2015-01-22 06:00

2015-01-22 06:00

Skola för invandring

Det finns två sanna men helt olika berättelser om svensk grundskola och invandringen.

Den ena är positiv. 12 procent av de dryga 97 000 elever som gick i årskurs nio under läsåret 2013/14 var födda utomlands. De av dessa elever som invandrat till Sverige före ordinarie skolstart har efter nio år i svensk skola nått ungefär samma grader av behörighet till gymnasiet som vad svenskfödda elever har. Grundskolan lyckas således kompensera för de problem som det kan innebära att komma från ett helt främmande land som barn till inte så sällan lågutbildade föräldrar med i vart fall till en början mycket svag anknytning till det svenska samhället. Självfallet finns det alltid mycket som kan bli bättre. I det stora hela är dock grundskolans insatser för integrationen minst godkända i dessa sammanhang.

När det kommer till de två tredjedelar av de utlandsfödda eleverna som invandrat till Sverige efter ordinarie skolstartsålder framträder emellertid en helt annan och mycket negativ berättelse om grundskolan och invandringen. Skolverkets statistik går inte att tolka på något annat sätt än som ett stort misslyckande. För gruppen som helhet når endast lite drygt hälften behörighet till grundskolan. För den tredjedel av de utlandsfödda eleverna i årskurs nio som invandrat de sista fyra åren är resultaten knappt mätbara.

Utfallet för 2014 och Migrationsverkets prognoser för de kommande åren talar entydigt för att det migrationspolitiska trycket på grundskolan kommer att öka. Andelen elever som börjar skolan efter ordinarie skolstartsålder blir allt större. Elever med riktigt lågutbildade föräldrar blir allt fler. Kontinuiteten i utbildningsmiljön försämras i många skolor. Lärarna kommer inte att mäkta med att hålla uppe kvaliteten. Grundskolans resultat kommer att försämras påtagligt i internationella undersökningar.

De flesta rikspolitiker väljer ännu att förneka invandringens påverkan på skolresultaten. Vilket är otillständigt agerat mot alla skolbarn i Sverige alldeles oavsett var de är födda. För att samhället ska nyttiggöras av invandringen krävs en ny skolform som styrs av färdigheter istället för av elevens ålder. PM Nilsson på DI:s ledarsida kallar det för ”introduktionsskola där eleverna lär sig matematik och engelska med sitt modersmål som grund och lär sig svenska ungefär som svenska elever lär sig engelska.”

Jag är övertygad om att något i den riktningen behöver göras. Då kan grundskolan steg för steg skapa än mer kvalitet i sitt långsiktiga uppdrag. Då kan invandrade elever snabbt och effektivt kvalificera sig för ordinära grundskolestudier. Då kan Sverige bli ett land där inte invandringen blir som den blir.

Widar Andersson

Folkbladet

Den ena är positiv. 12 procent av de dryga 97 000 elever som gick i årskurs nio under läsåret 2013/14 var födda utomlands. De av dessa elever som invandrat till Sverige före ordinarie skolstart har efter nio år i svensk skola nått ungefär samma grader av behörighet till gymnasiet som vad svenskfödda elever har. Grundskolan lyckas således kompensera för de problem som det kan innebära att komma från ett helt främmande land som barn till inte så sällan lågutbildade föräldrar med i vart fall till en början mycket svag anknytning till det svenska samhället. Självfallet finns det alltid mycket som kan bli bättre. I det stora hela är dock grundskolans insatser för integrationen minst godkända i dessa sammanhang.

När det kommer till de två tredjedelar av de utlandsfödda eleverna som invandrat till Sverige efter ordinarie skolstartsålder framträder emellertid en helt annan och mycket negativ berättelse om grundskolan och invandringen. Skolverkets statistik går inte att tolka på något annat sätt än som ett stort misslyckande. För gruppen som helhet når endast lite drygt hälften behörighet till grundskolan. För den tredjedel av de utlandsfödda eleverna i årskurs nio som invandrat de sista fyra åren är resultaten knappt mätbara.

Utfallet för 2014 och Migrationsverkets prognoser för de kommande åren talar entydigt för att det migrationspolitiska trycket på grundskolan kommer att öka. Andelen elever som börjar skolan efter ordinarie skolstartsålder blir allt större. Elever med riktigt lågutbildade föräldrar blir allt fler. Kontinuiteten i utbildningsmiljön försämras i många skolor. Lärarna kommer inte att mäkta med att hålla uppe kvaliteten. Grundskolans resultat kommer att försämras påtagligt i internationella undersökningar.

De flesta rikspolitiker väljer ännu att förneka invandringens påverkan på skolresultaten. Vilket är otillständigt agerat mot alla skolbarn i Sverige alldeles oavsett var de är födda. För att samhället ska nyttiggöras av invandringen krävs en ny skolform som styrs av färdigheter istället för av elevens ålder. PM Nilsson på DI:s ledarsida kallar det för ”introduktionsskola där eleverna lär sig matematik och engelska med sitt modersmål som grund och lär sig svenska ungefär som svenska elever lär sig engelska.”

Jag är övertygad om att något i den riktningen behöver göras. Då kan grundskolan steg för steg skapa än mer kvalitet i sitt långsiktiga uppdrag. Då kan invandrade elever snabbt och effektivt kvalificera sig för ordinära grundskolestudier. Då kan Sverige bli ett land där inte invandringen blir som den blir.

Widar Andersson

Folkbladet