2018-01-13 06:00

2018-01-13 06:00

Toppklass i samhällsfrågor

LEDARE

Svenska åttondeklassare har testats i en stor internationell undersökning gällande kunskaper i demokrati- och medborgarfrågor. Testen handlar om kunskap om mänskliga rättigheter, likhet inför lagen, allmän rösträtt med mera.

Eleverna visar också ett allt större intresse för att rösta och intresset för politiska frågor ökar. Sedan den senaste mätningen för sju år sedan har eleverna förbättrat resultatet avsevärt.

Det är mycket glädjande att svenska elever toppresterar i det internationella kunskapstestet i samhällsfrågor, men det är värt att notera att skillnaderna mellan elevgrupperna är stora. Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, betonar att samhället måste jobba intensivt för att motverka negativa effekter av skolsegregation och elevers sociala arv.

Sverige har en av de största poängskillnaderna mellan tjejer och killar och en stor skillnad mellan elever med invandrarbakgrund och elever med rötter i landet. Svensk skola klarar inte att kompensera för elevernas skiftande bakgrund.

Skillnader i prestationer mellan tjejer och killar bekräftas av ett specialtest från OECD:s Pisamätning. Här påvisas att könsskillnaden är uppseendeväckande. Flickorna visade sig överlägsna även när det gäller att lösa uppgifter i grupp.

Kanske är det så att den sociala mognaden hos pojkar inträder senare och att de inte kompenseras i undervisningssituationen. Högre krav borde säkert ställas från skolans och föräldrarnas sida.

Det lyfts ofta fram att svenska elever är mera kreativa och att samarbetsförmågan är överlägsen andra länder. Det kan finnas en poäng i detta, men faktum kvarstår att exempelvis elever i Finland och Korea, som anses få en ”gammaldags katederundervisning”, är bättre på gemensamma problemlösningar.

Det finns all anledning att glädjas att svenska åttondeklassare fått fina resultat på samhälls- och demokratifrågor. Men det finns fortfarande problem i skolan att brottas med. De löses inte med ständiga ad hoc- lösningar.

Inte minst måste resultaten förbättras i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Toppklass i demokratifrågor är bra men räcker inte.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Eleverna visar också ett allt större intresse för att rösta och intresset för politiska frågor ökar. Sedan den senaste mätningen för sju år sedan har eleverna förbättrat resultatet avsevärt.

Det är mycket glädjande att svenska elever toppresterar i det internationella kunskapstestet i samhällsfrågor, men det är värt att notera att skillnaderna mellan elevgrupperna är stora. Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, betonar att samhället måste jobba intensivt för att motverka negativa effekter av skolsegregation och elevers sociala arv.

Sverige har en av de största poängskillnaderna mellan tjejer och killar och en stor skillnad mellan elever med invandrarbakgrund och elever med rötter i landet. Svensk skola klarar inte att kompensera för elevernas skiftande bakgrund.

Skillnader i prestationer mellan tjejer och killar bekräftas av ett specialtest från OECD:s Pisamätning. Här påvisas att könsskillnaden är uppseendeväckande. Flickorna visade sig överlägsna även när det gäller att lösa uppgifter i grupp.

Kanske är det så att den sociala mognaden hos pojkar inträder senare och att de inte kompenseras i undervisningssituationen. Högre krav borde säkert ställas från skolans och föräldrarnas sida.

Det lyfts ofta fram att svenska elever är mera kreativa och att samarbetsförmågan är överlägsen andra länder. Det kan finnas en poäng i detta, men faktum kvarstår att exempelvis elever i Finland och Korea, som anses få en ”gammaldags katederundervisning”, är bättre på gemensamma problemlösningar.

Det finns all anledning att glädjas att svenska åttondeklassare fått fina resultat på samhälls- och demokratifrågor. Men det finns fortfarande problem i skolan att brottas med. De löses inte med ständiga ad hoc- lösningar.

Inte minst måste resultaten förbättras i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Toppklass i demokratifrågor är bra men räcker inte.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.