2015-06-03 06:00

2015-06-03 06:00

Grön makt sätts under press

Nästa helg blir det att ta sig till Örebro. I den gamla kex- och skostaden vid Svartån håller nämligen Miljöpartiet sin första och därmed historiska kongress som ett regeringsparti. Det vill en inte missa. Ska bli väldigt intressant och lärorikt att se hur partiets ledning och mest aktiva medlemmar hanterar maktpositionen när de möts i en kongressmiljö som traditionellt präglas av högtflygande visioner och lätt udda meningsyttringar.

Det har varit tuffa månader för miljöpartiets regeringspionjärer. Besvärligast har nog den vice statsministern Åsa Romson haft det. Vilket inte är så konstigt. Romson är ingen politiker och hon verkar heller inte gilla politik något vidare. Platsen som toppfigur i regeringen är kort sagt inte den mest naturliga för henne. Hon fick tidigt känna på hur det är att dunkas ut på förstasidor och löp som en avslöjad dubbelmoralist. Det var nånting med bottenfärgen på familjens båt som enligt Expressen inte var riktigt politiskt korrekt.

Åsa Romsons politiska tillvaro har inte underlättats av att regeringschefen Stefan Löfven själv är nybörjare ut i fingerspetsarna. Romson har dessutom på eget bevåg försatt sig själv, partiet och regeringen i konstiga situationer med sina uttalanden om bland annat kärnkraft och Förbifart Stockholm.

Det andra språkröret Gustav Fridolin är raka motsatsen till Åsa Romson. Fridolin är urtypen för vad vi förr i tiden kallade för en ”broiler”. Redan strax över moppeåldern stack han ut som en lillgammal grön mutation av den unge Carl Bildt.

Jag tror att det nu snart avslutade första regeringsåret har varit mycket nyttigt och utvecklande för Gustav Fridolin. Han har fått känna på motgångar och kritisk granskning; inte minst för barnsliga uttalanden om hur snabbt skolan ska ”fixas” och för ett Kalle Anka tal till ”Sveriges lärare” på Youtube.

Miljöpartiets kongress har temat ”Nu bygger vi Sverige”. Vilket väl inte är helt lyckat. Temat fäster nämligen uppmärksamheten på Sveriges mest utskällde och stundtals helt frånvarande statsråd; bostadsminister Mehmet Kaplan. Bostadsminister är i sig ett låtsasuppdrag nuförtiden. Särskilt för en miljöpartist av Kaplans kaliber. Det byggs i och för sig som aldrig förr. Regeringens enda (men viktiga) bidrag till byggboomen är dock att inget görs som kan hota den ekonomiska tillväxten. Vilket väl just är vad Mehmet Kaplan helst skulle vilja göra. Störa tillväxten alltså.

Widar Andersson

Folkbladet

Nästa helg blir det att ta sig till Örebro. I den gamla kex- och skostaden vid Svartån håller nämligen Miljöpartiet sin första och därmed historiska kongress som ett regeringsparti. Det vill en inte missa. Ska bli väldigt intressant och lärorikt att se hur partiets ledning och mest aktiva medlemmar hanterar maktpositionen när de möts i en kongressmiljö som traditionellt präglas av högtflygande visioner och lätt udda meningsyttringar.

Det har varit tuffa månader för miljöpartiets regeringspionjärer. Besvärligast har nog den vice statsministern Åsa Romson haft det. Vilket inte är så konstigt. Romson är ingen politiker och hon verkar heller inte gilla politik något vidare. Platsen som toppfigur i regeringen är kort sagt inte den mest naturliga för henne. Hon fick tidigt känna på hur det är att dunkas ut på förstasidor och löp som en avslöjad dubbelmoralist. Det var nånting med bottenfärgen på familjens båt som enligt Expressen inte var riktigt politiskt korrekt.

Åsa Romsons politiska tillvaro har inte underlättats av att regeringschefen Stefan Löfven själv är nybörjare ut i fingerspetsarna. Romson har dessutom på eget bevåg försatt sig själv, partiet och regeringen i konstiga situationer med sina uttalanden om bland annat kärnkraft och Förbifart Stockholm.

Det andra språkröret Gustav Fridolin är raka motsatsen till Åsa Romson. Fridolin är urtypen för vad vi förr i tiden kallade för en ”broiler”. Redan strax över moppeåldern stack han ut som en lillgammal grön mutation av den unge Carl Bildt.

Jag tror att det nu snart avslutade första regeringsåret har varit mycket nyttigt och utvecklande för Gustav Fridolin. Han har fått känna på motgångar och kritisk granskning; inte minst för barnsliga uttalanden om hur snabbt skolan ska ”fixas” och för ett Kalle Anka tal till ”Sveriges lärare” på Youtube.

Miljöpartiets kongress har temat ”Nu bygger vi Sverige”. Vilket väl inte är helt lyckat. Temat fäster nämligen uppmärksamheten på Sveriges mest utskällde och stundtals helt frånvarande statsråd; bostadsminister Mehmet Kaplan. Bostadsminister är i sig ett låtsasuppdrag nuförtiden. Särskilt för en miljöpartist av Kaplans kaliber. Det byggs i och för sig som aldrig förr. Regeringens enda (men viktiga) bidrag till byggboomen är dock att inget görs som kan hota den ekonomiska tillväxten. Vilket väl just är vad Mehmet Kaplan helst skulle vilja göra. Störa tillväxten alltså.

Widar Andersson

Folkbladet