2018-03-03 06:00

2018-03-03 07:45

Kontantlöst samhälle

LEDARE

Den snabbt minskade tillgången på kontanter har bidragit till att flera politiker uttryckt farhågor över att utvecklingen gått för snabbt.

Man har sett att det drabbar grupper i samhället som redan idag har bekymmer med tillgängligheten inom olika områden. I inget annat land i världen har utvecklingen gått så snabbt mot kontantlöshet. Med förvåning har utländska turister upptäckt svårigheterna med att betala kontant.

Ingen har hittills velat ta ansvaret. Affärerna skyller på bankerna och bankerna skyller på Riksbanken. De som drabbats är framför allt äldre och personer med olika handikapp. Många med exempelvis synhandikapp kan inte knappa in koderna. Äldre vill inte heller överlämna kort och kod till den som ska utföra inköp. Detta av begripliga skäl.

Nu har kontantbristen nått Stockholms city, enligt Dagens Nyheter. Handlarna vittnar om att de har stora problem att få tag i växelpengar. Under flera år har invånare och företagare på mindre orter klagat. Kanske kan det nu bli ändring, eftersom problemen nått storstaden.

Oron är stor hos politiker från samtliga riksdagspartier och idag finns en bred politisk enighet om att problemet måste lösas.

För en tid sedan tillsattes därför en utredning med representanter för åtta riksdagspartier.

Mats Dillén, tidigare generaldirektör för Konjunkturinstitutet, är den som leder utredningen. Han säger, att man måste säkerställa att man på ett rimligt sätt ska kunna utföra sina betaltjänster oavsett var man bor i Sverige. Den parlamentariska utredningen ska också se över bankens ansvar för kontanthanteringen. Det sägs också att detta ansvar bör tydliggöras i lag. Riksbanksutredningen kommer inte att vara klar förrän i maj 2019. Men enligt Mats Dillén kan ett förslag om kontanttillgång komma tidigare.

Att utredningen brådskar är tydligt. Det kan inte vara meningen att en del hushåll och företag ska få problem med att utföra sina betaltjänster. Kontanter kommer med all sannolikhet att behövas under lång tid.

Riksbankschefen Stefan Ingves pekar på bankernas ansvar för att tillhandahålla kontanter. Han menar att det är en rimlig motprestation för den statliga insättningsgarantin. Han poängterar också att vi är på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer. Det kan bli problematiskt, särskilt i ett krisläge.

Myndigheten för Säkerhet och Beredskap gick för en tid sedan ut med att alla hushåll bör ha lite kontanter hemma. Vid störningar av dataöverföring kan det bli bekymmer att handla exempelvis livsmedel. Kontanter är då en säkerhetsåtgärd.

Det är positivt att samtliga partier har uppmärksammat problematiken och snabbt vill arbeta fram ett lagförslag. Huvudtanken måste vara att underlätta för alla att uträtta de tjänster som behövs i det dagliga livet. Samhället ska vara tillgängligt för alla.

 

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Man har sett att det drabbar grupper i samhället som redan idag har bekymmer med tillgängligheten inom olika områden. I inget annat land i världen har utvecklingen gått så snabbt mot kontantlöshet. Med förvåning har utländska turister upptäckt svårigheterna med att betala kontant.

Ingen har hittills velat ta ansvaret. Affärerna skyller på bankerna och bankerna skyller på Riksbanken. De som drabbats är framför allt äldre och personer med olika handikapp. Många med exempelvis synhandikapp kan inte knappa in koderna. Äldre vill inte heller överlämna kort och kod till den som ska utföra inköp. Detta av begripliga skäl.

Nu har kontantbristen nått Stockholms city, enligt Dagens Nyheter. Handlarna vittnar om att de har stora problem att få tag i växelpengar. Under flera år har invånare och företagare på mindre orter klagat. Kanske kan det nu bli ändring, eftersom problemen nått storstaden.

Oron är stor hos politiker från samtliga riksdagspartier och idag finns en bred politisk enighet om att problemet måste lösas.

För en tid sedan tillsattes därför en utredning med representanter för åtta riksdagspartier.

Mats Dillén, tidigare generaldirektör för Konjunkturinstitutet, är den som leder utredningen. Han säger, att man måste säkerställa att man på ett rimligt sätt ska kunna utföra sina betaltjänster oavsett var man bor i Sverige. Den parlamentariska utredningen ska också se över bankens ansvar för kontanthanteringen. Det sägs också att detta ansvar bör tydliggöras i lag. Riksbanksutredningen kommer inte att vara klar förrän i maj 2019. Men enligt Mats Dillén kan ett förslag om kontanttillgång komma tidigare.

Att utredningen brådskar är tydligt. Det kan inte vara meningen att en del hushåll och företag ska få problem med att utföra sina betaltjänster. Kontanter kommer med all sannolikhet att behövas under lång tid.

Riksbankschefen Stefan Ingves pekar på bankernas ansvar för att tillhandahålla kontanter. Han menar att det är en rimlig motprestation för den statliga insättningsgarantin. Han poängterar också att vi är på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer. Det kan bli problematiskt, särskilt i ett krisläge.

Myndigheten för Säkerhet och Beredskap gick för en tid sedan ut med att alla hushåll bör ha lite kontanter hemma. Vid störningar av dataöverföring kan det bli bekymmer att handla exempelvis livsmedel. Kontanter är då en säkerhetsåtgärd.

Det är positivt att samtliga partier har uppmärksammat problematiken och snabbt vill arbeta fram ett lagförslag. Huvudtanken måste vara att underlätta för alla att uträtta de tjänster som behövs i det dagliga livet. Samhället ska vara tillgängligt för alla.

 

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.