2018-06-12 06:00

2018-06-12 06:00

Nästa för nedläggning?

Sjukvård: Vi känner igen utvecklingen på Karlskoga lasarett

Sedan 80-talet har antalet akutsjukhus i Sverige halverats. 2014 kom direktivet om att högspecialiserad vård skulle centraliseras för förbättrade resultat. I utredningen ”Träning ger färdighet”, som tillsattes av den dåvarande alliansregeringen och leddes av Måns Rosén, utlovades att 500 liv skulle räddas genom centraliseringen.

SVT:s ”Dokument inifrån” har i två program ”Den stora sjukhusstriden”(kolla på SVT Play) visat att siffran 500 i själva verket var 370, men att även den siffran inte alls stämmer med verkligheten. Bl.a. har man i utredningen lyckats räkna dödsfall för samma personer flera gånger, redovisat enkel kirurgi som mycket avancerad och räknat in redan från början dödliga sjukdomar. Dokument inifrån-redaktionen visar att utredningen är ett beställningsuppdrag för att påskynda nedläggning av mindre sjukhus.

Många kritiska röster från professorer, överläkare mm kommer fram i programmen och visar att utredningen på många punkter är direkt felaktig och att resultatet är helt missvisande. Det visar sig också att köerna till canceroperationer ökar kraftigt på grund av nedläggning av kirurgi på mindre sjukhus.

Dessutom avslöjar DN 18/5 att BCG, Boston Consulting Group, som var huvudkonsult i det famösa bygget av Nya Karolinska i Solna, varit informell konsult även i Måns Roséns utredning ”Träning ger färdighet.”

Professor Ulf Haglund är mycket kritisk: ”Det gör mig ytterligare misstänksam. BCG är inte ett vetenskapligt institut utan ett affärsdrivande bolag. Så här får det inte gå till i det offentliga utredningsväsendet.” säger han när BCG:s medverkan presenteras.

Faktum är att svensk sjukvård trots stora brister som ökade väntetider, personalbrist, överbelagda avdelningar med mera, står sig väldigt väl i internationella jämförelser. Och inom cancerkirurgin är det få som kan mäta sig med Sveriges resultat.

I DN debatt 20/5 konstaterar Poul C Kongstad, tidigare chef för ambulanssjukvården i Skåne att det ”Ibland är rena storebrorsfasoner på större sjukhus som utarmat kringliggande mindre sjukhus. Det har egentligen aldrig varit brist på patienter eller höga kostnader som varit den verkliga orsaken” till kraven på indragningar och nedläggning av mindre sjukhus.

Han beskriver även hur förminskningen av de mindre sjukhusen vanligtvis inleds:

Först läggs förlossningsavdelningen ner eller stängs tillfälligt med motiveringen att antalet förlossningar är för få - 400 årliga förlossningar brukar vara riktmärket. Därefter minskar de nattliga och akuta operativa ingreppen för att sedan upphöra helt. Efter detta brukar ortopedkliniken stå i tur och fler verksamheter läggs ner för att så småningom sluta med att sjukhuset förvandlas till att ”akutmottagningen får primärvårdskaraktär”, med följd att rekryteringen av läkare försvåras kraftigt.

Vi känner igen utvecklingen som beskrivs ovan från Karlskoga lasarett - och Lindesbergs lasarett. Ständiga verksamhetsförflyttningar från Karlskoga lasarett till USÖ i Örebro. Sedan omorganisation, i Region Örebro läns fall kallad länskliniker, där alla tre sjukhusen ingår och där de två mindre lasaretten saknar egen beslutande ledning.

Den interna skrivelsen som redovisades i KK/KT 24/5, där ett antal läkare vid USÖ rekommenderar att BB i Karlskoga inte ska öppnas efter årets sommarstängning, bekräftar bara den utveckling som Kongstad ovan har beskrivit.

