2015-10-16 06:00

2015-10-16 06:00

Moderata prövningar

LEDARE

Moderatstämma. 1914 genomfördes två val till riksdagen. I vårvalet det året nådde Moderaterna sitt hittills bästa valresultat. 37,7 procent röstade på partiet; som då gick under namnet Allmänna Valmansförbundet.

Moderaterna gick hyfsat bra - stadigt över 20 procent i riksdagsvalen fram till 1932. Sedan knackade det av. 1970 gjorde M sitt sämsta val någonsin. Endast 11, 5 procent valde en moderat valsedel. Både Centern och Folkpartiet var betydligt större. Socialdemokraterna fick över 45 procent i det riksdagsvalet. 35 år senare inledde Moderaterna ett borgerligt alliansbygge som under det följande decenniet kom att göra Fredrik Reinfeldt till en rekordstatsminister i den borgerliga sfären.

Det moderata parti vars mest aktiva medlemmar och politiker nu samlas till partistämma i Karlstad har således varit med om en del upp- och nedgångar under det senaste seklet. Frågan är vartåt M ska knalla på härifrån och framåt?

Det lite utslätade och distanserade tilltalet från åren i alliansregeringen dröjer sig ännu kvar i det moderata partiets handlingar. De mer konservativa ordning-och-reda-moderaterna vädrar dock morgonluft. Tydligast syns detta i invandringspolitiken där M alltmer driver på regeringen för att få till skärpningar och uppstramningar av ett tämligen kaosartat system.

Gräsrotsmotståndet mot den nu fallna Decemberöverenskommelsen var också tämligen omfattande inom Moderaterna. En del av den där kritiken hämtar sitt syre från de dagar då Gösta Bohman klart och tydligt deklarerade att ”allt som sossarna är för är vi emot.” Att moderata riksdagsledamöter passivt ska släppa igenom en ekonomisk politik som dikterats av Vänsterpartiet blir bara för mycket för många moderater.

Av de mätningar som DN/Ipsos presenterade i går framgår att Moderaterna framförallt tappar väljare till Sverigedemokraterna och till Centerpartiet. Vilket nog kan sägas vara ett tämligen gott moderat missnöjesindex för här och nu. Missnöje med M:s lite flummiga papperslöspolitik á la MP å ena sidan. Missnöje med det lite sosseaktiga och antiliberala förhållningssättet till klassiska blå ”frihetsreformer” å den andra sidan.

Partiledningen kommer att prövas under stämman. Fokus kommer att behöva ligga på att hålla samman partiet på ett sätt som gör att opinionssiffrorna drar åt 1914 och inte åt 1970.

Widar Andersson

Folkbladet

Moderaterna gick hyfsat bra - stadigt över 20 procent i riksdagsvalen fram till 1932. Sedan knackade det av. 1970 gjorde M sitt sämsta val någonsin. Endast 11, 5 procent valde en moderat valsedel. Både Centern och Folkpartiet var betydligt större. Socialdemokraterna fick över 45 procent i det riksdagsvalet. 35 år senare inledde Moderaterna ett borgerligt alliansbygge som under det följande decenniet kom att göra Fredrik Reinfeldt till en rekordstatsminister i den borgerliga sfären.

Det moderata parti vars mest aktiva medlemmar och politiker nu samlas till partistämma i Karlstad har således varit med om en del upp- och nedgångar under det senaste seklet. Frågan är vartåt M ska knalla på härifrån och framåt?

Det lite utslätade och distanserade tilltalet från åren i alliansregeringen dröjer sig ännu kvar i det moderata partiets handlingar. De mer konservativa ordning-och-reda-moderaterna vädrar dock morgonluft. Tydligast syns detta i invandringspolitiken där M alltmer driver på regeringen för att få till skärpningar och uppstramningar av ett tämligen kaosartat system.

Gräsrotsmotståndet mot den nu fallna Decemberöverenskommelsen var också tämligen omfattande inom Moderaterna. En del av den där kritiken hämtar sitt syre från de dagar då Gösta Bohman klart och tydligt deklarerade att ”allt som sossarna är för är vi emot.” Att moderata riksdagsledamöter passivt ska släppa igenom en ekonomisk politik som dikterats av Vänsterpartiet blir bara för mycket för många moderater.

Av de mätningar som DN/Ipsos presenterade i går framgår att Moderaterna framförallt tappar väljare till Sverigedemokraterna och till Centerpartiet. Vilket nog kan sägas vara ett tämligen gott moderat missnöjesindex för här och nu. Missnöje med M:s lite flummiga papperslöspolitik á la MP å ena sidan. Missnöje med det lite sosseaktiga och antiliberala förhållningssättet till klassiska blå ”frihetsreformer” å den andra sidan.

Partiledningen kommer att prövas under stämman. Fokus kommer att behöva ligga på att hålla samman partiet på ett sätt som gör att opinionssiffrorna drar åt 1914 och inte åt 1970.

Widar Andersson

Folkbladet