med meningsbyggnad och läsförståelse.

En undersökning vid Lunds universitet visade att cirka 20 procent av studenterna hade stora problem att uttrycka sig i skrift. Antingen måste kraven höjas, eller också måste universiteten få medel för att lära studenterna att skriva begripligt. Rapporten handlar om studenter som läser vid humanistiska och teologiska fakulteten, där blivande lärare, historiker och samhällsdebattörer utbildas. Alltså personer som har svenska språket som sitt arbetsredskap.

Lundaprofessorn Dick Harrysson anser att universiteten i Sverige drabbats av samma betygsinflation som gymnasieskolan. I en uppmärksammad artikel skrev han att kunskapskraven drastiskt har sänkts och att han uppmanats att göra kurserna lättare. Dessutom hade några studenter anklagat honom för mobbning för att han krävt att de skulle delta aktivt i diskussioner i ämnet.

Rektor Torbjörn von Schantz svarar att man inte kan skylla låg utbildningskvalitet på studenterna. Många har lyft frågan om den försämrade kvalitén på utbildningen, men rektorn menar att det är finansieringsmodellen som är orsaken. Utbildningsanslagen har minskat med 15 miljarder kronor samtidigt som utbildningsplatserna ökat med 50 procent från 1997- 2013.

Oavsett vem som har rätt i denna diskussion är situationen bekymmersam. Det kan inte vara rimligt att universiteten ska behöva anordna stödkurser i grammatik och grundläggande kurser i svenska på gymnasienivå för att studenterna ska klara studierna. Det blir ett personligt misslyckande för studenten. Universiteten har ställts inför ett faktum att försöka korrigera tidigare misslyckanden med läs-och skrivinlärning i grundskolan och i gymnasieskolan.

Nu krävs en genomgripande diskussion bland politikerna för att rätta till problemen. Som jag tidigare skrivit räcker det inte att dela ut paddor till alla grundskoleelever. Här krävs en betydligt djupare analys hur man löser den sjunkande läs-och skrivkunskapen hos studenterna. Detta är inte ett problem som endast berör universiteten.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.