2015-01-09 06:00

2015-01-20 22:46

Stå uppför frihet

KURIREN-LEDARE

Nytt år med nya utmaningar, nya lagar och regler. Knappt har vi hunnit ringa in och fira det nya året förrän vi påminns om det oroliga läget vi befinner oss i. Inte bara här i Sverige. Där en del vill skapa kaos och oro för att få sin vilja genomförd även om det är på ett rent odemokratiskt sätt. Kritik som leder till provokation vilket övergår till hot som skapar rädsla KOMMER att leda till förtryck. För inte har historien fel?! Och inte kan vi ändra på historien fast några vill det för att kunna dölja sitt förflutna som dock gör sig påmint! Vi ska och måste lära oss av historien även om den kan vara mörk och vidrigt. Det har alltid fötts goda saker ur den trots allt. Men vi måste vara på vår vakt. När valresultat och vansinnesdåd mot det öppna samhället och fria ordet närmar sig vår egen ytterdörr, våra familjer, släkter och bekanta måste vi börja reagera och agera. Vi lever i ett fantastiskt och demokratiskt land! Vi har rösträtt! Vi har en stor yttrandefrihet! Genom dessa i våra ögon självklarheter har vi tillsammans kunnat skapa lagar och regler vi ska följa för att inte förtrycka, förfölja eller diskriminera varandra på grund av, tro, kön, sexuell läggning, nationellt eller etniskt ursprung. Höstens valresultat och debatterna i dag och sedan många år tillbaka har visat att mycket gått snett här och att vi börjar släppa greppet om det som håller i hop samhället. Vad detta beror på är ju vad konflikten faktiskt handlar om. Många av oss ser mellan fingrarna när rena lagbrott begås på internet, i media eller runt fikabordet på arbetsplatsen.

Allt för ofta går ”hen” över gränsen.

Det är vanligt att en rubrik, länk eller bild bygd på det jag nämnt sprids lavinartat av privatpersoner, där innehållet och fakta ofta saknar förankring och källkritik utan endast bygger på rädsla och hat för att skapa provokation och få sympatier för eller mot något eller någon. Med ett ”musklick” har man faktiskt tagit ställning. Frågan är om många verkligen är så pass rakryggade att man är beredd att konfronteras detta. Viktigt att veta om att man kan bli det i varje fall och kanske till och med straffad. Vi måste ha ett samhälle och civilkurage som ställer yttrandefriheten i parallell med våra lagar och regler. Detta är vardag på Facebook, ett forum eller i kommentarsfälten runt en insändare.

Vems är då ansvaret för varningssignalerna som allt oftare visar sig i dag och inte minst i senaste valet som jag nämnde. Är det politikernas fel? Är det medias fel? Media vinklar åt olika håll. Är det ditt eller mitt fel? Är det yttrandefrihetens fel? Är det demokratins fel? Är det Jesus fel eller Mohammeds eller Buddhas? Ni ser hur sjukt och svårt det blir tillslut. Allt för ofta är det någon annans fel. Allt för ofta vill ingen ansvarig ta ansvar! Debatten måste våga och orka handla om att vi alla har ett ansvar att se till att våra lagar och regler följs. Internationella som nationella. Det är genom samarbete och samverkan vi kan nå samförstånd även om vi tycker olika i mycket så har en stor majoritet en enad syn på det medmänskliga värdet och kraften i det. Så länge den lågan brinner kan vi försvara demokratin, det fria ordet och allas lika värde. Låt inte några få leda in oss i en likgiltighet som släcker lågan som håller oss samman och vid liv. God fortsättning.

Nytt år med nya utmaningar, nya lagar och regler. Knappt har vi hunnit ringa in och fira det nya året förrän vi påminns om det oroliga läget vi befinner oss i. Inte bara här i Sverige. Där en del vill skapa kaos och oro för att få sin vilja genomförd även om det är på ett rent odemokratiskt sätt. Kritik som leder till provokation vilket övergår till hot som skapar rädsla KOMMER att leda till förtryck. För inte har historien fel?! Och inte kan vi ändra på historien fast några vill det för att kunna dölja sitt förflutna som dock gör sig påmint! Vi ska och måste lära oss av historien även om den kan vara mörk och vidrigt. Det har alltid fötts goda saker ur den trots allt. Men vi måste vara på vår vakt. När valresultat och vansinnesdåd mot det öppna samhället och fria ordet närmar sig vår egen ytterdörr, våra familjer, släkter och bekanta måste vi börja reagera och agera. Vi lever i ett fantastiskt och demokratiskt land! Vi har rösträtt! Vi har en stor yttrandefrihet! Genom dessa i våra ögon självklarheter har vi tillsammans kunnat skapa lagar och regler vi ska följa för att inte förtrycka, förfölja eller diskriminera varandra på grund av, tro, kön, sexuell läggning, nationellt eller etniskt ursprung. Höstens valresultat och debatterna i dag och sedan många år tillbaka har visat att mycket gått snett här och att vi börjar släppa greppet om det som håller i hop samhället. Vad detta beror på är ju vad konflikten faktiskt handlar om. Många av oss ser mellan fingrarna när rena lagbrott begås på internet, i media eller runt fikabordet på arbetsplatsen.

Allt för ofta går ”hen” över gränsen.

Det är vanligt att en rubrik, länk eller bild bygd på det jag nämnt sprids lavinartat av privatpersoner, där innehållet och fakta ofta saknar förankring och källkritik utan endast bygger på rädsla och hat för att skapa provokation och få sympatier för eller mot något eller någon. Med ett ”musklick” har man faktiskt tagit ställning. Frågan är om många verkligen är så pass rakryggade att man är beredd att konfronteras detta. Viktigt att veta om att man kan bli det i varje fall och kanske till och med straffad. Vi måste ha ett samhälle och civilkurage som ställer yttrandefriheten i parallell med våra lagar och regler. Detta är vardag på Facebook, ett forum eller i kommentarsfälten runt en insändare.

Vems är då ansvaret för varningssignalerna som allt oftare visar sig i dag och inte minst i senaste valet som jag nämnde. Är det politikernas fel? Är det medias fel? Media vinklar åt olika håll. Är det ditt eller mitt fel? Är det yttrandefrihetens fel? Är det demokratins fel? Är det Jesus fel eller Mohammeds eller Buddhas? Ni ser hur sjukt och svårt det blir tillslut. Allt för ofta är det någon annans fel. Allt för ofta vill ingen ansvarig ta ansvar! Debatten måste våga och orka handla om att vi alla har ett ansvar att se till att våra lagar och regler följs. Internationella som nationella. Det är genom samarbete och samverkan vi kan nå samförstånd även om vi tycker olika i mycket så har en stor majoritet en enad syn på det medmänskliga värdet och kraften i det. Så länge den lågan brinner kan vi försvara demokratin, det fria ordet och allas lika värde. Låt inte några få leda in oss i en likgiltighet som släcker lågan som håller oss samman och vid liv. God fortsättning.

  • Acke Månsson

    Ledarskribent