2017-11-11 06:00

2017-11-11 06:00

Bättre sent än aldrig

LEDARE

Är vår beredskap god? Denna fråga är berättigad att ställa.

I våras fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) regeringens uppdrag att överlägga med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om vilka uppgifter som kommunerna och landstingen ska ta ansvar för. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december.

MSB anser även att kommunerna och landstingen ska skaffa beredskapsplaner för att bland annat kunna bedriva verksamhet i krig. Regeringen kommer att ge kommunerna 100 miljoner kronor per år under 2018 – 2020 för att höja beredskapen inför krig.

I årets analys om Sveriges beredskap lyfter MSB fram, att Sverige är dåligt rustad för att hantera störningar i elförsörjningen och dricksvattenförsörjningen. Endast ungefär hälften av landets kommuner har en reservplan för att försörja den egna verksamheten om det uppstår störningar.

I boken Olja för blåbär – energimakt och hållbarhet, skriver författaren Johan Landgren att Sverige varken är redo för krig, bränslebrist eller naturkatastrof. Han säger vidare att de flesta svenskar inte ens har mat, vatten eller värme för att klara sig en vecka.

Även skyddsrumsplatserna är för få. Sverige behöver bygga 50 000 nya platser till en kostnad på cirka 2 miljarder kronor. Många befintliga skyddsrum har idag brister, främst dålig ventilation. Därför kommer MSB att fördubbla kontrollerna inför nästa år. Om man tittar på Örebro län tycks Karlskoga ha tillräckligt med skyddsrumsplatser. Frågan är om hur många som vet till vilket skyddsrum de ska bege sig vid ett kristillstånd.

I sitt beredskapstal som hölls på Skansen i Stockholm den 27 augusti 1939 av Sveriges dåvarande statsminister Per Albin Hansson uttalade han de berömda orden ” Vår beredskap är god ”. Då hänvisade han bland annat till att Sveriges jordbruk var bättre rustat än någonsin att uppbära självförsörjningsgraden. Det fanns ingen anledning till oro.

Idag har självförsörjningsgraden av livsmedel sjunkit till under 50 procent. Man kan undra vem som ska försörja Sverige i en krissituation. I Finland har man en helt annan situation. Där är försörjningsgraden 85 procent. Finland har inte glömt andra världskriget och vikten av att se till att det finns livsmedel till landets invånare.

Bra att regeringen nu har tagit tag i problematiken, även om det är sent påtänkt.

Jag tror inte att någon politiker idag vågar stå upp och säga att vår beredskap är god.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

I våras fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) regeringens uppdrag att överlägga med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om vilka uppgifter som kommunerna och landstingen ska ta ansvar för. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december.

MSB anser även att kommunerna och landstingen ska skaffa beredskapsplaner för att bland annat kunna bedriva verksamhet i krig. Regeringen kommer att ge kommunerna 100 miljoner kronor per år under 2018 – 2020 för att höja beredskapen inför krig.

I årets analys om Sveriges beredskap lyfter MSB fram, att Sverige är dåligt rustad för att hantera störningar i elförsörjningen och dricksvattenförsörjningen. Endast ungefär hälften av landets kommuner har en reservplan för att försörja den egna verksamheten om det uppstår störningar.

I boken Olja för blåbär – energimakt och hållbarhet, skriver författaren Johan Landgren att Sverige varken är redo för krig, bränslebrist eller naturkatastrof. Han säger vidare att de flesta svenskar inte ens har mat, vatten eller värme för att klara sig en vecka.

Även skyddsrumsplatserna är för få. Sverige behöver bygga 50 000 nya platser till en kostnad på cirka 2 miljarder kronor. Många befintliga skyddsrum har idag brister, främst dålig ventilation. Därför kommer MSB att fördubbla kontrollerna inför nästa år. Om man tittar på Örebro län tycks Karlskoga ha tillräckligt med skyddsrumsplatser. Frågan är om hur många som vet till vilket skyddsrum de ska bege sig vid ett kristillstånd.

I sitt beredskapstal som hölls på Skansen i Stockholm den 27 augusti 1939 av Sveriges dåvarande statsminister Per Albin Hansson uttalade han de berömda orden ” Vår beredskap är god ”. Då hänvisade han bland annat till att Sveriges jordbruk var bättre rustat än någonsin att uppbära självförsörjningsgraden. Det fanns ingen anledning till oro.

Idag har självförsörjningsgraden av livsmedel sjunkit till under 50 procent. Man kan undra vem som ska försörja Sverige i en krissituation. I Finland har man en helt annan situation. Där är försörjningsgraden 85 procent. Finland har inte glömt andra världskriget och vikten av att se till att det finns livsmedel till landets invånare.

Bra att regeringen nu har tagit tag i problematiken, även om det är sent påtänkt.

Jag tror inte att någon politiker idag vågar stå upp och säga att vår beredskap är god.

Margareta Karlsson

Ledarskribent