Frågan är vilka som bestämmer? Politiken eller tjänstepersoner? Det finns ett politiskt beslut som säger att BB i Karlskoga ska öppnas efter sommarstängningen. Det finns också en politisk överenskommelse om att länet ska ha tre akutsjukhus och två förlossningsenheter.

För att inte Karlskoga lasarett ska bli en bricka i spelet krävs att samtliga partier i regionen och Karlskoga och Degerfors med kringliggande kommuner sätter ner foten och kräver att politiska beslut ska följas.

För att ytterligare ”mota olle i grind” föreslår Vänsterpartiet Degerfors dessutom:

att öppnandet av BB i Karlskoga efter årets sommarstängning säkerställs.

att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa att BB i Karlskoga i fortsättningen ska hållas öppet året och dygnet runt.

att organisationen med länskliniker överges och att en återgång till tidigare organisation övervägs eller att en ny organisation införs, som möjliggör att lasaretten i Karlskoga och Lindesberg kan överleva som akutsjukhus.

För övrigt anser vi det nonchalant, stötande och avslöjande att en grupp läkare stationerade i Örebro uttrycker ett sådant förakt för demokratin genom följande skrivning: ”Den mediala bevakningen av sommarstängningen i Karlskoga har varit intensiv och kritiken skarp. Detta får väl snarast ses som en signal om den okunskap som råder såväl i befolkningen som bland de politiskt folkvalda om vilken situation Kvinnosjukvården i Region Örebro län faktiskt befinner sig i.” Vi vill hävda att införandet av länskliniker inte gett konstruktiva lösningar utan tvärtom skapat stora problem! När läkare, barnmorskor m.fl. avslutar sin anställning, med hänvisning till hur arbetet förändrats negativt på grund av införandet av länskliniker, måste ansvariga politiker fundera på lämpliga åtgärder för att kunna behålla och rekrytera kompetent personal istället för att köra huvudet i sanden.

Peter Pedersen Ordf. kommunstyrelsen Degerfors (V)

Roland Halvarsson Ordf. (V) Degerfors

Sedan 80-talet har antalet akutsjukhus i Sverige halverats. 2014 kom direktivet om att högspecialiserad vård skulle centraliseras för förbättrade resultat. I utredningen ”Träning ger färdighet”, som tillsattes av den dåvarande alliansregeringen och leddes av Måns Rosén, utlovades att 500 liv skulle räddas genom centraliseringen.

SVT:s ”Dokument inifrån” har i två program ”Den stora sjukhusstriden”(kolla på SVT Play) visat att siffran 500 i själva verket var 370, men att även den siffran inte alls stämmer med verkligheten. Bl.a. har man i utredningen lyckats räkna dödsfall för samma personer flera gånger, redovisat enkel kirurgi som mycket avancerad och räknat in redan från början dödliga sjukdomar. Dokument inifrån-redaktionen visar att utredningen är ett beställningsuppdrag för att påskynda nedläggning av mindre sjukhus.

Många kritiska röster från professorer, överläkare mm kommer fram i programmen och visar att utredningen på många punkter är direkt felaktig och att resultatet är helt missvisande. Det visar sig också att köerna till canceroperationer ökar kraftigt på grund av nedläggning av kirurgi på mindre sjukhus.

Dessutom avslöjar DN 18/5 att BCG, Boston Consulting Group, som var huvudkonsult i det famösa bygget av Nya Karolinska i Solna, varit informell konsult även i Måns Roséns utredning ”Träning ger färdighet.”

Professor Ulf Haglund är mycket kritisk: ”Det gör mig ytterligare misstänksam. BCG är inte ett vetenskapligt institut utan ett affärsdrivande bolag. Så här får det inte gå till i det offentliga utredningsväsendet.” säger han när BCG:s medverkan presenteras.

