2015-08-01 06:00

2015-08-01 06:00

Digital klasskillnad?

KURIREN-LEDARE

I en krönika i tidningen Ny Teknik, skrev redaktören Sverker Brundin, att han närmast fick en chock, när han upptäckte att det utvecklats en digital klyfta i samhället.

Eftersom han själv nästan uteslutande rörde sig i nätaktiva kretsar, var det naturligt för honom att bjuda in till sin dotters 7- års kalas via föräldrarnas e -postadress. Det var då han upptäckte att alla inte hade någon e -postadress. Några hade inte ens ett mobilnummer.

Rapporten Svenskarna och internet visade att användandet av internet ökar i Sverige. Tidigare har man påtalat att det främst var äldre, handikappade samt personer som inte behärskade det svenska språket, som inte hängde med i den digitala utvecklingen.

Nu visar en doktorsavhandling av forskaren Martin Danielsson, vid Högskolan i Halmstad, att det är fler grupper som riskerar att halka efter. Han menar att vi har en ung ojämlik digital generation. Trots att unga svenskar i dag i princip har samma informationstillgång och samma möjligheter, ser han att de är olika benägna att ta tillvara dessa möjligheter, beroende på klassbakgrund. Förr fanns definitioner som överklass, medelklass och arbetarklass. Martin Danielsson definierar de nya begreppen de kulturellt kapitalstarka ( högutbildade), de uppåtsträvande (erfarenhet av högre utbildning) och de kulturellt kapitalsvaga (ingen erfarenhet av högre utbildning). De senare ägnar sig huvudsakligen åt datorspel och har ett intresse för själva tekniken, medan övriga i högre utsträckning använder tekniken som ett hjälpmedel.

Nu ska sägas att doktorsavhandlingen handlade om killars datoranvändning. Hur det ser ut bland tjejerna har jag inte sett någon undersökning om. Resultatet i doktorsavhandlingen styrker tidigare forskning att det finns klasskillnader i ungdomars internetanvändande.

Jag har i flera ledare tagit upp att det är ett demokratiproblem att en del företrädare för Karlskoga kommun envisas med att endast informera via nätet om vad som händer i kommunen. Under mycket lång tid kommer övriga informationskanaler, till exempel lokaltidningarna ha stor betydelse för informationsspridning. Man ska inte negligera att lokaltidningarna når 10 000 hushåll i Karlskoga och Degerfors.

Sverker Brundin skrev i ovan nämnda krönika att om vi i den digitala världen förutsätter att kunder och medborgare ska använda digitala tjänster - allt från att betala sina räkningar till att skaffa information om omvärlden - då riskerar vi att förstärka högst verkliga sociala och kulturella skillnader.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Eftersom han själv nästan uteslutande rörde sig i nätaktiva kretsar, var det naturligt för honom att bjuda in till sin dotters 7- års kalas via föräldrarnas e -postadress. Det var då han upptäckte att alla inte hade någon e -postadress. Några hade inte ens ett mobilnummer.

Rapporten Svenskarna och internet visade att användandet av internet ökar i Sverige. Tidigare har man påtalat att det främst var äldre, handikappade samt personer som inte behärskade det svenska språket, som inte hängde med i den digitala utvecklingen.

Nu visar en doktorsavhandling av forskaren Martin Danielsson, vid Högskolan i Halmstad, att det är fler grupper som riskerar att halka efter. Han menar att vi har en ung ojämlik digital generation. Trots att unga svenskar i dag i princip har samma informationstillgång och samma möjligheter, ser han att de är olika benägna att ta tillvara dessa möjligheter, beroende på klassbakgrund. Förr fanns definitioner som överklass, medelklass och arbetarklass. Martin Danielsson definierar de nya begreppen de kulturellt kapitalstarka ( högutbildade), de uppåtsträvande (erfarenhet av högre utbildning) och de kulturellt kapitalsvaga (ingen erfarenhet av högre utbildning). De senare ägnar sig huvudsakligen åt datorspel och har ett intresse för själva tekniken, medan övriga i högre utsträckning använder tekniken som ett hjälpmedel.

Nu ska sägas att doktorsavhandlingen handlade om killars datoranvändning. Hur det ser ut bland tjejerna har jag inte sett någon undersökning om. Resultatet i doktorsavhandlingen styrker tidigare forskning att det finns klasskillnader i ungdomars internetanvändande.

Jag har i flera ledare tagit upp att det är ett demokratiproblem att en del företrädare för Karlskoga kommun envisas med att endast informera via nätet om vad som händer i kommunen. Under mycket lång tid kommer övriga informationskanaler, till exempel lokaltidningarna ha stor betydelse för informationsspridning. Man ska inte negligera att lokaltidningarna når 10 000 hushåll i Karlskoga och Degerfors.

Sverker Brundin skrev i ovan nämnda krönika att om vi i den digitala världen förutsätter att kunder och medborgare ska använda digitala tjänster - allt från att betala sina räkningar till att skaffa information om omvärlden - då riskerar vi att förstärka högst verkliga sociala och kulturella skillnader.

Margareta Karlsson

Ledarskribent