2015-03-20 06:00

2015-03-20 06:00

Barnens rätt till resurser

Granskning. Revisionsfirman Deloitte, har på uppdrag av kommunrevisorerna, bland annat granskat barn- och utbildningsnämndens arbete i Karlskoga.

När det gäller elever som behöver särskilt stöd rekommenderas följande; stöd i ett tidigt skede, säkerställande att alla elever får likvärdiga förutsättningar, behov av psykologresurser samt att samarbetet med socialtjänsten bör utvecklas.

På detta svarar barn- och utbildningsnämnden antingen, att man redan gör det som föreslås eller inte har resurser att genomföra förslagen. Endast förslaget om att förbättra samarbetet med socialtjänsten om individuellt stöd faller i god jord, förutsatt att föräldrarna godkänner detta.

Politikerna svarar också att resurserna ska fördelas bättre. Här tittar man på antalet utlandsfödda barn samt högsta utbildningsnivån på föräldrarna.

Det är bra att politikerna gör ett försök att få till en rättvisare fördelning mellan skolorna. Samtidigt är ovanstående parametrar trubbiga instrument. Det är oerhört viktigt att titta på hur verkligheten ser ut. Hur ser till exempel läsfärdigheten ut och hur klarar eleverna målen i olika ämnen? Detta borde vara det viktigaste i bedömningen om vilka resurser som ska tilldelas varje skola.

Enligt konsultfirman Ernst & Young, som studerat fördelning av resurser till grundskolan i de 50 största kommunerna, ser man stora brister. Resurserna fördelas inte efter resultat. Därför missgynnas elever med särskilda behov när pengarna fördelas. Politikerna tror att man kan gå på statistiska beräkningar, exempelvis högsta utbildningsnivå bland föräldrarna och liknande kriterier. Slutsatsen blir att skolan blir onödigt dyr och dålig.

Att ta med måluppfyllelsen för varje elev borde vara enkelt för politikerna i bun. Resultaten finns på varje skola och en sammanställning för varje skola kommer att ge en bra kompletterande bild av vart resurserna ska styras.

Slutligen ska sägas att det är synnerligen viktigt att verksamheterna i kommunen granskas. Kommunrevisionen gör här en bra insats för att kommuninvånarna ska få veta hur verksamheterna fungerar.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

När det gäller elever som behöver särskilt stöd rekommenderas följande; stöd i ett tidigt skede, säkerställande att alla elever får likvärdiga förutsättningar, behov av psykologresurser samt att samarbetet med socialtjänsten bör utvecklas.

På detta svarar barn- och utbildningsnämnden antingen, att man redan gör det som föreslås eller inte har resurser att genomföra förslagen. Endast förslaget om att förbättra samarbetet med socialtjänsten om individuellt stöd faller i god jord, förutsatt att föräldrarna godkänner detta.

Politikerna svarar också att resurserna ska fördelas bättre. Här tittar man på antalet utlandsfödda barn samt högsta utbildningsnivån på föräldrarna.

Det är bra att politikerna gör ett försök att få till en rättvisare fördelning mellan skolorna. Samtidigt är ovanstående parametrar trubbiga instrument. Det är oerhört viktigt att titta på hur verkligheten ser ut. Hur ser till exempel läsfärdigheten ut och hur klarar eleverna målen i olika ämnen? Detta borde vara det viktigaste i bedömningen om vilka resurser som ska tilldelas varje skola.

Enligt konsultfirman Ernst & Young, som studerat fördelning av resurser till grundskolan i de 50 största kommunerna, ser man stora brister. Resurserna fördelas inte efter resultat. Därför missgynnas elever med särskilda behov när pengarna fördelas. Politikerna tror att man kan gå på statistiska beräkningar, exempelvis högsta utbildningsnivå bland föräldrarna och liknande kriterier. Slutsatsen blir att skolan blir onödigt dyr och dålig.

Att ta med måluppfyllelsen för varje elev borde vara enkelt för politikerna i bun. Resultaten finns på varje skola och en sammanställning för varje skola kommer att ge en bra kompletterande bild av vart resurserna ska styras.

Slutligen ska sägas att det är synnerligen viktigt att verksamheterna i kommunen granskas. Kommunrevisionen gör här en bra insats för att kommuninvånarna ska få veta hur verksamheterna fungerar.

Margareta Karlsson

Ledarskribent