2017-10-07 06:00

2017-10-07 06:00

Oväntat uttalande

LEDARE

Utbildning. Skolverkets nye generaldirektör, Peter Fredriksson tidigare lärare och rektor samt skolchef i flera kommuner, gjorde nyligen ett uttalande, som vållade stor uppmärksamhet.

I en av de första intervjuerna i Dagens Samhälle utvecklade han sina tankar och erfarenheter om skolan. Tankar som gjorde att både föräldrar och skolfolk knappt trodde att de läst rätt.

- Det satsas redan väldigt mycket pengar på skolan. Men en del av det som skolan gör skulle kunna göras bättre. Först när vi gjort allt vi kan med de resurser vi har är det dags att be om mer pengar, säger han.

Han utvecklar sina tankar vidare och säger att mer pengar kan förvärra skolans problem. Det kan bekräfta att skolan är offer för svåra omständigheter.

- Vi behöver föra mer diskussion om vad vi faktiskt gör med de resurser vi har. Köper vi exempelvis datorer utan att veta hur de ska användas kan det till och med försämra undervisningen. Bra undervisning innebär att läraren utövar sitt ledarskap och har en respektfull relation med sina elever och lotsar dem framåt med rätt metoder och rätt läromedel.

Säkert har Fredriksson en poäng i att man inte kan skylla den svenska skolans problem på bristande resurser, möjligen en ojämn fördelning av resurserna. Sverige satsar 7,5 procent av BNP på grundskolan. Detta är klart över OECD-snittet. En annan jämförelse är den genomsnittliga klasstorleken som är 18 elever i Sverige mot 21 inom OECD. Ett näraliggande land, Finland, får betydligt mindre resurser. Ändå presterar de finska eleverna betydligt bättre.

Fredriksson säger också att skolan ska ha höga förväntningar på eleverna och motivera dem att förstå vad som krävs av dem för att de ska kunna nå sina drömmars mål. Utan ansträngning kommer ingen elev någonvart. Allt ansvar kan inte läggas på skolan. Både elev-och föräldraansvar poängteras.

Kanske är det här nyckeln till framgång finns. Utan tvekan har skolan en viktig uppgift att fylla genom att se till att alla elever utvecklas i positiv riktning och får med sig framtidstro. Men i denna uppgift kan inte skolan stå ensam. Alla parter har sitt ansvar.

Om sedan politikerna kunde hålla fingrarna borta och inte ständigt komma med nya propåer och pålagor om skolutveckling. Det är kanske dags att lita på personalens professionalism.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

I en av de första intervjuerna i Dagens Samhälle utvecklade han sina tankar och erfarenheter om skolan. Tankar som gjorde att både föräldrar och skolfolk knappt trodde att de läst rätt.

- Det satsas redan väldigt mycket pengar på skolan. Men en del av det som skolan gör skulle kunna göras bättre. Först när vi gjort allt vi kan med de resurser vi har är det dags att be om mer pengar, säger han.

Han utvecklar sina tankar vidare och säger att mer pengar kan förvärra skolans problem. Det kan bekräfta att skolan är offer för svåra omständigheter.

- Vi behöver föra mer diskussion om vad vi faktiskt gör med de resurser vi har. Köper vi exempelvis datorer utan att veta hur de ska användas kan det till och med försämra undervisningen. Bra undervisning innebär att läraren utövar sitt ledarskap och har en respektfull relation med sina elever och lotsar dem framåt med rätt metoder och rätt läromedel.

Säkert har Fredriksson en poäng i att man inte kan skylla den svenska skolans problem på bristande resurser, möjligen en ojämn fördelning av resurserna. Sverige satsar 7,5 procent av BNP på grundskolan. Detta är klart över OECD-snittet. En annan jämförelse är den genomsnittliga klasstorleken som är 18 elever i Sverige mot 21 inom OECD. Ett näraliggande land, Finland, får betydligt mindre resurser. Ändå presterar de finska eleverna betydligt bättre.

Fredriksson säger också att skolan ska ha höga förväntningar på eleverna och motivera dem att förstå vad som krävs av dem för att de ska kunna nå sina drömmars mål. Utan ansträngning kommer ingen elev någonvart. Allt ansvar kan inte läggas på skolan. Både elev-och föräldraansvar poängteras.

Kanske är det här nyckeln till framgång finns. Utan tvekan har skolan en viktig uppgift att fylla genom att se till att alla elever utvecklas i positiv riktning och får med sig framtidstro. Men i denna uppgift kan inte skolan stå ensam. Alla parter har sitt ansvar.

Om sedan politikerna kunde hålla fingrarna borta och inte ständigt komma med nya propåer och pålagor om skolutveckling. Det är kanske dags att lita på personalens professionalism.

Margareta Karlsson

Ledarskribent