Faktum är att svensk sjukvård trots stora brister som ökade väntetider, personalbrist, överbelagda avdelningar med mera, står sig väldigt väl i internationella jämförelser. Och inom cancerkirurgin är det få som kan mäta sig med Sveriges resultat.

I DN debatt 20/5 konstaterar Poul C Kongstad, tidigare chef för ambulanssjukvården i Skåne att det ”Ibland är rena storebrorsfasoner på större sjukhus som utarmat kringliggande mindre sjukhus. Det har egentligen aldrig varit brist på patienter eller höga kostnader som varit den verkliga orsaken” till kraven på indragningar och nedläggning av mindre sjukhus.

Han beskriver även hur förminskningen av de mindre sjukhusen vanligtvis inleds:

Först läggs förlossningsavdelningen ner eller stängs tillfälligt med motiveringen att antalet förlossningar är för få - 400 årliga förlossningar brukar vara riktmärket. Därefter minskar de nattliga och akuta operativa ingreppen för att sedan upphöra helt. Efter detta brukar ortopedkliniken stå i tur och fler verksamheter läggs ner för att så småningom sluta med att sjukhuset förvandlas till att ”akutmottagningen får primärvårdskaraktär”, med följd att rekryteringen av läkare försvåras kraftigt.

Vi känner igen utvecklingen som beskrivs ovan från Karlskoga lasarett - och Lindesbergs lasarett. Ständiga verksamhetsförflyttningar från Karlskoga lasarett till USÖ i Örebro. Sedan omorganisation, i Region Örebro läns fall kallad länskliniker, där alla tre sjukhusen ingår och där de två mindre lasaretten saknar egen beslutande ledning.

Den interna skrivelsen som redovisades i KK/KT 24/5, där ett antal läkare vid USÖ rekommenderar att BB i Karlskoga inte ska öppnas efter årets sommarstängning, bekräftar bara den utveckling som Kongstad ovan har beskrivit.

Frågan är vilka som bestämmer? Politiken eller tjänstepersoner? Det finns ett politiskt beslut som säger att BB i Karlskoga ska öppnas efter sommarstängningen. Det finns också en politisk överenskommelse om att länet ska ha tre akutsjukhus och två förlossningsenheter.

För att inte Karlskoga lasarett ska bli en bricka i spelet krävs att samtliga partier i regionen och Karlskoga och Degerfors med kringliggande kommuner sätter ner foten och kräver att politiska beslut ska följas.

För att ytterligare ”mota olle i grind” föreslår Vänsterpartiet Degerfors dessutom:

att öppnandet av BB i Karlskoga efter årets sommarstängning säkerställs.

att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa att BB i Karlskoga i fortsättningen ska hållas öppet året och dygnet runt.

att organisationen med länskliniker överges och att en återgång till tidigare organisation övervägs eller att en ny organisation införs, som möjliggör att lasaretten i Karlskoga och Lindesberg kan överleva som akutsjukhus.

För övrigt anser vi det nonchalant, stötande och avslöjande att en grupp läkare stationerade i Örebro uttrycker ett sådant förakt för demokratin genom följande skrivning: ”Den mediala bevakningen av sommarstängningen i Karlskoga har varit intensiv och kritiken skarp. Detta får väl snarast ses som en signal om den okunskap som råder såväl i befolkningen som bland de politiskt folkvalda om vilken situation Kvinnosjukvården i Region Örebro län faktiskt befinner sig i.” Vi vill hävda att införandet av länskliniker inte gett konstruktiva lösningar utan tvärtom skapat stora problem! När läkare, barnmorskor m.fl. avslutar sin anställning, med hänvisning till hur arbetet förändrats negativt på grund av införandet av länskliniker, måste ansvariga politiker fundera på lämpliga åtgärder för att kunna behålla och rekrytera kompetent personal istället för att köra huvudet i sanden.

Peter Pedersen Ordf. kommunstyrelsen Degerfors (V)

Roland Halvarsson Ordf. (V) Degerfors

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.