2015-05-08 06:00

2015-05-08 06:00

Riksskolchef Anna Ekström

LEDARE

Möjligen och kanske eller i vart fall förhoppningsvis så går debatten om den svenska skolan nu in i en mer konstruktiv fas.

Den av regeringen tillsatta Skolkommissionen fick nyligen samarbetsorganisationen OECD:s slutrapport om skolan på sitt bord. Slutrapporten innehöll inga stora nyheter. De tunga delarna i kritiken upprepades och förtydligades däremot än mer.

Det var ett bra grepp att låta en grupp utrikes skolforskare ge sitt omdöme om Sverige. Rådet från OECD är tydligt och utmejslat. Kort sagt behöver skolan en professionellt styrande struktur för att alla skolor ska vara bra skolor. Skolkommissionens ordförande är generaldirektören på Skolverket Anna Ekström. Hon har ett tufft uppdrag. Men finns det någon som kan klara uppgiften så är det just Anna Ekström.

En central del av hennes och kommissionens uppdrag är att komma med förslag som så långt det går fredar skolan från partipolitiken och intresseorganisationerna.

Timmarna efter det att OECD-rapporten släpptes tidigare i veckan var smått pinsamma att genomleva. Mejlboxen bågnade av pressmeddelanden från partier och organisationer som alla försökte spinna nyheter på temat: ”Vad var det vi sa? OECD ger oss rätt!”

Det pinsamma med detta beteende är att det avslöjar noll krismedvetande, noll respekt för OECD:s arbete och slutrapport och noll respekt för skolan som något annat än en scen för - oftast svartmålande - politik och propaganda.

Sveriges alla skolor och lärare skulle behöva något slags motsvarighet till den fria och oberoende Riksbanken som föddes i samband med vårt inträde i EU. Med den nya Riksbanken sattes stopp för ett par decennier av inflations- och devalveringspolitik som kört Sverige i botten och som orsakade en stor ekonomisk- och arbetslöshetskris under 1990-talet.

Nu är läget ett helt annat i ekonomin. Utrymmet för politiska manipulationer är mycket begränsat. Riksbanken är ett skydd för sund ekonomi.

Skolan behöver ett liknande skydd. En Riksskola med en oberoende direktion som har uppdraget att ansvara för kunskapspolitiken med målet att upprätthålla ett fast kunskapsvärde i Sveriges alla skolor.

Anna Ekströms skolkommission har nu chansen att visa att de tänker nytt; att de har förmågan att samla ihop det gångna kvartsseklets erfarenheter för att tillsammans med hörnpelarna i OECD-rapporten och andra professionella inspel lägga grunden för nästa fas i svensk skolas utveckling.


Widar Andersson

Folkbladet

Den av regeringen tillsatta Skolkommissionen fick nyligen samarbetsorganisationen OECD:s slutrapport om skolan på sitt bord. Slutrapporten innehöll inga stora nyheter. De tunga delarna i kritiken upprepades och förtydligades däremot än mer.

Det var ett bra grepp att låta en grupp utrikes skolforskare ge sitt omdöme om Sverige. Rådet från OECD är tydligt och utmejslat. Kort sagt behöver skolan en professionellt styrande struktur för att alla skolor ska vara bra skolor. Skolkommissionens ordförande är generaldirektören på Skolverket Anna Ekström. Hon har ett tufft uppdrag. Men finns det någon som kan klara uppgiften så är det just Anna Ekström.

En central del av hennes och kommissionens uppdrag är att komma med förslag som så långt det går fredar skolan från partipolitiken och intresseorganisationerna.

Timmarna efter det att OECD-rapporten släpptes tidigare i veckan var smått pinsamma att genomleva. Mejlboxen bågnade av pressmeddelanden från partier och organisationer som alla försökte spinna nyheter på temat: ”Vad var det vi sa? OECD ger oss rätt!”

Det pinsamma med detta beteende är att det avslöjar noll krismedvetande, noll respekt för OECD:s arbete och slutrapport och noll respekt för skolan som något annat än en scen för - oftast svartmålande - politik och propaganda.

Sveriges alla skolor och lärare skulle behöva något slags motsvarighet till den fria och oberoende Riksbanken som föddes i samband med vårt inträde i EU. Med den nya Riksbanken sattes stopp för ett par decennier av inflations- och devalveringspolitik som kört Sverige i botten och som orsakade en stor ekonomisk- och arbetslöshetskris under 1990-talet.

Nu är läget ett helt annat i ekonomin. Utrymmet för politiska manipulationer är mycket begränsat. Riksbanken är ett skydd för sund ekonomi.

Skolan behöver ett liknande skydd. En Riksskola med en oberoende direktion som har uppdraget att ansvara för kunskapspolitiken med målet att upprätthålla ett fast kunskapsvärde i Sveriges alla skolor.

Anna Ekströms skolkommission har nu chansen att visa att de tänker nytt; att de har förmågan att samla ihop det gångna kvartsseklets erfarenheter för att tillsammans med hörnpelarna i OECD-rapporten och andra professionella inspel lägga grunden för nästa fas i svensk skolas utveckling.


Widar Andersson

Folkbladet