2017-11-25 06:00

2017-11-25 06:00

”Gratis” läkare i mobilen

Sjukvård. Nya privata tjänster dyker ideligen upp på nätet. En av dessa tjänster är vårdcentraler som gör reklam för, vad de själva uttrycker, superbra tjänster. Det sägs också att nätbesöken är gratis för barn och ungdomar upp till 20 år.

Nu är det så att virtuella vårdcentralsbesök inte är gratis. Varje besök har kostat 1200, som förutom egenavgiften, betalas av landstinget, det vill säga skattebetalarna. I juni 2016 var utgiften för Stockholms läns landsting 67 000 kronor. I mars i år var den närmare 5 miljoner kronor. Detta enligt Dagens Nyheter. Kostnaderna har exploderat i Stockholmsområdet och de flesta som sökt vård var mellan 25 och 45 år, alltså inte de äldre som har svårt att komma till vårdcentral. Det man nu befarar är en kostnadsbomb.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tycker att digitaliseringen är bra och att den avlastar primärvården. Alla är medvetna om vårdcentralernas belastning och svårigheten att få läkartid. Däremot var nog inte heller SKL förberedda på den explosionsartade kostnadsökningen. Besöken på nätet med offentlig finansiering har ökat från noll 2016 till fler än 20 000 i månaden under hösten 2017. Därför rekommenderade SKL en sänkning av ersättningen till nätläkarna till 650 kronor per besök av SKL.

Tanken med nätdoktorerna var säkert bra och troligen trodde man att de patienter som skulle nyttja nätdoktorerna skulle vara de som hade långa avstånd till vården eller patienter med kroniska åkommor. I stället blev det storstadsföräldrar som blev de största konsumenterna.

Flera landsting såg möjligheten att avlasta primärvården och subventionerade frikostigt denna typ av vård. Samtidigt kan man nu se att primärvården förlorar ytterligare läkare till den nätbaserade, som skattefinansieras. Det innebär att resurser tas från den redan underfinansierade primärvården.

Troligen är det dags att utvärdera de privata nätbolagen utifrån hur landstingen tänker sig den framtida utvecklingen av sjukvården. Det har också kommit anmärkningar på oseriös utskrivning av antibiotika utan fysisk undersökning av patienterna.

Vårdansvaret måste utvärderas från ett etiskt perspektiv. Det är inte rimligt att nätbolagen ska utarma vårdcentralernas och den övriga vårdens redan begränsade resurser.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Nu är det så att virtuella vårdcentralsbesök inte är gratis. Varje besök har kostat 1200, som förutom egenavgiften, betalas av landstinget, det vill säga skattebetalarna. I juni 2016 var utgiften för Stockholms läns landsting 67 000 kronor. I mars i år var den närmare 5 miljoner kronor. Detta enligt Dagens Nyheter. Kostnaderna har exploderat i Stockholmsområdet och de flesta som sökt vård var mellan 25 och 45 år, alltså inte de äldre som har svårt att komma till vårdcentral. Det man nu befarar är en kostnadsbomb.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tycker att digitaliseringen är bra och att den avlastar primärvården. Alla är medvetna om vårdcentralernas belastning och svårigheten att få läkartid. Däremot var nog inte heller SKL förberedda på den explosionsartade kostnadsökningen. Besöken på nätet med offentlig finansiering har ökat från noll 2016 till fler än 20 000 i månaden under hösten 2017. Därför rekommenderade SKL en sänkning av ersättningen till nätläkarna till 650 kronor per besök av SKL.

Tanken med nätdoktorerna var säkert bra och troligen trodde man att de patienter som skulle nyttja nätdoktorerna skulle vara de som hade långa avstånd till vården eller patienter med kroniska åkommor. I stället blev det storstadsföräldrar som blev de största konsumenterna.

Flera landsting såg möjligheten att avlasta primärvården och subventionerade frikostigt denna typ av vård. Samtidigt kan man nu se att primärvården förlorar ytterligare läkare till den nätbaserade, som skattefinansieras. Det innebär att resurser tas från den redan underfinansierade primärvården.

Troligen är det dags att utvärdera de privata nätbolagen utifrån hur landstingen tänker sig den framtida utvecklingen av sjukvården. Det har också kommit anmärkningar på oseriös utskrivning av antibiotika utan fysisk undersökning av patienterna.

Vårdansvaret måste utvärderas från ett etiskt perspektiv. Det är inte rimligt att nätbolagen ska utarma vårdcentralernas och den övriga vårdens redan begränsade resurser.

Margareta Karlsson

Ledarskribent