2015-02-07 06:00

2015-02-07 06:00

Lågprioriterade fritidshem

LEDARE

Under de senaste femton åren har fritidshemmen varit lågt prioriterade i Sverige. Man kan med rätta säga att verksamheten varit utomordentligt styvmoderligt behandlad.

Antalet barn i grupperna har ökat från ett rikssnitt på 15 barn till 35 barn per grupp idag. Personaltätheten har dessutom minskat.

Skolverkets granskningar i några kommuner visar, att det inte går att fullfölja fritidshemmens uppdrag att stödja och stimulera barnens utveckling och lärande samt att ge barnen en meningsfull fritid.

Detta på grund av alltför stora grupper och alltför lite personal.

Ovanstående uttalande från Skolverket kan jag skriva under på genom besök på några fritidshem samt uttalande från personal.

Det borde stå klart att det är omöjligt att stimulera barn i så stora grupper. Lokalerna är inte alltid anpassade till grupper på 30-35 barn.

Jag har upplevt stökighet, högljuddhet och bråk. Barn som sitter med hörselkåpor för att få lite lugn och ro. Små utrymmen för kläder som säkert inneburit upprepade angrepp av huvudlöss, vilket föräldrarna uppmanas ta itu med.

Jag är ganska säker på att det är barn som är i särskilt behov av stöd som far mest illa. Samtidigt tror jag att inget barn mår bra i en stökig miljö. Flera pedagoger vittnar om att barnen blir stressade och till slut bara springer runt.

Häromdagen aviserade regeringen att Skolverket skulle få i uppdrag att ge fritidshemmen ett eget avsnitt i läroplanen. Bakgrunden sägs vara att fritidshemmen varit en lågprioriterad del av skolan samt att elever i fritidshem får allt sämre tillgång till personal.

Dessutom har personalens utbildningsnivå sjunkit. Samtliga dessa faktorer bidrar till att det blir allt svårare att rekrytera personal till fritidshemmen.

I regeringens budget för i år har två miljarder kronor avsatts för att förstärka lågstadiet. Förhoppningsvis avsätts också pengar till fritidshemmen. Det räcker inte med ett förtydligande i läroplanen om rollfördelning mellan ledning och personal.

Personalen måste få förutsättningar att kunna utföra ett bra jobb.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Antalet barn i grupperna har ökat från ett rikssnitt på 15 barn till 35 barn per grupp idag. Personaltätheten har dessutom minskat.

Skolverkets granskningar i några kommuner visar, att det inte går att fullfölja fritidshemmens uppdrag att stödja och stimulera barnens utveckling och lärande samt att ge barnen en meningsfull fritid.

Detta på grund av alltför stora grupper och alltför lite personal.

Ovanstående uttalande från Skolverket kan jag skriva under på genom besök på några fritidshem samt uttalande från personal.

Det borde stå klart att det är omöjligt att stimulera barn i så stora grupper. Lokalerna är inte alltid anpassade till grupper på 30-35 barn.

Jag har upplevt stökighet, högljuddhet och bråk. Barn som sitter med hörselkåpor för att få lite lugn och ro. Små utrymmen för kläder som säkert inneburit upprepade angrepp av huvudlöss, vilket föräldrarna uppmanas ta itu med.

Jag är ganska säker på att det är barn som är i särskilt behov av stöd som far mest illa. Samtidigt tror jag att inget barn mår bra i en stökig miljö. Flera pedagoger vittnar om att barnen blir stressade och till slut bara springer runt.

Häromdagen aviserade regeringen att Skolverket skulle få i uppdrag att ge fritidshemmen ett eget avsnitt i läroplanen. Bakgrunden sägs vara att fritidshemmen varit en lågprioriterad del av skolan samt att elever i fritidshem får allt sämre tillgång till personal.

Dessutom har personalens utbildningsnivå sjunkit. Samtliga dessa faktorer bidrar till att det blir allt svårare att rekrytera personal till fritidshemmen.

I regeringens budget för i år har två miljarder kronor avsatts för att förstärka lågstadiet. Förhoppningsvis avsätts också pengar till fritidshemmen. Det räcker inte med ett förtydligande i läroplanen om rollfördelning mellan ledning och personal.

Personalen måste få förutsättningar att kunna utföra ett bra jobb.

Margareta Karlsson

Ledarskribent