2015-01-05 06:00

2015-01-20 22:45

Resistenta bakterierett problem

Folkhälsomyndigheten publicerade förra året en rapport, som visade att de resistenta bakterierna MRSA, ESBL och VRE fortsätter att öka i Sverige. Flera utbrott på olika vårdavdelningar, varav ett stort, förorsakade 4 dödsfall. VRE bakterien ökade med 49 procent under förra året. Den angriper bland annat sår och kan ge svåra infektioner. Däremot dementeras uppgifterna om att 20 personer smittats av MRSA av danska grisar. Enligt dansk press och experter finns inget belägg för detta.

Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister har antalet rapporterade dödsfall som beror på bakterieinfektion ökat dramatiskt från år 2000. Det finns flera bidragande faktorer, såsom

- en åldrande befolkning som är infektionskänslig.

- Ökat inflöde av infektioner från utlandet.

- Nya typer av ingrepp som sparar liv, men som kan öka risken för infektioner.

I en radiointervju i juni uttalade läkaren och docenten Claes Hultling ( som förresten har anknytning till Karlskoga) sin stora oro för utvecklingen. Han menade att det är en oerhört viktig pedagogisk uppgift att upplysa människor om risken att knapra antibiotika som godis. Han säger: Vi är oroliga för global uppvärmning, men det är en mindre risk än om det sprids pandemier som inte antibiotika biter på. Då står vi oss slätt.

Nyligen presenterade Dagens Nyheter en rapport om en stickprovsanalys om importerat fläsk från Danmark och Tyskland. Av 20 prover innehöll fyra prover från Danmark MRSA- bakterier. Provet med fläsk från Tyskland en av 20.

Flera forskare anser att det krävs en global forskningsinsats för att möta hotet från resistenta bakterier. Många har också varnat för utvecklingen och krävt forskningspengar till projekt för att ta fram ny antibiotika. Oavsett om ekonomiska resurser tas fram, kommer det att ta flera år av forskning för att få fram ett nytt läkemedel.

Samtidigt måste det, gemensamt i alla delar av världen, bestämmas hur man ska få använda den antibiotika som fortfarande fungerar. Enligt WHO är resistenta bakterier ett av de allvarligaste hoten mot människors hälsa.

Stora satsningar bör också göras på vårdhygien. Handtvätt och spritning är a och o. Vårdpersonalen har ett enormt ansvar. Ett praktiskt exempel stod chefen för Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg för. Hon stod i entrén och spritade sig själv och besökande. Detta för att få alla att förstå hur viktig handhygienen är.

För oss alla gäller det att vi inser att det inte är alltid är nödvändigt med antibiotika. Den ska bara användas när det är absolut nödvändigt.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Folkhälsomyndigheten publicerade förra året en rapport, som visade att de resistenta bakterierna MRSA, ESBL och VRE fortsätter att öka i Sverige. Flera utbrott på olika vårdavdelningar, varav ett stort, förorsakade 4 dödsfall. VRE bakterien ökade med 49 procent under förra året. Den angriper bland annat sår och kan ge svåra infektioner. Däremot dementeras uppgifterna om att 20 personer smittats av MRSA av danska grisar. Enligt dansk press och experter finns inget belägg för detta.

Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister har antalet rapporterade dödsfall som beror på bakterieinfektion ökat dramatiskt från år 2000. Det finns flera bidragande faktorer, såsom

- en åldrande befolkning som är infektionskänslig.

- Ökat inflöde av infektioner från utlandet.

- Nya typer av ingrepp som sparar liv, men som kan öka risken för infektioner.

I en radiointervju i juni uttalade läkaren och docenten Claes Hultling ( som förresten har anknytning till Karlskoga) sin stora oro för utvecklingen. Han menade att det är en oerhört viktig pedagogisk uppgift att upplysa människor om risken att knapra antibiotika som godis. Han säger: Vi är oroliga för global uppvärmning, men det är en mindre risk än om det sprids pandemier som inte antibiotika biter på. Då står vi oss slätt.

Nyligen presenterade Dagens Nyheter en rapport om en stickprovsanalys om importerat fläsk från Danmark och Tyskland. Av 20 prover innehöll fyra prover från Danmark MRSA- bakterier. Provet med fläsk från Tyskland en av 20.

Flera forskare anser att det krävs en global forskningsinsats för att möta hotet från resistenta bakterier. Många har också varnat för utvecklingen och krävt forskningspengar till projekt för att ta fram ny antibiotika. Oavsett om ekonomiska resurser tas fram, kommer det att ta flera år av forskning för att få fram ett nytt läkemedel.

Samtidigt måste det, gemensamt i alla delar av världen, bestämmas hur man ska få använda den antibiotika som fortfarande fungerar. Enligt WHO är resistenta bakterier ett av de allvarligaste hoten mot människors hälsa.

Stora satsningar bör också göras på vårdhygien. Handtvätt och spritning är a och o. Vårdpersonalen har ett enormt ansvar. Ett praktiskt exempel stod chefen för Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg för. Hon stod i entrén och spritade sig själv och besökande. Detta för att få alla att förstå hur viktig handhygienen är.

För oss alla gäller det att vi inser att det inte är alltid är nödvändigt med antibiotika. Den ska bara användas när det är absolut nödvändigt.

Margareta Karlsson

Ledarskribent