2015-02-25 06:00

2015-02-25 06:00

Ebba Gröns förstånd

LEDARE

Moderaternas skuggfinansminister Ulf Kristersson sade sig inte ha något emot ”samtalsklubbar” när TT bad om hans kommentarer till statsminister Löfvens Innovationsråd som hade sitt första möte i går eftermiddag.Särskilt imponerad var inte Kristersson. Han tyckte sig ana ett ”gammalt korporativt drag över det hela, att man sätter sig ner och gör upp mellan politiken och näringslivet. (--) Det som Ebba Grön förstod så väl”, sa Ulf Kristersson och syftade på bandet Ebba Gröns version av Blå Tågets ”Staten och kapitalet”.

Skuggfinansministern har givetvis en poäng. Stefan Löfvens främsta ingångsvärde i politiken är just att fösa ihop storindustrin, de viktigaste fackföreningarna, entreprenörerna, forskarna och politikerna för att ta ansvar för det gemensamma intresset Sverige. Stefan Löfven uttrycker saken med egna ord i Dagens Industri: ”Sverige är litet, vilket har sina nackdelar, men när vi samarbetar kan vi vända det till en fördel. Då får vi kortare beslutsvägar, bättre förankring och kan snabbare anpassa oss till nya förutsättningar och ligga steget före.”

Samverkan mellan staten och kapitalet är något av ett adelsmärke för socialdemokratin. Den svenska modellens och rekordårens snabba och stora framsteg för industri, frihandel och välfärd byggde just på en rationell samverkan mellan staten och kapitalet. Den som tror att Stefan Löfven och de 14 övriga ledamöterna i Innovationsrådet inte har fattat och förstått att Sverige i grunden har förändrats sedan 1960-talet; den ägnar sig åt grav underskattning. Vi lever idag i en öppen och global ekonomi där digitaliseringen av allt och alla är i full färd med att rita om de ekonomiska kartorna och sanningarna från förr.

Vilket emellertid inte alls betyder att det skulle vara lönlöst och nostalgidrivet att samla ett gäng bra folk i ett rum på Harpsund och diskutera tillväxt, produktivitet och företagande. I den på flera sätt knepiga parlamentariska situation som Stefan Löfven har att leva med kan Innovationsrådet ses såväl som möjlig skyddsmur som murbräcka för statsministern. Och Ulf Kristersson bör nog inte luta sig alltför mycket på Ebba Gröns epistlar. ”Staten och kapitalet” är en höjdarlåt; visst är det så. I grunden är det dock en melodi som signalerar utanförskap till och oförstånd om hur den riktiga politiken fungerar.

Widar Andersson

Folkbladet

Moderaternas skuggfinansminister Ulf Kristersson sade sig inte ha något emot ”samtalsklubbar” när TT bad om hans kommentarer till statsminister Löfvens Innovationsråd som hade sitt första möte i går eftermiddag.Särskilt imponerad var inte Kristersson. Han tyckte sig ana ett ”gammalt korporativt drag över det hela, att man sätter sig ner och gör upp mellan politiken och näringslivet. (--) Det som Ebba Grön förstod så väl”, sa Ulf Kristersson och syftade på bandet Ebba Gröns version av Blå Tågets ”Staten och kapitalet”.

Skuggfinansministern har givetvis en poäng. Stefan Löfvens främsta ingångsvärde i politiken är just att fösa ihop storindustrin, de viktigaste fackföreningarna, entreprenörerna, forskarna och politikerna för att ta ansvar för det gemensamma intresset Sverige. Stefan Löfven uttrycker saken med egna ord i Dagens Industri: ”Sverige är litet, vilket har sina nackdelar, men när vi samarbetar kan vi vända det till en fördel. Då får vi kortare beslutsvägar, bättre förankring och kan snabbare anpassa oss till nya förutsättningar och ligga steget före.”

Samverkan mellan staten och kapitalet är något av ett adelsmärke för socialdemokratin. Den svenska modellens och rekordårens snabba och stora framsteg för industri, frihandel och välfärd byggde just på en rationell samverkan mellan staten och kapitalet. Den som tror att Stefan Löfven och de 14 övriga ledamöterna i Innovationsrådet inte har fattat och förstått att Sverige i grunden har förändrats sedan 1960-talet; den ägnar sig åt grav underskattning. Vi lever idag i en öppen och global ekonomi där digitaliseringen av allt och alla är i full färd med att rita om de ekonomiska kartorna och sanningarna från förr.

Vilket emellertid inte alls betyder att det skulle vara lönlöst och nostalgidrivet att samla ett gäng bra folk i ett rum på Harpsund och diskutera tillväxt, produktivitet och företagande. I den på flera sätt knepiga parlamentariska situation som Stefan Löfven har att leva med kan Innovationsrådet ses såväl som möjlig skyddsmur som murbräcka för statsministern. Och Ulf Kristersson bör nog inte luta sig alltför mycket på Ebba Gröns epistlar. ”Staten och kapitalet” är en höjdarlåt; visst är det så. I grunden är det dock en melodi som signalerar utanförskap till och oförstånd om hur den riktiga politiken fungerar.

Widar Andersson

Folkbladet