2015-01-05 06:00

2015-01-20 22:40

Exceptionellt ledarskap

POLITIK: Svårt att leda en blocköverskridande minoritetsregering

Ledarskap är en färdighet som det går att lära sig på samma sätt som andra färdigheter, genom att skaffa sig kunskap och erfarenhet. Det är skillnad mellan att leda en facklig organisation, ett parti eller ett land och det är inte säkert att erfarenheter från att leda i en typ av organisation kan användas rakt av i en annan typ.

I facket hade statsminister Löfven en stark maktbas, vilket han inte har i den nuvarande och svaga minoritetsregeringen. Att leda utan stark formell makt är svårt och ställer speciella krav på ledarna. Ledare som lyckas i den typ av situation Löfven befinner sig i måste förena alla parter runt en gemensam och tydlig framtidsvision. Detta lyckades egentligen varken Socialdemokraterna eller något annat parti med under valet. Resultatet blev ett val som ingen vann och en svag minoritetsregering.

En annan missbedömning från statsminister Löfven var att han trodde sig öppna en dörr till samverkan med allianspartier genom att stänga dörren till regeringssamarbete för Vänsterpartiet. Detta kan uppfattas som att statsminister Löfven kan vara manipulativ, opålitlig och att han bedömer att ändamålet helgar medlen. Löfven trodde ju att det här skulle underlätta för honom att få med sig ett eller annat alliansparti, vilket sedan visade sig slå fel. Visst, det kan vara svårt att göra för stora kompromisser eftersom det då kan upplevas som att partiet sviker sina väljare eller sina grundvärderingar.

Att leda ett land med en majoritetsregering är utmanande nog. Att leda ett land med en majoritet via en allians av partier som trots allt har ideologiska likheter är betydligt svårare. Men att leda ett land med en minoritetsregering med samarbete över politisk blockgränser kräver exceptionellt ledarskap.

Hittills har vi kunnat konstatera att statsministerns ledarskap i en svag minoritetsregering inte har nått fram. Det är inte säkert att någon annan partiledare hade kunnat hantera situationen bättre och ansvaret för den rådande regeringskrisen kan inte bara tillskrivas Löfven. Men faktum kvarstår att Sverige hamnade i en regeringskris, och ett extraval utlystes, därför att regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet misslyckades med att förankra sitt budgetförslag hos en majoritet i riksdagen.

Att nyvalet sedan ställts in tyder på värdet av att ha en gemensam fiende. De flesta partier i riksdagen är villiga att göra rätt långtgående eftergifter för att blockera Sverigedemokraterna. Märkligt nog är att de som kanske fått göra störst eftergifter är Löfvens eget parti som trots allt fick flest röster i valet.

Om nu Sverige ska styras av en blocköverskridande partisamarbete behöver Statsministern övertyga allmänheten om att han är hela landets statsminister och inte bara en representant för Socialdemokraterna. Statsminister Löfven och resten av socialdemokraterna behöver visa prov på stor ödmjukhet inför det faktum att de fått flest röster men inte vunnit förtroende från en majoritet av folket.

Statsministern måste nu skapa förutsättningar för genuint samtal och där han lyssnar på de övriga partierna, och då inte för att försöka övertyga, övertala eller manipulera dem. Istället måste fokus ligga på att identifiera vad de övriga partierna och deras väljare har för intressen och verkliga behov. Det handlar om att hitta lösningar som många om inte alla kan leva med.

Kelly Odell

författare till boken Mänskligt ledarskap

Ledarskap är en färdighet som det går att lära sig på samma sätt som andra färdigheter, genom att skaffa sig kunskap och erfarenhet. Det är skillnad mellan att leda en facklig organisation, ett parti eller ett land och det är inte säkert att erfarenheter från att leda i en typ av organisation kan användas rakt av i en annan typ.

I facket hade statsminister Löfven en stark maktbas, vilket han inte har i den nuvarande och svaga minoritetsregeringen. Att leda utan stark formell makt är svårt och ställer speciella krav på ledarna. Ledare som lyckas i den typ av situation Löfven befinner sig i måste förena alla parter runt en gemensam och tydlig framtidsvision. Detta lyckades egentligen varken Socialdemokraterna eller något annat parti med under valet. Resultatet blev ett val som ingen vann och en svag minoritetsregering.

En annan missbedömning från statsminister Löfven var att han trodde sig öppna en dörr till samverkan med allianspartier genom att stänga dörren till regeringssamarbete för Vänsterpartiet. Detta kan uppfattas som att statsminister Löfven kan vara manipulativ, opålitlig och att han bedömer att ändamålet helgar medlen. Löfven trodde ju att det här skulle underlätta för honom att få med sig ett eller annat alliansparti, vilket sedan visade sig slå fel. Visst, det kan vara svårt att göra för stora kompromisser eftersom det då kan upplevas som att partiet sviker sina väljare eller sina grundvärderingar.

Att leda ett land med en majoritetsregering är utmanande nog. Att leda ett land med en majoritet via en allians av partier som trots allt har ideologiska likheter är betydligt svårare. Men att leda ett land med en minoritetsregering med samarbete över politisk blockgränser kräver exceptionellt ledarskap.

Hittills har vi kunnat konstatera att statsministerns ledarskap i en svag minoritetsregering inte har nått fram. Det är inte säkert att någon annan partiledare hade kunnat hantera situationen bättre och ansvaret för den rådande regeringskrisen kan inte bara tillskrivas Löfven. Men faktum kvarstår att Sverige hamnade i en regeringskris, och ett extraval utlystes, därför att regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet misslyckades med att förankra sitt budgetförslag hos en majoritet i riksdagen.

Att nyvalet sedan ställts in tyder på värdet av att ha en gemensam fiende. De flesta partier i riksdagen är villiga att göra rätt långtgående eftergifter för att blockera Sverigedemokraterna. Märkligt nog är att de som kanske fått göra störst eftergifter är Löfvens eget parti som trots allt fick flest röster i valet.

Om nu Sverige ska styras av en blocköverskridande partisamarbete behöver Statsministern övertyga allmänheten om att han är hela landets statsminister och inte bara en representant för Socialdemokraterna. Statsminister Löfven och resten av socialdemokraterna behöver visa prov på stor ödmjukhet inför det faktum att de fått flest röster men inte vunnit förtroende från en majoritet av folket.

Statsministern måste nu skapa förutsättningar för genuint samtal och där han lyssnar på de övriga partierna, och då inte för att försöka övertyga, övertala eller manipulera dem. Istället måste fokus ligga på att identifiera vad de övriga partierna och deras väljare har för intressen och verkliga behov. Det handlar om att hitta lösningar som många om inte alla kan leva med.

Kelly Odell

författare till boken Mänskligt ledarskap